tag:blogger.com,1999:blog-86201784838502396842024-03-12T16:44:59.335-07:00Det var en gång...så kom bröstcancern.Om meg - en kvinna i sina bästa år, 44,- hustru, mamma,syster, dotter, kompis och hur bröstcancerdiagnosen 2009 blir introduktionen til ett ångesthelvete, rädslan för att dö, inte se sina barn vuxa upp mm, samt hur livet trots detta går vidare- jag kan åter igen njuta av livet! Njuta, men parallellt finns altid ångesten - " när kommer cancern åter". Blogg om alt o inget, liv o död.
Och sedan 4.10.2011 - även en blog om att cancern åter har tagit plats i min kropp.Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.comBlogger126125tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-7418331060029365102012-11-19T02:40:00.000-08:002012-11-19T02:40:41.745-08:00Kära Försäkringskassan<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag låg och tänkte på det inatt : </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Om Försäkringskassan ( NAV i Norge ) skulle läsa min blog, så skulle dom nog direkt avsluta min sjukskrivning och kräva att jag skulle börja arbeta 100 %.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Dom tankarna får jag regelbundet när jag glad och nöjd berättar till människor att det nu går jätte bra med mig.</i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Direkt slår tanken mig att om försäkringskassan hör det- då är jag körd.</i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Inte konstig- då dom ju har jagat mig ihärdig helt sedan jag började med sjukskrivning efter min ryggmerskada i 2007. Jag har berättat om det i tidigare bloginlägg.</i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Men, MEN, <b>MEN !</b></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Bara för att jag väljer att fokusera på det POSITIVA i mitt liv, så betyder det inte att jag har restituerat mig fullständigt och att min kropp fungerar optimalt- </i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Att jag är redo för även det som står högst på min lista : <u>Att kunna återgå till arbetslivet.</u></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i><u><br /></u></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Innan jag fortsätter med det jag har på hjärtat- så vill jag först kommentera bilden på mig själv härunder. Jag är ju slik funtat att jag mååååssste ha med bilder på min blog : )</i></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: -webkit-auto;">
<br /></div>
<i>Detta är en bild på mig själv för tre veckor sedan. Då hade jag nyss fått höra att det var näst sista gången med behandling. Jag blev så förvånad- för vi trodde det var två behandlingar kvar. </i><br />
<i>Jag ler - men jag känner mig dock där och då tveksam till att jag verkligen tycker det är något att fira. Som jag sa i går- det känns tryggt att få Herceptin infusion var tredje vecka.</i><br />
<i><br /></i>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlEOZ5K8GT2nmS5Q446szzqMV2nZ8tmjqxAal6AxxrgOF4w_aPBfyWnxokOTi-uYJDb94wy8pb5Z_vHKLaE7J2GS-DKmADO0Dd6EaRKVd-5upeOxFtF4oSXXI-kk3xibq_xP_shoOOs8M/s1600/IMG_9467.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlEOZ5K8GT2nmS5Q446szzqMV2nZ8tmjqxAal6AxxrgOF4w_aPBfyWnxokOTi-uYJDb94wy8pb5Z_vHKLaE7J2GS-DKmADO0Dd6EaRKVd-5upeOxFtF4oSXXI-kk3xibq_xP_shoOOs8M/s320/IMG_9467.JPG" width="228" /></a><i>I natt drömde jag att en onkolog sa till mig att sannolikt kommer min cancer tillbaka nu när jag slutar med Herceptin, men det kunde dröja så länge som ett år innan jag kom till att märka av metastaserna........</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><u><b>Ja, ja- tillbaka till Försäkringskassan.</b></u></i><br />
<i><u><br /></u></i>
<i><span class="Apple-style-span" style="color: red;"><u>Obs !</u> Ni andra behöver inte läsa vidare - för nu kommer lite gnäll om smärtor mm- trååkiga ting mao !</span></i><br />
