Här är jag

Här är jag
Ingrid

Status just nu :

Fick beskedet om bröstcancer i slutet av maj 2009. Tyvär med 8 månaders fördröjning.
Opererades én gång primo juni, sen én gång till i juli- då det var cancer rester kvar i ränderna- sen visade det seg oxå att det i det resterande bröstet fanns en solitär tumor till ! - så det var tur att dom tog hela bröstet till slut. 15 av 25 lymfkjörtlar hade cancer.
Fick sista av 6 kemokurar i dec 09, avslutade strålbehandling januar 2010.
Behandlat med Tamoxifen i ca 1 år, efter mycket tjat fick jag i somras äntligen bytt till Arimidex. Får soladex sprutor 1 gng i ånaden för att stänga ner eggstockarna.
Skulle operera bort eggstockarna denna veckan ( då jag har hormonkänslig cancer och inte vill ta några chancer på att eggstockarna ska busa .. ) - men i stället har man vid den årliga mammografikontrollen 4.10.2011 upptäckt cancer i mitt andra bröst. FUCK CANCER.
Har inte blivit utredd genetisk då dom inte trodde att dom skulle hitta något - trots att min mor har bröstcancer, hennes syster, samt att en moster och en kusin till dom har dött i bröstcancer. Man kan ju undra.....
Hade kommit en bra bit på väg nu, in i den normala vardagen, lite överviktig av alla behandlingar, men med vackert lockigt hår helt ned till axlarna ( när det är blött- innan det kruller upp sig : ) !! )
Den nya cancern hade spridit sig till lymfkjörtlarna, hvilket resulterade i totalt två operationer för detta bröstet oxå. Sedan blev det 6 Taxolkurar, efterföljd av strålning. . Allt håret gick inte förlorad denna gången vilket ju är en jätte-bonus : ). Min nya bröstcancer är herceptin-känslig- slik att jag var tredje vecka får infusjon med Herceptin- den sista får jag i dec 2012.
Nu, i sept 2012 har jag äntligen opererat bort mina äggstockar samt äggledare och har 5 år med antihormonell behandling framför mig - om det inte dycker något annat upp på vägen....
Just nu njuter jag oerhört av att CT-thorax, abdomen samt skelettscintigrafi utförda efter sommarsemesteren var fria för cancer.

lördag 8 oktober 2011

Uppe kl 07 framför tv'n - med dottern. Ehhh - kan säga att det är mycket länge sen mamma har varit uppe - en lördag- på denna tiden. Och jag som nog skulle behöva lite extra beautysleep nu.... 


Dagen i går gick faktisk rätt så bra.




Stefan ringde någon gång efter 10 - sa " jag kommer hem nu "- jag blev ett stort frågetecken- tänkte att - ja, det r ju fredag- kanske det inte var några patienter på akuten- och inge bookade.?...


" det var cancer "- 


Vad?!  ??


" det var cancer i provet från tisdag. Jag kommer hem nu "




så här långt kom jag i frukosten - men tappade sen matlusten....



Kör försiktig sa jag- och grep hårdare om tlfn -- och ringde till min kära Annika- och blev lite hysterisk där på tlfn.... Annika svepte sin lugnande kappa över mig där i luren- och fick mig ner på jorden. Tack Annikan min.




Kort berättat- och det är en så länge inte mycket vi vet-  glädjessvaret sist tisdag - att alt var bra  - var ett fel som kom till då jourhavande patolog hade tittat på svaret till ett prov som togs för över ett år sedan ( av en knöl på halsen ) - som inte visade cancer......


S hade bett om att hon skickade honom en kopia på det svaret- vilket han alltså såg i går morges. Då blev han nervös- när han såg att det var fel prov vi hade fått svar på. Och irriterad- han hade i tisdags tänkt att fråga patologen om hon var säker på att hon kikade på riktig prov- rätt datum- men ville inte vara hysterisk.....


Så han ringde patologen- och då var mitt prov först analyserat i förrigår- och visade - som ni ju nu alla vet- cancer.  


Stackare S. 
Fruktansvärt besked att få.










Vi tok det lugnt resten av morgonen hemma- grät lite, pratade - och väntade på att kirurgen skulle ringa.


Vi hämtade barnen vid halv två- hade redan hämtat fika hos bakaren : ) - och gick hem och spelade monopol : ). 







Jag hade bestämd mig för att berätta för barnen redan i går. Så på kvällen- innan min syster m fam kom - berättade jag- så enkelt och lugnt jag kunde. Tyckte själv det inte låt så farlig : " Att nu har jag fått cancer i aaandra tutten- så nå ska vi göra som andra gången - ta bort den !! Och sannolikt cellgifter och alt det det bringar med sig. Men det fina är att då är det förhoppningsvis borta. Tycker jag kunde säga så. Och det gick bra- det var mest tutten som ska försvinna dom var ledsna för - den er ett mycket kärt familjemedlem kan jag säga...!! : ) Lite frågor om jag kan dö - men det gick ok - sa att det hoppas jag inte- att jag tror att dom kan få bort cancern en gång till. Förra samtalet vi hade- ljög jag och sa det samma- men var övertygad om att jag skulle dö. NU ljög jag inte. JAG HOPPAS ATT DOM FÅR BORT ALLT !!! Längre en så vill jag inte tänka just nu.







