Här är jag

Här är jag
Ingrid

Status just nu :

Fick beskedet om bröstcancer i slutet av maj 2009. Tyvär med 8 månaders fördröjning.
Opererades én gång primo juni, sen én gång till i juli- då det var cancer rester kvar i ränderna- sen visade det seg oxå att det i det resterande bröstet fanns en solitär tumor till ! - så det var tur att dom tog hela bröstet till slut. 15 av 25 lymfkjörtlar hade cancer.
Fick sista av 6 kemokurar i dec 09, avslutade strålbehandling januar 2010.
Behandlat med Tamoxifen i ca 1 år, efter mycket tjat fick jag i somras äntligen bytt till Arimidex. Får soladex sprutor 1 gng i ånaden för att stänga ner eggstockarna.
Skulle operera bort eggstockarna denna veckan ( då jag har hormonkänslig cancer och inte vill ta några chancer på att eggstockarna ska busa .. ) - men i stället har man vid den årliga mammografikontrollen 4.10.2011 upptäckt cancer i mitt andra bröst. FUCK CANCER.
Har inte blivit utredd genetisk då dom inte trodde att dom skulle hitta något - trots att min mor har bröstcancer, hennes syster, samt att en moster och en kusin till dom har dött i bröstcancer. Man kan ju undra.....
Hade kommit en bra bit på väg nu, in i den normala vardagen, lite överviktig av alla behandlingar, men med vackert lockigt hår helt ned till axlarna ( när det är blött- innan det kruller upp sig : ) !! )
Den nya cancern hade spridit sig till lymfkjörtlarna, hvilket resulterade i totalt två operationer för detta bröstet oxå. Sedan blev det 6 Taxolkurar, efterföljd av strålning. . Allt håret gick inte förlorad denna gången vilket ju är en jätte-bonus : ). Min nya bröstcancer är herceptin-känslig- slik att jag var tredje vecka får infusjon med Herceptin- den sista får jag i dec 2012.
Nu, i sept 2012 har jag äntligen opererat bort mina äggstockar samt äggledare och har 5 år med antihormonell behandling framför mig - om det inte dycker något annat upp på vägen....
Just nu njuter jag oerhört av att CT-thorax, abdomen samt skelettscintigrafi utförda efter sommarsemesteren var fria för cancer.

torsdag 28 oktober 2010

En liten allvarsprat med mitt superego

Den senare tiden har jag varit missnöjd med min frisyr- alt för mycket lockar samt ingen särskilt hipp modell. Känner meg som en tråkig gammal tant.


Idag var det tid att ta ett lite samtal med mitt superego. 
Har märkt det förut- ju bättre jag mår, ju oftare kommer superegoet mitt fram- vilket inte alltid är till det bästa. 
Mitt superego är som oftast inte så snäll mot meg.




Halloooo !! Har du glömt att det inte är länge sen du inte hade något hår ?!!! 
Har du glömt hur glad du är för dit EGET HÅR ?!?!?
Du anar inte hur länge du får behålla ditt eget hår, får du recidiv så åker håret av igen.


Njut av håret !! 
Stryk fingrarna genom det - och NJUUUUT !




Men jag är inte helt hopplös inte !!


Förut hade jag varit rätt så deppig över mina extra 10e kilo ( minst) - men numera struntar jag i det. Det vill säga- den estetiska aspekten struntar jag i - men för min hälsas skuld vill jag självklart gå ner i vikt. Men att jag ser för tjock ut- det gör inte så mycket.


Och jag har blivit rätt så duktig på att inte bli besviken över mig själv när dagarna går förbi utan att jag får uträttat så mycket.  När mitt superego börjar klaga på hur ineffektiv jag är- så säger jag snabbt att avtalen var att jag varje dag ska få gjort  én grej- och det funkar !


I dag var det hot stone massage- och träning !!
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Anonym28 oktober 2010 kl. 13:28

    Bra jobbat!! Jag älskar mina lockar. Dock har dom börjat dra ut sig lite nu och det gör kanske dina också sen.

    Hur var massagen?

    kram

    SvaraRadera
  2. Annika28 oktober 2010 kl. 14:18

    =) Japp, du måste vara snäll mot dig själv!
    Vilka lockar du har sen!! Jag är SÅ avundsjuk!
    Bra jobbat med träning också!!
    Kram
    Annika

    SvaraRadera
  3. Agneta29 oktober 2010 kl. 06:52

    Ja, det kan vara svårt att acceptera sina lockar, men nu när jag vet att jag förmodligen kommer attt tappa dom igen älskar jag dom! Styrkekramar till dig tuffa kvinna!

    SvaraRadera
  4. Inger4 november 2010 kl. 03:03

    Det här var nyttigt att läsa!
    Iofs älskar jag lockarna men jag har ändå svårt för min frisyr numera.
    Fast jag skall försöka tänka på att ägna den mer kärlek nu! :-)

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)