<i><br /></i>
<i>Om en handläggare från försäkringskassan läser min blogg- så kan ni nu även få ta del i det jag iiiinte väljer att fokusera på, det lite mer jobbiga i min vardag: </i><br />
<i><br /></i>
<i>Efter mina promenader med LEO har jag använt det mesta av dagens energibehållning. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Min första - och egentligen enda mål varje dag sedan sommarsemestern har varit : </i><br />
<i><br /></i>
<i>Ut och promenera med LEO- så mycket som möjligt.</i><br />
<i><br /></i>
<i>MÅL : att komma i form, göra mitt yttersta för att jag har en hälsosam kropp, och att gå ner i vikt. Cancer gillar fett- särskilt bröstcancer- så fettet MÅSTE BORT !</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag arbetar hårt med ett enda mål i sikte : att komma tillbaka, att åter bli en stark och frisk Ingrid.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Om det tar det mesta av dagens energi - så får det vara. </i><br />
<i>Det är min första prioritering.</i><br />
<i>Prio ett.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Och jag- det har ett pris i att jag är sliten resten av dagen- DOCK absolut mindre än for några månader sedan.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det jag väljer att inte skriva om i denna blog är mina kroniska bensmärtor som följd av min ryggmergskada i 2007, samt pga kvarstående diskbråck.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Utöver dagen blir mina smärtor tilltagande, framför allt när jag sitter- och när jag lägger mig om kvällen är det knappt så två tabl med paraceth-codein samt 1 tabl arcoxia hjälper.</i><br />
<i>Från ljumsken och ner i tårna känns det som om jag blir mosad i en hvitlökspräss- eller i en valnötspräss.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Varje natt är likadan.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Att somna bjuder på problem för att uttrycka det så.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Multipla uppvakningar är en regel.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Plus att jag även med vaknar av diskbråckssmärta i nacken och ut i armarna. Dessa smärtor kommer för att enda sättet att få lite lindring av mina bensmärtor är att ligga på magen- men då kommer nacken i en så dålig ställning att diskbråcket klämmer på nerverna. </i><br />
<i><br /></i>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYt6zRcvEM7yMSXWku_mBnqoE9qFOXx44FtqJsFQ9robpv9tuiK5FDKdfKBBwBiCR_zH-5cr4zqHNc5Svf1v_M4OBJZa0zrSyxdGx8GSxiXWWWoi-FClMpAETr7aIynfVVU2Fe-t2jjHM/s1600/IMG_9592.PNG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYt6zRcvEM7yMSXWku_mBnqoE9qFOXx44FtqJsFQ9robpv9tuiK5FDKdfKBBwBiCR_zH-5cr4zqHNc5Svf1v_M4OBJZa0zrSyxdGx8GSxiXWWWoi-FClMpAETr7aIynfVVU2Fe-t2jjHM/s200/IMG_9592.PNG" width="133" /></a><i>I mer en 5 år har jag haft dessa smärtor. varje dag- men som värst på kvällen och natten i sängen.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Lösningen kunde ju vara att jag väljer att stå och gå mera - när jag inte har så mycket besvär då. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Men kära försäkringskassan- då exploderar mina fötter av smärta.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Pga min ryggmergskada har jag förlorat så mycket muskler i fötterna att dom inte längre bär min kropp som dom ska. Trots specialanpassade inlägg i skor, så är det inget vidare att stå och gå för länge. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Och sätter jag mig då- eller lägger mig- för att vila lite på dagen- jo - då kommer ju smärtorna direkt- så det blir ju ingen vidare succé att sitta / ligga för att vila fötterna egentligen.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Tex här jag nu sitter och skriver så har jag en skärande smärta från ljumsken och ner mot knäet. </i><br />
