Ja- då är det överstökat- eller i allafall infusionen med cytostatica. Det gick egentligen helt supert - helt utan komplikationer.
Stora delar av dagen hade jag sällskap av S och F- jätte trevlig !
Vi vågade inte ta chansen att skicka honom till dagis då magsjuka går där.....
No thanx !!
jag började behandlingen kl 10e - och var färdig kl 18 ! Dvs att infusionen var färdig kl 14, men första gången måste man övervakas i hela 4 timmar.
Att var på dagavdelningen är trevlig- personalen är fantastiska, och avd är ny renoverad och läcker.
MEN:
Där finns så många trista öden.
Jag delade rum med en på kanske min egen ålder, som fick sin diagnos i mars detta året, hon har två barn : en på 1 1/2 år, samt en 3 åring.
Hon har spridning till longor.
Nu gäller det att behandlingen skal hålla liv i henne längst möjlig.
Hon kan inte kureras.
Å ANDRA SIDAN:
Vi pratade om alla möjligheterna som finns nu, för att behandla spridd bröstcancer. Det finns flera, och det finns studier man kan ta dela av, samt att när den ena behandlingen inte " tar "- jo då finns det andra man kan försöka. Vi har båda Herceptin pos. bröstcancer.
Hon, som jag ( var ) - är ,mycket upptagen av vad vi kan göra själv för att förhindra att cancern bara får växa som den vill. Det blev en del prat kring kosthåll, samt diverse böcker om ämnet.
sjuksysteren berättade en ganska så UNIK och fantastisk POSITIV historie, om en kvinna bara två år äldre än jag- som för10e - TIO !!!! år sedan, blev diagnostiserat med bröstcancer. Hon hade spridning bla till hjärnan, men även andra ställen. Hon fick besked av läkaren att gå hem och tillbringa tid med sina barn- för hon hade inte länge kvar....
Hon läste böcker om hur man själv kan försöka påverka " sin cancer "- och föll för boken av Jane Plant- som själv har överlevt bröstcancer i mer än tio år.
Bla finns det inte ETT SPÅR av ko mjölk i den dieten.
Visst- det höres ju bara sååå stimulerande och fantastisk ut.
Come on baby - bring it to me !!!
eller ?
Har bloggat om detta tidigare- har själv varit mycket stimulerad av just detta med egen inverkan på cancersjukdom.
Min konklusion blev faktisk att det som passade mig bäst var att fortsätta ungefär som vanligt.
Äta och dricka lite lagom av allt. Det är en filosofi som jag tror på.
Jag äter fisk upp mot 3 gång per vecka, försöker äta tillräcklig med frukt och grönt ( gärna mycket broccoli ), inte för mycket rött kött, ekologiska varor,- vitt te - osv.
Jag kan skriva mycket om detta- men inte i kväll....
Oavsett- så tror jag att det som tydligen har funkat för dessa två kvinnor- absolut inte behöver att funka för alla andra. Vi är alla egna unika cancerpatienter, med vår egen genetic- och multifaktoriella förhållanden som påverkar vår kropp.
Än så länge har jag inte haft energi till att lägga om mitt kosthåll så drastisk som dessa böcker skisserar- helt enkelt så ville det förringa kvaliteten i mitt liv. Tycker själv att det ju låter crazy att en md cancer säger att dom inte gör ALLT för att bekämpa cancern. Men så r det. Jag måste oxå leva under tiden- NJUTA - och ha energi till att leva fullt ut. Då det så långt inte finns något helt säkert statistisk signifikant bevisat för extrema dieter , så låter jag det bli med det.
Men absolut - det är MYCKET FRESTANDE- och ett tag där under behandlingen i dag bestämde jag mig nästan för att börja dieten direkt.
Okey - hur mår jag nu ?
Har ont i magen - reagerar nog på cortisolen - det känner jag igen från förra gången.
Har fått ont i dom områden som är klassiska för min ryggmerg skada- går inte in i dom detaljerna, det är tråkig - på många sätt...
Huruvida smärtorna kommer av behandlingen vet jag inte- men personligen tror jag det r så enkelt att jag har suttit hela dagen, och det funkar aldrig med min rygg.
Annars har jag varit mer irriterad i kväll på min sköna familj, och jag känner mig lite som en ostron..... tyst, inte helt pratsugen ( dock här inne )...- och känner mig allmänt konstig.
Och huvudvärk har jag.
Mår jag som jag trodde ? Vet ej- just nu lite sämre än jag hade förväntat- men hey- det är ju trots allt " råttgift " !!
Som ni ser så är jag lite " obsessed " av mitt hår dessa dagar. Klarar inte låta bli. Suck.
