Läser det jag skrev i går- inte svårt att se att jag var " high " av alla mediciner jag hade fått....
Men- det är ju härlig att man kan känna sig så bra- i en så tråkig situation - så mig hör ni inte klaga- även om jag kan förstå att det jag skrev i går kan kännas lite " out of line "...
Är nu hemma sedan ett par timmar- svärföräldrarna har hjälpt med att hämta barnen och vi har alla ätit tillsammans.
Innan avresa fick vi samtal med kirurgen -
Det visar sig att jag har missuppfattat lite när det gäller denna portvaktskjörtlen.... Tyvärr...
Även om dom under operationen inte kunde hitta något i den lymfkjörtlen under operationen- så finns det tydligen dock 20-30 % chans att det dock- vid närmare analys- finns cancerceller i den.....
Det var jag inte så förberedd - eller glad för att höra- MEN- det är ju bättre att veta att dom så långt- inte har sätt något i den kjörtlen- än att dom redan nu kunde säga att det VAR cancer i den.
Så får vi hoppas att jag har lite tur denna gången !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kirurgen sa vidare att cancertumören i bröstet var liten - det är ju altids något....!!
Och han sa även- att om det inte finns spridning - så blir det inte ens strålbehandling efteråt iom att tumören är så liten ?!?!?! Que ?!?!?! Hallå - jag vill ha strålning...!!!!!
Nej - jag får ju lita på att dom vet vad dom gör- men jag blev förvånad.
Det finns bara en grej att göra- ha tålamod- och vänta 3-4 veckor till dom har analyserat färdig.
För att klaga lite...... :
Såååååå jädrans ont jag i perioder har,- jag tror det är dränet, som kommer åt någon nerv. Kan få så ont att jag skriker och svär högt. Pinsamt- men omöjlig att åta bli ! I bilen hem sprutade tårarna av smärta. Kommer inte i håg att jag har gråtit av smärta förut. Men nu är jag självklart trött- det blev inte många timmerna sömn i natt- och jag vilade inte en sekund faktisk i går- från 05.30 på morgonen tills kl 22 på kvällen....
Men FY vad ONT !
Mina små grå r slitna- så jag avslutar - med en känsla av surrealism. Hör barnen som sitter uppe och ser på TV- jag är hämma- men är opererad- för cancer- igen- när hände detta? För några få veckor sedan var vi lyckligt ovetande.
Bra med liten tumor og med 70-80% sjanse for at det ikke er metastaser! Er det drag i drenet - kan det teipes opp på noen måte? (Dette vet jo dere mer om enn meg!)Håper du kan kjøre på med smertestillende uten at det maskerer infeksjonstegn - du fortjener det nå. Kanskje du orker litt vin.. Jeg ønsker av hele mitt hjerte at du går gjennom en 100% komplikasjonsfri postoperativ fase nå - du hadde et helvete sist!!!!! Stor, bløt klem
SvaraRaderaUsch ja, det är säkert dränet som irriterar någon liten stackars nerv som är avskuren. Dom är ju så känsliga de små liven. Jag känner tex av mitt nya port-a-cath ärr uppemot halsen. Knasigt.
SvaraRaderaDet viktigast just nu är att det finns anledning att hålla hoppet uppe.
Puss
Håper du har fått sove i natt Ingrid til tross for smertene. Og at det raskt blir bedre!! Klem fra Trude
SvaraRaderaMitt hjärta, hoppet, hoppet måste vi hålla uppe. Kommer du ihåg att jag inte heller fick strålning? Min tumör (ja, tumörer) var ju små, så de lyckades ta bort tillräckligt runt om. Barbro kontrollerade detta åt mig för jag var förtvivlad efter som den lilla tumören spridit sig så mkt. Jag hamnade ju precis emellan ändrade rutiner för strålning. Ett halvår tidigare och jag hade blivit strålad... Kanske är det faktiskt så att det är bra att slippa. Men jag förstår dig absolut. Det tog mig ett helt år att förlika mig med att de vet vad de gör. Och du vet hur mkt jag tycker om min onkolog.
SvaraRaderaPuss och Kram
Annika
Inte lätt att ha tålamod i dessa situationer, men jag håller tummarna att det är utan spridning. Mitt drän kom åt några nerver då och då och det var som om någon stack knivar i mig. Fruktansvärt! Hoppas du blir av med det snart. Kram Ulrika
SvaraRaderaJag känner med dig! Många kramar Erika
SvaraRaderaFinaste, finaste Ingrid!
SvaraRaderaJag hittar inga ord att skriva i dag, mer än att du är med mig i mina tankar.
En dag vill jag sitta mittemot dig, ta en kopp kaffe och fnissa åt dumheter och grina åt eländet vi går igenom.
Kärlek till dig och din familj!!
Hej Ingrid!
SvaraRaderaJag kände av mina 2 drän något alldeles fruktansvärt.Kunde knappt ta ett andetag utan att det skar av smärta. Den känslan glömmer man inte.
Himla otur att du skulle bli drabbad igen!man kan ju tycka att det räcker för din del..
Det positiva verkar ju vara att det upptäcktes i tid!Förra gången blev det ju med fördröjning.
Min cancer upptäcktes inte förren vid den 3 kollen,men har troligen funnits där ca 6 år.
HER2 positiv och med spridning till 2 portvakter.(2 tumörer).
Jag har diskuterat med min kirurg om att ta bort det friska bröstet.han menar att chansen är liten att det ska vara cancer där också, men jag känner mig väldigt orolig.troligen kommer jag att ta upp det igen.Hellre ta bort bröstet i tid innan det blivit spridning som i det första. Följer dig på din blogg,skickar ibland lite uppiggande roligheter via din mejl.
Hälsninar
Marie-Louise