<i>SÅ är det bara.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Att jag i tillägg har mycket problem med min förlamade tarm och urin- blåsa är en självklarhet för mig efter dessa 5 år- men det är inget jag pratar om DÄRFÖR ATT JAG VÄLJER ATT FOKUSERA PÅ DET POSITIVA : )</i><br />
<i><br /></i>
<i>Så kära försäkringskassan. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Om jag väljer att i mitt liv å fokusera på det positiva.</i><br />
<i>Att i min blog fokusera på det positiva.</i><br />
<i>Så vill det inte säga att min vardag inte rymmer lite svårare hinder. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Det betyder bara att jag inte vill låta mina </i><i>hinder förstöra mitt liv.</i><br />
<i><br /></i>
<i>För jag- jag är nämligen en tjej som NJUTER AV DET LIVET JAG HAR !!</i><br />
<i><br /></i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-73826181686856224922012-11-18T09:58:00.001-08:002012-11-18T09:58:30.016-08:00No news is good news <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>"Ni som är så snälla och kikar in hit nu och då- får trösta er med att det just är på det viset : No news is good news : )</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA2PZfv-SU0pGsKJYlCfw33US5mBli8hMKBgIxfzG8MKSOLo3XcYb3DunIC0C0zTQfIp9EC1SOVTGOfbQSPNgSLTqmFmppB2l_HGtbVx8ajNQr9iHDEsbKXNyifq7Uc-xa2cvNcSnLQVU/s1600/IMG_9331.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjA2PZfv-SU0pGsKJYlCfw33US5mBli8hMKBgIxfzG8MKSOLo3XcYb3DunIC0C0zTQfIp9EC1SOVTGOfbQSPNgSLTqmFmppB2l_HGtbVx8ajNQr9iHDEsbKXNyifq7Uc-xa2cvNcSnLQVU/s400/IMG_9331.PNG" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<i>Som bilden ovanför- så känner jag mig dom senaste månaderna. </i><br />
<i>Jag känner mig lugn och harmonisk</i><br />
<i>Jag njuter av livet.</i><br />
<i>Jag njuter av allt det vackra omkring mig.</i><br />
<i><br /></i><i>För första gång på ca 3 1/2 år känner jag mig åter som Ingrid. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag vet- jag har nog skrivit detta i mina siste inlägg - </i><br />
<i>men det ÄR SÅ !!</i><br />
<i><br /></i>
<i>Och - det att känna sig som sig själv- när man har varit " borta "i tre och ett halvt år- det mina vänner- det är STORT. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag är åter igen Ingrid</i><br />
<i>Inte Ingrid med cancer.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Bara Ingrid.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det går faktisk inte att beskriva hur otrolig fantastisk underbart det är att vara mig igen.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNRzRPmorm4WZZx7IDUI_jv9LvS71tUDBO1UXYNNFlmCWuT3BZ5cxA3unhe3QnR-O8aMMEhZg6vc_OSemJYY7CKKjph-Xs8OSuhyLw6MiKR-CRG1ZNCGs1bypipJ7cM_VmBYEgo0MaZ4/s1600/IMG_9335.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihNRzRPmorm4WZZx7IDUI_jv9LvS71tUDBO1UXYNNFlmCWuT3BZ5cxA3unhe3QnR-O8aMMEhZg6vc_OSemJYY7CKKjph-Xs8OSuhyLw6MiKR-CRG1ZNCGs1bypipJ7cM_VmBYEgo0MaZ4/s320/IMG_9335.PNG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<i>Jag är lycklig- jo det kan jag nog säga att jag är. Lycklig när jag ser på hela mitt liv- setter det i riktig sammanhang- då kan jag konkludera med att jag har det BRA</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlahP8fWfE5Y16kgG6lCIrW7q-IAnP_wAMZ7_DikdvK7gfN6hPVqYf1OHNppjmpLmaIPVYdVnQhX4JjiJgjkEcpdh-gQ7jQTzE8-GVVSVayHLo2W2YbDRZ716zXj9U5_4Zo6-pZ-w-A4Q/s1600/IMG_9336.PNG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="143" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlahP8fWfE5Y16kgG6lCIrW7q-IAnP_wAMZ7_DikdvK7gfN6hPVqYf1OHNppjmpLmaIPVYdVnQhX4JjiJgjkEcpdh-gQ7jQTzE8-GVVSVayHLo2W2YbDRZ716zXj9U5_4Zo6-pZ-w-A4Q/s320/IMG_9336.PNG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i>Tröttheten jag var så präglad av har sakta men säkert gett med sig.</i><br />
<i>Efter sommaren har jag och LEO- vår golden retriever ( nu 9e månader ) - blivit oadskillliga. </i><br />