Mina coola lockar ..... !! :- (
Vad skönt att behandlingarna inte gav några allergiska reaktioner! När jag behandlades för min bröstcancer förra året hade jag tid att läsa mycket om mentalt välbefnnande,kost och cancer och äter nu ungefär efter Sanna Ehdins kostråd (IFD). (fuskar dock då och då, annars skulle det bli väldigt tråkigt). Inga mejeriprodukter, inget vitt mjöl och inget socker och mest inflammationsdämpande kost. Lite enformigt men absolut helt ok till vardags. Mår toppen, tränar mycket och har gått ner mycket i vikt :). Till och med mitt "onda knä" har blivit mycket, mycket bättre. Hoppas att du får må ok tills biverkningarna släppt. Kram!
SvaraRaderaSå otrolig positivt att höra Mona !!!!
SvaraRaderaMentalt är jag nu oxå mycket taggat att ge gärnet. Men vet av erfarenhet att även om min hjärna vill - så måste energien finnas för att klara genomföra det. Och det var där det gick snett för mig. Nu har ju jag en ryggmergskada som ger mig smärtor i benen mm och dålig nattesömn pga de - en energitjuv !! Men tränat har jag - mer eller mindre regelbundet- och det gör ju undervärk för kropp och själ ja ! Ska googla på Sanna Ehdins råd !!
Tack för din kommentar !!
Hej Ingrid!Ville bara läsa om HER2-positiv som en väninna lider av och råkade hitta din blog.Väldigt intressant eftersom du är dessutom läkare..Läste om den mjölkfria behandlingen och fick dåligt samvete.Jag är kanske lite för mkt skeptisk mot alternativa behandling ar.Och idag träffade jag min väninna som pratade just om detta. Om en sköterska som berättade om kvinnan som överlevde med mjölkfri diet.. Tyvärr var jag lite för skeptisk och avfärdande.Detta pga så många sk alternativa mediciner/behandlingar som är verkningslösa..Men när jag läste att du övervägde den trots att du är läkare så undrar jag om det var dumt att avfärda det hela.Dessutom blev jag lite överraskad..Hon var också på Sahlgrenska igår och har metastas i lungan.!!!Hennes namn börjar på S och hon är en mkt intelligent och vacker ung kvinna med två barn..Och två vackra bruna ögon..Kan världen vara så liten?
SvaraRaderaHoppas du får en fortsatt bra kväll och tack för en mkt informativ blog där du delar dina tankar och känslor.Det hjälper förhoppningsvis sådana som mig som försöker lära mig hur jag bäst kan vara till stöd - i alla fall inte en belastning..mvh Elias
Hej Elias !
SvaraRaderaFor det första- jag är mycket försiktig med att försöka anonymisera människor " här inne " - och då jag i går skrev om mitt möte med denna vackra kvinnan, tvåbarns mamman- så tvekade jag- för jag vill ju inte skriva om någon utan deras tillåtelse, om du förstår. Men jag tänkte att hur stor är chansen att det finns någon där ute som läser detta- som känner henne- eller att hon själv läser det.
Nu tycker jag inte jag skrev något galet, men det får mig att tänka.
Jag är just som du ganska så skeptisk till detta med extrema dieter. FÖr mig själv blir det nog inte aktuellt ( jovisst- när cancerångesten tar lite extra strypak på mig nu och då - då tänker jag att jag vill.. ) - med så stora implikationer det får på mitt dagliga liv, och med så lite hållpunkter för att det verkligen kan hjälpa alla som provar en slik diet- då tycker jag inte det är verdt det.
Jag tycker sjuksyran sa något mycket vist. Och det var att var och en måste läsa, undersöka- söka information - sen måste man SJÄLV hitta vägen som passar för en själv. Ingen andra - bara en själv kan känna efter vad som blir rätt.
Jag berättade att jag har provat - ett lite tag- att vara " duktig " med diet- men för mig blev det ett för stort press - och till slut satt jag bara med dålig samvete för att jag inte var duktig nog- och njöt inte av livet.
Det blev MIN personliga erfarenhet. Var och en måste göra sin.
Fortfarande skulle jag önska att jag kunde kasta mig inn i en slik diet- bara för att åtminståne ha känslan av att jag har kämpat och gett ALLT för att överleva cancern- att det inte an vara mitt fel om jag nu inte klarar av att överleva cancern.
Tycker inte du ska ha dålig samvete- jag tänker nog som du. Din kompis behöver jusst detta- att bolla sina tankar, om och om igen. - Det att höra vad människor hon litar på vill hjälpa henne att förhoppningsvis till slut bestämma vad hon vill.
