Här är jag

Här är jag
Ingrid

Status just nu :

Fick beskedet om bröstcancer i slutet av maj 2009. Tyvär med 8 månaders fördröjning.
Opererades én gång primo juni, sen én gång till i juli- då det var cancer rester kvar i ränderna- sen visade det seg oxå att det i det resterande bröstet fanns en solitär tumor till ! - så det var tur att dom tog hela bröstet till slut. 15 av 25 lymfkjörtlar hade cancer.
Fick sista av 6 kemokurar i dec 09, avslutade strålbehandling januar 2010.
Behandlat med Tamoxifen i ca 1 år, efter mycket tjat fick jag i somras äntligen bytt till Arimidex. Får soladex sprutor 1 gng i ånaden för att stänga ner eggstockarna.
Skulle operera bort eggstockarna denna veckan ( då jag har hormonkänslig cancer och inte vill ta några chancer på att eggstockarna ska busa .. ) - men i stället har man vid den årliga mammografikontrollen 4.10.2011 upptäckt cancer i mitt andra bröst. FUCK CANCER.
Har inte blivit utredd genetisk då dom inte trodde att dom skulle hitta något - trots att min mor har bröstcancer, hennes syster, samt att en moster och en kusin till dom har dött i bröstcancer. Man kan ju undra.....
Hade kommit en bra bit på väg nu, in i den normala vardagen, lite överviktig av alla behandlingar, men med vackert lockigt hår helt ned till axlarna ( när det är blött- innan det kruller upp sig : ) !! )
Den nya cancern hade spridit sig till lymfkjörtlarna, hvilket resulterade i totalt två operationer för detta bröstet oxå. Sedan blev det 6 Taxolkurar, efterföljd av strålning. . Allt håret gick inte förlorad denna gången vilket ju är en jätte-bonus : ). Min nya bröstcancer är herceptin-känslig- slik att jag var tredje vecka får infusjon med Herceptin- den sista får jag i dec 2012.
Nu, i sept 2012 har jag äntligen opererat bort mina äggstockar samt äggledare och har 5 år med antihormonell behandling framför mig - om det inte dycker något annat upp på vägen....
Just nu njuter jag oerhört av att CT-thorax, abdomen samt skelettscintigrafi utförda efter sommarsemesteren var fria för cancer.

tisdag 5 oktober 2010

Egen inverkan på möjlig recidiv av bröstcancer. ? !

Fakta säger att :

1) Frukt o grönsaker

2) Motion

3) Normalvikt 


- är vikta ingredienser i våra liv - för att inte få ( bröst) cancer- men även för att inte få återfall (recidiv ).

Nu tycker ja att  :
Jag är en vettig människa.
Jag tror att jag har IQ inom normalområdet- precis så där lagom.
Jag är även läkare.
Jag har varit med om en resa sista året som jag inte hade räknat med.

Varrrrrfööööööör    ????!!!!!!!    klarar jag då inte  bla annat att varje dag ta för meg av detta praktfulla som min man alltid ställer fram ??!!


Varför är det inte jag som sitter o trycker i meg 1 hel stor gurka, 5 morötter, 4 äpplen osv osv- efter maten- istället för min man? Tack vara honom så hamnar ju lite hos meg oxå, för rett som det är dyker det ju upp en fukt el grönsak under min näsa. Dock sa jag nej tack till rå blomkål här om dagen....

Varför gör jag inget annat än att gå några promenader à 1 timme varje vecka- när jag fick cytostatica kom jag meg ju ut så o säga varje dag ! 

Varför klarar jag inte att  låta allt det goda  inom matvägen stå - o gå ner i vikt ?!

Jag är faktisk oerhört förvånad  - o besviken över meg själv. Nu har jag trots allt världens bästa motivation : att inte få tillbaks cancerskiten. 