S och jag undrade över varför vi inte föll i hop i går- men i stället tog det relativt lugnt. Trista- men lugna .


Tror det kan beroo på - för min del- att jag inte ooorkar. Orkar inte känna


Våååågar inte känna ?....


Men samtidig har vi ju levt med dessa tankar/ rädslor - denna cancervärld i drygt två år- så vi r nog även lite förberedd- inkörda - om man kan saga det så.


Och så kommer kanske känslor- reaktionen- kriiiisreaktionen- senare......


Jag r bara tacksam faktisk- mycket skönare att kunna fungera som vanligt - och inte ligga som en grönsak i sängen.






Men lite hjälp på vägen blev det i går: Coctail: först sobril- vi kom inte i håg vilken dos jag har tagit tidigare- det visade sig att 10 mg var lite för mycket.... var ganska så reelt trööt under monopolseansen kan jag saga....
Sen - när syrran m fam kom - blev det härlig vin - vitt - och sen rött. Njuta ska jag min sann göra !


Apropos - Min stora syrra och hennes sköna dotter hade lagat hemgjorda MACARONER/ macarones  !!!!!!!! absolut, definitivt dom bästa jag någonsinn har smakat !!!!! Det hade tagit hela 5 timmar att laga dom. Underbara !!!!!










Kirurgen ringde: Han satte mig på operationskö i går- trodde inte det var lång kö - vad nu det innebär.... Annars r det möte med honom onsdag kl 11 på Sahlgrenska. 


Frågan blir nog nu bla- är detta en metastas ?


Är det en primär tumör ?


Finns det annsn spridning ? ( denna tumören är på ultraljud lika stor som min förra cancer- och då hade jag 15 metastaser i lymfkjörtlerna i armhålen..... har inte vågat känna efter nu faktisk....


Dom få tanker jag har gjort mig så långt är att det ju inte direkt är något att ropa Hurra för att det utvecklar sig cancer under pågående cancerbehandling......
Men - om jag får önska- så r detta en primärtumör - som vi får bort - utan metastaser. Som bara har en annan genestisk status slik att det är skälet till att den har kunnat växa fram under pågående antihormonell behandling....


Jag har även tänkt att jag vill hyra in en proffetionell fotograf- så vi kan få fotat oss fira i familjen - snyggt- mens mamma fortfarande har sitt fina låååånga ( till axlarna !!! ) LOCKIGA hår !!!  : ) Känns ju som att jag vill vara på den säkra sidan att föreviga mig själv- lite tjock- men med vackert hår- nu - innan det kanske blir för sent för flera långhåriga foton.




Inför läggning i går kväll tog jag imovane- hela 7,5 mg ... - men det tog min sann sin eviga lilla tid innan jag somnade- men det var helt ok.Sen kommer jag inte i håg någonting av natten. Skönt.


Kan nog konkludera med att jag ror att jag inte helt har fattat vår situation ännu. 
Jag har nog inte helt förstått. Hur korkat det en låter
Jag vill sannolikt inte förstå ?
Eller jag r van - eller förberedd 


I don't know








Det viktigaste får jag nog säga är att jag just nu mår helt ok - tusen tankar som kommer och går- men jag har bevarat lugnet- och det r jag tacksam för !!!!


Ha en skön helg hör ni - 


och tack snälla för alla hälsningar - det gillar jag !!
















Kram på er !

4 kommentarer:

  1. Ni är så fina!!!!
    Men tror du inte att på ett sätt, hur hemskt det än låter, så är detta något du varit med om förut och kan nu liksom jämföra reaktioner. Det är klart att krisreaktionen kommer men kanske den inte uppför sig på samma sätt som förut. Du har trots allt bearbetat väldigt mycket bara under den tiden jag har känt dig. Vi har ju också ältat 1000 gånger exakt detta scenariot- allt för att kunna stå starka i kampen och inte förlora dyrbar tid.
    Jag är oerhört imponerad av ert strategiska handlande, ser till att få sömn, pratstund med barnen och har familj runt omkring er. Vilka förebilder ni är, vilken fantastisk familj!
    Fotograf tycker jag är en utmärkt idé, jag känner en oerhört proffsig sådan! Det kan vi fixa på nolltid om ni vill.
    Vi ses snart hjärtat mitt!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Kanon - fotografen din vill jag komma i kontakt med !!! Och tack för dina fina ord Annika. Du har nog så rätt så rätt. Kram och pusselipuss

    SvaraRadera
  3. Styrkekram till dig och din familj. Hoppas verkligen att de lyckas ta bort hela cancern. Jobbigt att behöva gå igenom det hela en gång till.
    Vilka fina bilder och ni ser så fina i bilden. Kram

    SvaraRadera
  4. Har inga ord.
    Skickar all styrka jag kan uppbringa.

    Varm kram Marléne

    SvaraRadera