Hej Ingrid och tack för att du tog dig tid och svarade på mitt inlägg!För det första måste jag säga att du har avidentifierat person informationen bra.Chansen att jag skulle träffat min väninna just igår och dessutom veta om att hon hade varit på behandling i förrgår och sen hitta din blog var minimal!!Extrem liten.Och sen hitta ett inlägg på din blog.Men det hände.Vilket visar att trots statistiken så kan saker hända..Och det är något hoppfullt i det med tycker jag..Saker kan hända.
SvaraRaderaAngående det som sjuksköterskan sa så håller jag inte helt med. Så här tänker jag:Om man hamnar i en kris som ett oväntat cancerbesked ju innebär så är det så mkt att hålla reda på.Man söker information och hittar den men har svårt att utvärdera själv om man inte har en viss förrkunskap. Man hittar och läser en massa studier men-tänker jag- kan ju inte genomgå alla möjliga behandlingar som finns.Dessutom är det svårt att utvärdera dom själv.Man förväntas liksom att bli specialist på en sjukdom utan att ha några grundläggande förrkunskap er.Där önskar jag att det hade funnits någon slags "informatör"som är "uppdaterad" och som kunde ge tips och som kunde hjälpa en att tolka slutändan så väljer ju man själv utifrån den informationen man har,hur man mår för övrigt eller uppfattar saker som man inte har ens kommit i kontakt med tidigare.MAN TAR DE BÄSTA BESLUTEN MAN KAN under ens förutsättningar och situation.ALLTID.Men det är lite grymt att skuldbelägga genom att dela människor till de som "kämpar"och andra. Ni kämpar ju alla genom att genomgå behandlingar.
Tex Jag läste och blev mycket upprörd för det att det beror på vilken landsting man bor i om man ska få Herceptin eller inte!!!P.ga kostnader!!Men ska en människa i kris dessutom hålla sig ajour om utvecklingen inom medicin?Och själv ta beslut?För mig är det en skandal!Inte säger man till patienter inom psykiatrin att de kan läsa på för att hitta och besluta den "bästa" behandlingen(och få därmed ansvaret? Ansvaret ska Vården har och det är därför de är utbildade.
Du skrev något mkt viktigt:Att man måste leva också!Och det tycker jag är centralt.Och en sak till:Jag tycker att omgivningen ofta skuldbelägger med sina "du är en kämpe"etc..Det handlar inte om det.Man kan inte boxas med små celler som är olydiga.Man säger så oftast för att man tror stödjer den andres motivation.Men skuldbelägger utan att märka det..Som du också skriver att du "borde göra allt"mot cancern!!Men det gör du ju!Du gör vad du verkligen TROR på..Men vill också leva och inte bara vara ett experiment objekt.Det tycker jag är ett väldigt klok ställningstagande som jag hoppas kan inspirera andra med att fokusera också på att leva ..Ingen av oss vet något säkert om framtiden.Oavsett diagnoser eller inte är vår dödlighet 100% och vad läkarna kan göra är att försena det faktum..
Nu inser jag att jag blev mkt långrandig.Ett stort tack för att du svarade så snabbt och ...angående.. min väninna:"Jag vet ju inte helt "säkert" vem du träffade så jag nämner inget i.. onödan"..Man pratar ju inte om bloggar så.Tror att du "förstår"..Önskar dig och din familj bästa möjliga Jul och nyår!!Och angående dina lockar så kommer de tillbaka någon gång under 2012.Kanske tom ännu vackrare..Jag håller tummarna för det/Elias
Hej Elias- håller med om alla dina tankar- mycket bra skrivit. Sitter med bolibompa på och två barn- så lite svårt att nu skulle svara- men ville säga att jag håller med i så mycket du skriver-
SvaraRaderaJag har HATAT just detta med att kämpa mot cancer uttrycket. Jag bestämde snabbt att om jag skulle dö av detta- så ska det INTE stå i tidningen ( det gör d ofta i Norge ) : den och den personen FÖRLORADE KAMPEN MOT CANCER: Vaddå- det er ju ingen likvärdig kamp- det är ingen tävling.
Alla kämpar vi på vårt sätt. Jag har haft folk som har sagt till mig att dom övervann cancern för att dom tänkte positivt. MY ASS.
Ii början av cancersjukdomen var jag livädd - och det igen gjorde mig skitskraj för att min " negativa " inställning skulle påverka min överlevnad . För man sa ju att det hjälper att tänka pos...För jäcklig faktisk- att det finns så mycket råd och rön- som ska kunna hjälpa oss att överleva- som faktisk kan ge en otrolig skuldkänsla för den som har cancern. Detta vet jag- via bloggen - att kan plåga många med cancer.