LIVET 


Det är ju lätt som en plätt. 
Inget att tänka över. 
Kom igen- detta är ju något jag vill mer än någonting annat här i livet- att få leva ett låååångt liv tillsammans med mina kära. Att inte cancern kommer tillbaks o tar meg. Att jag inte behöver ge meg själv skulden för att cancern kom tillbaks.

So what happend ????

Kära snälla- om någon kan ge meg goda tips- hör gärna av er. 
Hör gärna av er om ni tyvärr är lika dumma som jag- det är ju altid en tröst att man inte är ensam....



10 kommentarer:

  1. Okej, min vän. Jag är precis lika dum som du! =) Fast jag kallar mig inte längre dum. Normal är ordet och förträngning av det svåra. För om du följer råden accepterar du ju liksom att du har haft cancer och eventuellt kan få tillbaka den. Liksom omvänd logik, tror jag. Det är just DETTA jag arbetar med på själavården- att inte vara så hård mot mig själv. Släng ordet måste i papperskorgen. Tänk snälla och uppmuntrande tankar. "Vad bra att min man sätter fram all denna frukt och grönt. idag ska jag nog ta en av dem". Lyssna till dina egna kloka tankar i förra inlägget du skrev, var stolt över det du FAKTISKT gör och äter och herregud, vi ska ju unna oss att leva gott också!! Allt med måtta. Baby steps you know. Så från och med nu, beröm istället för måstetankar. OK?! =)
    Tusen kramar
    Annika

    SvaraRadera
  2. Är precis som du... :(
    Äter inte gärna frukt och grönt, motionerar inte
    och har en del kg övervikt:(
    Så himla tråkigt men nu vill jag bli frisk och inte tänka på cancern fast det går ju såklart inte, men man slipper inte cancern bara för att man äter rätt, motionerar och har perfekt vikt. det tror jag inte på... eller vill inte tro på ... eller... usch ja...
    KRAMAR från Lisbet

    SvaraRadera
  3. Bra.! Då är jag åtminstone inte ensam !!

    Och Annika - glömde ju skriva det i inlägget- men det var nog du som i förra veckan sa dom visa orden- " ingen måste"- !!! Tänkte på det när jag gick o plocka upp barnen nu - att om jag inte tänker " måste"- så går det nog bättre med dom tre punkterna .! O äter man lite mer sunt så följer förhoppningsvis vikten efter- helt av seg själv...?!

    O en annan grej- " normala/ friska " har ju problem med att just följa dessa tre punkter. Inte så konstig då att viiii har lite svårt med att genomföre det med den resan vi har haft !

    Det där med att ändra inställningen från måste till någott mer positivt - o ta baby steps är nog verkligen inte dumt !

    Tack för kommentarerna !

    SvaraRadera
  4. Hej du kloka människa!!
    Just så är det!! Mycket mindre frukt och grönt än tidigare.(..allt annat gott lockar mycket mer!) Mycket mindre motion(..orkar ju inte än). Många fler kilon...i alla fall minst sex...Brrr... Men jag hoppas att det är som Lisbeth gärna vill tro, fast det vete katten...Hm...sedan, när strålningen är över (börjar på torsdag....) då ska jag. För att jag vill...inte måste. Eller, om jag vill vet jag inte men det låter ju bättre...
    Klem /Ninni

    SvaraRadera
  5. Åh, kjäre vene...det kunne like gjerna värt meg som skrev det inlegget...!!
    Du er definitivt IKKE alene om dette!!!!!!!