<i>Varje morgon är vi ute och promenerar- vid havet, i skogen- vid insjöar.</i><br />
<i>I stället för att sitta hämma om morgonen när familjen går till sitt- så är jag nu ute och njuter av naturen. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Vilken gåva det är att ha möjligheten att få / och orka- vara så mycket ute. Jag ser de vackraste soluppgångar, - ännu vackrare sol nedgångar. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Frosten som glittrar som milliontals diamanter i gräset en tidig morgon när solen hälsar på.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det mest fantastiska av allt är att jag har en kropp som är MIN</i><br />
<i><br /></i>
<i>En kropp som gör som jag vill</i><br />
<i><br /></i>
<i>Vilken underbar känsla det är att känna hur jag kan trötta ut min kropp, hur svetten rinner- hur muskler åter igen bildas.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Innan sommaren var jag fullständig utmattad efter alla behandlingar- jag orkade inget.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag är så extremt medveten om hur jag mådde för bara några månader sedan.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Varje dag- varje gång jag är ute med hund, stavar- och svetten piplar- så tänker jag på hur oerhörd tur jag har som får uppleva detta. </i><br />
<i>Jag blir varje gång lycklig av att känna hur min kropp fungerar.</i><br />
<i><br /></i>
<i>För det är ingen självklarhet</i><br />
<i>Det tänkte jag ju aldrig på " innan "- men nu är jag påtagligt uppmärksam på det.</i><br />
<i>Det är ingen självklarhet.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Så nu har jag dessa tankar varenda dag som jag är ute.</i><br />
<i>Regn eller blåst- det spelar ingen roll.</i><br />
<i><br /></i>
<i>I love it !!!</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>Jag är faktisk jätte stolt över mig själv.</i><br />
<i>Även det gör jag varje dag jag flåsar snabbt avgårde. Jag ger mig själv en mental klapp på axeln ofta. OFTA. Och jag tycker att jag förtjänar det : )</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag har tagit tag i mig själv- egentligen tack vara LEO - och verkligen fått tränat upp mig. Jag har gått från totalt utmattad till en glad och relativt pigg tjej : )</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU7nDqH31krCRZKE29xxjYaZxUMtgy9z2UPnA-3se8iRPRuRKylhiRZoZjps66JQraCC-Y0GrQYbeSTBm6nj1XmAEZ9uVzdEnqwGqo2fxz2Lfe2RKsB-JlNrIaWxU0rxDOpAu5AzuuMkM/s1600/IMG_9339.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiU7nDqH31krCRZKE29xxjYaZxUMtgy9z2UPnA-3se8iRPRuRKylhiRZoZjps66JQraCC-Y0GrQYbeSTBm6nj1XmAEZ9uVzdEnqwGqo2fxz2Lfe2RKsB-JlNrIaWxU0rxDOpAu5AzuuMkM/s400/IMG_9339.PNG" width="400" /></a></div>
<br />
<i>I överimorgon är det faktisk dax för sista behandlingen med Herceptin-infusion på sjukhuset.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Synd - om ni frågar mig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det känns onekligen oerhört tryggt att få denna anti-cancer medicinen var tredje vecka.</i><br />
<i><br /></i>
<i>En naturlig fråga för mig blir ju- </i><br />
<i><br /></i>
<i>" vad händer nu när kroppen ska klara sig utan " ?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Visst- jag har min antihormonella behandling- men. den har ju tidigare visat sig att inte vara sådär himla effektiv hos mig, kan man jo säga.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Under pågående anti- hormonell behandling utvecklade sig min sista bröstcancer. Den struntade i behandlingen det liksom ska vara känslig för. Jävla föcking cancer.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det vetenskapen känns ju sådär.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Men- nu är jag ju som tur är i en fas i mitt liv där jag klarar att låta bli att hetsa mig upp över dessa saker. </i><br />
