Jomfrublogg om bröstcancer !

Detta har jag tänkt på i 1 år !

Att skriva ner mina tankar.

Först o främst är denna blog en möjlighet för meg att få ner mina tankar o känslor om mitt liv. Mitt liv som inte blev som det skulle.... Om det även skulle kunna visa seg att vara till nyttja för andra i liknande situationer vore det en sann glädje. !

Det kommer nog att bli en mix av allt från hur det är att vara en " vanlig" mamma med en dotter på 7 1/2 o en son på 4 1/2 samt hur det är att leva med en cancerdiagnos - samt även med sviterna efter ett allvarlig diskbråck juli 2003 som bla. förlamade sista delen av min tarm samt min urinblåsa. ( Detta kallas för Cauda Equina syndrom )

Som tur är går det inte att se på meg att jag har två " diagnoser " ! Själv tycker jag att jag ser jätte fräsch ut! - vilket ju är fantastisk för det gör att jag känner meg mer som " alla andra ! Jag ser på meg själv som en stark tjej, psykiskt- förut absolut även fysiskt, men det gäller inte helt nu längre.

Min pappa -
sa alltid att man väjer själv om man vill se en ting som vit - eller svart. En händelse/ situation kan man väja att se som negativ, men faktisk kan man även prova vända det till att det kan vara positivt.

För meg är detta faktisk nåt av den viktigaste lärdomen han har gett meg i livet. Jag är övertygad om att det gör livet mycket enklare att leva. Men det är inte alltid så lätt att praktisera...

Jag har blivit en kärring som älskar blommor - därför denna bild.....

Juli 2010. Jag njuter av sol o sommar medan resten av familjen badar i havet 

När jag fick min cancerdiagnos för lite över ett år sedan kunde jag verkligen kräkas av " alla cancerpatienter " som jag tyckte hörde säga att: åhh - jag skulle inte vilja vara förutan cancern - jag njuter mycket mer av livet nu tack vara det jag har upplevd,  njuter av vardagen på ett annat sätt, etc etc. Jag var så fascinerande präglad av ångest för att dö- dö från mitt liv, från mina barn och min mann- alla andra som jag är glad i- att jag verkligen inte kunde fatta att man kunde säga nånting positivt över en cancerdiagnos, kunde inte fatta att jag nånsin mer skulle kunde få känna meg glad. Men nu kan jag ju lyckligtvis säga att jag i dag inte har den for jäkliga ångesten. ( Den är där nog men jag har satt den på ett ställe där jag klarar av att bestämma när den får komma fram). Jag är lycklig. Eller rättare sagt-  jag kan i allfall  idag ofta känna att jag är lycklig. Jag är otrolig lycklig med min familj- min vänner- för det livet jag har. Detta jag säger nu tyckte jag låt helt patetisk hade jag hört det för några månader sen....Det eeer faktisk slik att jag njuter mer nu en för ! Och det är så mycket enklare att strunta i detaljer. MEN JAG SKULLE HÄMSKT HÄMSKT GÄRNA varat förutan cancerdiagnosen.