    Idag har jeg tenkt ut at jeg kanskje er så overfladisk at jeg må ha en gulerot som ikke har med cancern å gjöre...så jeg har bestemt meg for å belönne meg selv med noe ordentlig dyrt når (ikke om!) jeg går ned under 70kg. Helst skal min mann belönne meg med dette!
    Og igjen noe ordentlig dyrt (og totalt unödig) når jeg går ned under 65. For der har jeg ikke värt siden för barna;-)
    Jeg lurer på om dette kan funke? Dessuten har jeg bett mannen om å sparke meg ut for å gå(helst mer) hver dag.
    Som du sier så er det uansett veldig deilig å vite at man ikke er alene om å fungere på denne måten!!;-)

    Vi kan jo kanskje peppe hverandre litt? Eller blir det bare mer dårlig samvittighet? Vi skjönner jo iaf hverandre når vi skriver at det er vanskelig å gjöre selv om vi VET hvor bra det er for (spesielt) oss...

    "Thumbs up" for et utrolig bra inlegg! ;-)

    Klemmer fra Elisabeth

    SvaraRadera
  6. Som jag har tänkt på detta. Undrat för mig själv varför inte återfallsrisken är tillräcklig motivation för att träna och gå ner i vikt.

    Men jag tror aldrig att man kan hitta motivation i något negativt eller i måsten. Man kan inte motivera sig med skräck. Vi ska ändra tanke från "måste" till "vill". Det är första steget. Nästa steg är att hitta en positiv motivation till det man vill göra. Tex "jag vill motionera så att jag orkar göra fler roliga saker". "Jag vill gå ner i vikt så att jag blir snygg och kan köpa roliga kläder". "Jag vill äta frukt och grönt för jag mår så¨bra då och orkar så mycket mer".

    Det är skönt att höra att andra också har svårt att göra "rätt". Vi är ju bara människor. Väldigt slitna och trötta människor.

    Vi börjar dock komma lite på rätt bana. Jag har tappat 3,5 kg. Annika har börjat träna.......osv. I höst gäller det. Vi ska ta tillbaka våra liv!

    Stor kram till dig!

    Viktoria

    SvaraRadera
  7. Jajamensann ! O vad trevlig- jätte trevlig att du oxå kommenterade Viktoria !! Har hört om deg.... : )
    Annika o jag tycker at du o Elisabeth borde komma o besöka oss i Gb : ) Vi har stort hus o har trevlig gästrum o eget bad mm !
    Jag undrar om jag ska skriva våra positiva tankar på kylskåpet- för mina små grå har tyvärr tendens att låte dom negativa tankarna poppa fram - o som du säger Viktoria - jag tror vi är på rätt väg !!
    Enig med deg Elisabeth- tror vi kan klare å peppe hverandre !!
    Måtte le av shopping- teorien din- veeeeeldig bra ! I LOVE SHOPPING !!
    ( men min man gillar inte att jag älskar shopping.....- han har skämtat med det att detta sista året har åtminståne varit positivit när det gäller minskad shopping.... : )
    Tack för era kommentarer!
    Klem Ingrid

    SvaraRadera
  8. Oj, vad jag känner igen mig! Att något som är så självklart och bra för en skall vara så svårt? Jag tycker om frukt och grönsaker och jag tycker om att röra mig - hur kan det då vara så svårt!?
    Härligt att ändå läsa positiva rader från dig och andra bröstsystrar!
    Kram Inger

    SvaraRadera
  9. En litt "dum" kommentar: Stefan får prøve å ta seg tid til å SKJÆRE OPP frukten - dette knepet hjelper på små barn, og jeg har stor tro på at det er lettere å spise små biter (blandet fruktsalat) enn å tenke at "nå må jeg spise ett eple, da har jeg 4 frukter igjen blabla.." Kanskje Hanna kan hjelpe til..og sette kaldt i kjøleskapet.. Nuss

    SvaraRadera
  10. Min svärmor var den sundaste människa jag någonsin träffat. Hon levde mest på råkost och rågbröd och tog långa promenader med hunden. Hon fick ändå cancer. Njut och lev och ha roligt Ingrid! Du blir frisk ändå. Nu har du kämpat väl med behandling. Kämpa på och tro på behandlingarna. Du klarade första omgången cancer. Nu klarar du den andra.

    SvaraRadera