<i>Det finns ju inte mycket jag kan göra från eller till. </i><br />
<i>Antigen verkar medicinerna- eller så gör dom inte det. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Här kommer jag oxå till hur jag ser på mitt liv just nu.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Som sagt tycker jag det är underbart just nu .</i><br />
<i><br /></i>
<i>Men skadat av erfarenhet- så känns det som att jag varje sekund måste njuta av det.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det känns lite som - eller , nej, - ganska mycket som : </i><br />
<i><br /></i>
<i> <b>"Stilla före stormen "</b></i><br />
<i><br /></i>
<i>Och ja - jag vet att många vill säga att - " nej - såååå måste du inte tänka! " </i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>Jo - så får jag visst tänka.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Dvs- jag tänker det inte egentligen- det är mer en känsla jag har.</i><br />
<i>En känsla som på något sätt är infiltrerad i hela mig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det är inget som gör mig rädd eller ledsen- för dit går jag inte.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Den stora frågan är om denna känslan kommer av att jag har upplevt att min kropp har svikit mig flera gånger så långt- att jag inte kan förmå mig att lita på att det nu kommer att gå bra ?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Eller kommer det av att jag har en intuition....?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Mest håller jag knappen på att jag har blivit skadat av erfarenheterna jag har gjort mig. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag tror inte jag vågar att lita på att det kommer gå bra.</i><br />
<i>Samtidig säger läkaren i mig att jag har dåliga odds - två gånger bc. Första gången med spridning till 15 lymfkjörtlar..... Sedan kommer det en bc till. Bara det faktum- att man får bc i båda brösten - ger sämre överlevnadschanser- plus att min sista bc ju faktisk har överlävt cellgifterna som den första bröstcancern blev behandlad med. Detta innebär att det finns en sannolikhet för att denna sista bc'en inte har responderat så bra på cellgifterna den blev behandlat med i våras. - Cancern kan nämligen ha blivit resistent..... Och då är den inte känslig längre för cellgiften....</i><br />
<i><br /></i>
<i>Men - även om allt detta kan vara sant- så har jag ju lärt mig att sätta det åt sidan,- njuta av det jag har nu. Visst- det finns med mig- men jag fokuserar inte på det.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag läser andras cancer-bloggar. </i><br />
<i>Andra som inte har haft den turen jag har- som snabbt har fått recidiv -och som nu kämpar för sina liv.</i><br />
<i><br /></i>
<i>För det är en helt annan kamp att kämpa när man har fått spridning.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det finns så otroligt många tappra fina människor " där ute " som delar med sig av sina erfarenheter, tankar och känslor, i en vardag där cancern våldsamt och obarmhärtig åter har tagit plats i deras kroppar. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag känner att jag är skyldig båda dom och mig själv att därför njuta till fullo, varje dag. Njuta av att det nu är " stilla "</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det är stilla före stormen</i><br />
<i><br /></i>
<i>Har jag tur -så kommer stormen jag befarar ska komma- att ändra riktning - fara ut över det öppna havet - lösa upp sig i intet.</i><br />
<i><br /></i>