Jag frågade min läkare- faktisk flera onkologer- där i början av cancerresan- om dom tyckte att det var vissa dieter, kostråd dom kunde ge mig. Alla som én sa- som jag oxå egentligen är ganska övertygad om som läkare- att nej- lev som vanligt, njut av livet.
Det som är viktig- är det som alla kan läsa i tidningarna- ÄT HÄLSOSAMT ( då menar jag alltså inga extrema dieter ) , MOTION , inte vara ÖVERVIKTIG. Detta har mina läkare sagt till mig, det kan man läsa många städer- och dom tror jag på. Kan vara svårt nog att klara av dom tre kan jag säga !!
Detta är så oerhört superaktuellt tema - ett tema som tyvärr kan förstöra livskvaliteten tror jag - för den som står mitt i krisen.
Jo - det ville jag oxå säga. Jag läste INGET om hur jag skulle kunna påverka " min cancer " förran det var gått 3/4 år. Jag hade nog med att hålla nosen över vattenytan - och orkade inte ge mig själv den extra belastningen,. Men det er inte lätt- för till tider kan det kännas - just som att man inte kämpar nog när man inte gör " allt ".
Och JA- det är SKANDALÖST att ekonomi styr vilken behandling man får. FÖR JÄVLIGT !! Misstänker själv att valet av min antihormonella behandling var ekonomisk betingad. Jag ville ha en annan- som var dyrare- men bättre ( lång historia ) - men fick den inte- även om argumenten INTE håll när läkaren förklarade varför jag inte fick den jag ville ha. Plötselig. efter 1 1/2 år var det ok- och då fanns medikamentet äntligen att få- billigt....
Nå måste jag engagera mig i barnen : )
Din kompis har tur som har dig !
Tack för dian vänlig ord
God Jul Ingrid!
SvaraRaderaHoppas att du hittat Julefriden trots allt som händer och sker.
Hoppas också att du kunnat njuta av maten och att du varit snäll så att du fick paket av tomten.
Kramar
Undrar hur du mår.
SvaraRaderaFår nog kolla via fb.
Fick nån sån där dum känsla i magen att du inte mår bra.
Varm kram och jag har "flyttat".
Hit:
http://vemodsbloggen.blogspot.com/
Skickar en kram till dig. Tänker på dig och hoppas du haft en bra jul trots allt. Sen vill jag också önska dig ett gott nytt 2012 så klart! Ett år fyllt av goda besked! Kramar i massor!!!! /Anna
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaJag har läst igenom din blogg och tycker du verkar stark. Du har ju redan kunskapen som läkare...men förstår att det blir ett annat när man själv drabbas av cancer. Jag har nyligen förlorat min syster (hjärntumör) så jag vet vad kämpande vill säga...och att stå bredvid som anhörig... maktlös...det är fruktansvärt också.
Ångesten är för djävlig rent ut sagt...oavsett vad den beror på. Ska man aldrig kunna skaka av sig den ? Hos mig sitter han på min vänstra axel och hånflinar åt mig. Jag sänder många styrkekramar till dig INGRID.
MVH/ BIBBI.
Hoppas att Du mår ok! Jag önskar Dig ett riktigt Gott Nytt År! En varm kram Mona!
SvaraRaderaMånga fina år med Bolibompa och barnen önskar jag dig!Ingemar Bergman har sagt en gång att:När jag vill koppla av på riktigt så tar jag ett halvt valium och tittar på Bolibompa"..Du behöver ingen valium Ingrid för du har barnen istället..Jag önskar Dig ett gott nytt år med din familj och många många år så att du kan titta på Bolibompa med dina barnbarn med../Vänliga nyårskramar/Elias
SvaraRaderaPs Det är jobbigt för anhöriga men först och främst för de drabbade.!!Ej att förglömma!!
Jag hoppas du har kunnat fira en fin jul, önskar dig allt gott 2012 och hoppas du får ett fint år trots allt som händer, skickar styrka, KRAM Lisbet
SvaraRaderaLieve Ingleby, het is inmiddels weer even verder, ik denk aan je en wens je veel sterkte! Ik hou je blog in de gaten, ik bewonder je manier van schrijven, je trekt een lach en een traan weg! Die vertaling maakt het ook nog bijzonder. Ik hoop dat 2012 je de kracht en gezondheid weer teruggeeft! Lieverd, hou je taai en dikke kus van ons hier op Sint Maarten! xxxx
SvaraRaderaXan
Tassar in igen och kollar hur du mår. Hoppas allt är bra. Kraaam :)
SvaraRadera