<i>- och jag får fortsätta att njuta av mitt liv</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag får fortsätta att vara Ingrid</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ9dRZnV5Y8nDts5bDmaT1Qf3cdD5DlWGgVbnR5haf5LokcLGF6V2gJGX6_BYVNo-OMmLekzw1Nbakvbs7EYKkwps_Eg5-IGshp3uniI61P5U1nNqhkgHCl14A9rG_49_FE-2mlDu90Ew/s1600/IMG_9337.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ9dRZnV5Y8nDts5bDmaT1Qf3cdD5DlWGgVbnR5haf5LokcLGF6V2gJGX6_BYVNo-OMmLekzw1Nbakvbs7EYKkwps_Eg5-IGshp3uniI61P5U1nNqhkgHCl14A9rG_49_FE-2mlDu90Ew/s320/IMG_9337.PNG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-75801478446492822802012-09-27T05:02:00.000-07:002012-09-27T05:02:11.568-07:00Våga tro<i>Tänk</i><br />
<i><br /></i>
<i>För första gången sedan jag fick min första cancerdiagnos mai 2009 </i><br />
<i><br /></i>
<i>kan jag nu ta mig själv i att för första gång igen tro att jag är </i><br />
<i><br /></i>
<i>FRISK </i><br />
<i><br /></i>
<i>???!!!!</i><br />
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcEboPkc7LyR2ybkt0Zb48YKopMo69uOtCfrZ43WPjUUtHQUrHebBKyxu2PRzZXoAkTs9ClemcRNk_PZyA3Nhg-1pUl89KEagGXcGcx3xD3bOgHGWsrW-ulNbKae3T_A8x2avxbyRoGXI/s1600/IMG_8912.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcEboPkc7LyR2ybkt0Zb48YKopMo69uOtCfrZ43WPjUUtHQUrHebBKyxu2PRzZXoAkTs9ClemcRNk_PZyA3Nhg-1pUl89KEagGXcGcx3xD3bOgHGWsrW-ulNbKae3T_A8x2avxbyRoGXI/s320/IMG_8912.JPG" width="291" /></a></div>
<br />
<i><br /></i>
<i>Hur är det möjlig säger jag bara- för nu har jag blivit - tyvärr - så otrolig van med att vara övertygad om att " visst kommer cancern tillbaka "- " visst kommer du dö av detta "</i><br />
<i><br /></i>
<i>En övertygelse, tankor, känslor- som suger musten ur en- varje dag - utan att man egentligen känner av det. Frånsett den ständiga utmatningen. För det är nog logiskt att man kan tappas för energi - av att vara övertygad av att man kommer dö av sin cacner - medan man parallellt lever sitt liv så normalt , positivt och " riktig " som möjlig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag berättade ju i mitt senaste inlägg hur jag kände att en stor tyngd försvann när vi fick beskedet att det inte fanns någon övertygande fynd förenlig med cancer på CT och skeletskint. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Sedan det meddelandet- som kom som en överraskning- iom att jag självklart hade förberedd mig på att jag helt säkert hade spridning i hö lår........ - sedan det meddelandet har jag fortsatt att känna den enorma lättnaden det är att veta att JUST NU finns det inga tecken till spridning.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag känner knappt igen mig själv- jag har så och säga helt och hållet släppt tankarna på att jag kommer dö av cancer, att jag går runt med cancer NU i min kropp.</i><br />
<i><br /></i><i>Efter tre år där jag har varit enormt duktig på att ha slika tankar- är det med stor lättnad- och förvåning att jag nu går ut i från att jag är FRISK F R I S K <span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> FRISK </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-large;"> FRISK</span></i><br />
<i><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-large;"><br /></span></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE1ON07RM-q6Ke6uH0vaiyZwXa5o360NHWYdsnd642mabVdBPBSwxNJu2XcjTJDnrIrgmt8kpv2GsRA0RDDfYT38MYtKG5jOZnDPj_YI8tPDSO3RR-t3Mfc6EjksJO9zaomBZ9vyESKOM/s1600/IMG_8888.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE1ON07RM-q6Ke6uH0vaiyZwXa5o360NHWYdsnd642mabVdBPBSwxNJu2XcjTJDnrIrgmt8kpv2GsRA0RDDfYT38MYtKG5jOZnDPj_YI8tPDSO3RR-t3Mfc6EjksJO9zaomBZ9vyESKOM/s320/IMG_8888.JPG" width="320" /></a></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: x-large;"><i><br /></i></span>
<i>Det är så inni bengen skönt att låta huvudet vara fri för all skit- bara vara - och koncentrera sig på alla andra vardagliga saker. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Men- jag undrar dock en del över VAD är det som har ändrat sig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Är det det faktum att undersökningarna inte visade någon cancer ?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Eller- kan det vara så att jag helt enkelt har sagt åt mig själv att nu orkar jag inte mer- nu räcker det med allt cancertänkande- nu är det NOG. ?</i><br />
<i><br /></i>
<i>Eller - kan det vara så att jag - ja - hör ni - detta kommer låta crazy för många- men jag säger det ändå : - kan det vara så att jag känner på min att min kropp är cancerfri ?</i><br />
<i>?!?!?!?!</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag har med åren fått stor respekt för , inte bara intuition- men för det att lyssna till sin kropp, tolka dens signaler- var ödmjuk för det den forsökar kommunicera.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Dom sista åren har jag retrospektivt förstått att jag har känt på mig när det inte har stått rätt till med min kropp. </i><br />
<i>Gång på gång på gång. </i><br />
<i>Men samtidig har jag kämpat mot stämmorna från mitt superego, från omgivningen, från försäkringskassan mm - och tyvärr låtit dom vinna dom flesta " konversationerna ". Trots att jag innerst inne var säker på att min kropp hade rätt. </i><br />
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsqqnUFctYYIuPr9cyND9iyO4AIdp38ZIky1BFByX7lcNj-TxksXeQXYC_tZku8L1q5MIG3IJnbalMil6ZMxY-47y2sZDC_BrCivNrxYudrKDcpo4w9iupDtlpFw9qbguspZWONTeuqlw/s1600/IMG_0113.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsqqnUFctYYIuPr9cyND9iyO4AIdp38ZIky1BFByX7lcNj-TxksXeQXYC_tZku8L1q5MIG3IJnbalMil6ZMxY-47y2sZDC_BrCivNrxYudrKDcpo4w9iupDtlpFw9qbguspZWONTeuqlw/s320/IMG_0113.JPG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i>När min andra cancer blev diagnostiserad för ett år sedan - hade jag ju länge sagt att det inte stod rätt till - trots det befann jag mig mitt i en granskning via försäkringskassan- som inte längre ville acseptera att jag var sjukskriven.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det stod inte rätt till kände jag- och - jajamensann- så blev det vid 2 års kontrollen med mammografi konstaterad att jag hade bröstcancer i andra bröstet oxå.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag hade rätt. </i><br />
<i>jag misstänkte ju starkt att det var cancer som gjorde att jag mådde sämre och sämreden våren, sommaren och hösten.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Så nu - undrar jag- kan denna totala ändringen i mina tankar kring cancer komma av att jag KÄNNER av att jag är frisk ?!</i><br />
<i><br /></i>
<i>Who knows.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Sannolikt är det en kombination av allt jag har beskrivit här ovan.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Oavsett så är det underbart, underbart att saga till mig själv att jag är frisk.</i><br />
<i><br /></i>
<i>När det är sagt- för att inte ni ska tro att jag är så jäckla duktig på att känna mig frisk- så kan jag nog fortfarande bara svara ett "ja " på frågan på om jag tror jag kommer dö av cancer.</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgagAcZcBwC_TD1U26NfVAO3fl4Q8A4qALzn0CpvK_RU3GPdI9W7dWAGDnjZCHeqq_csHb8h-cXuE8DlLIRjN5uQXYJxENwuxkS_RNS3YfDvTC78GZ3xi0rqjCzMCNTAjmqlRbJXnps7tg/s1600/IMG_0114.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgagAcZcBwC_TD1U26NfVAO3fl4Q8A4qALzn0CpvK_RU3GPdI9W7dWAGDnjZCHeqq_csHb8h-cXuE8DlLIRjN5uQXYJxENwuxkS_RNS3YfDvTC78GZ3xi0rqjCzMCNTAjmqlRbJXnps7tg/s320/IMG_0114.JPG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>Que ?!! Hallllooooo - vad hände ?!! hur går det till - du skrev ju nyss....?!!</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i>Precis- just NU tror jag att jag är frisk. </i><br />
<i>Just nu tror jag att jag inte har någon cancer.</i><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwVYrXwK-Na_6nBU8Gv-fQeUt3PxcJZnyTDUJHYmgcPV5NJsEHCBNMpbxjMo_RwHh_0ToN_bdIG27RXxhD94HcrYMypErf60NzNP7J6l26OszhyxRfBI2LkMSrt_4nh-nTMrY1d9l0FIM/s1600/IMG_0090.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwVYrXwK-Na_6nBU8Gv-fQeUt3PxcJZnyTDUJHYmgcPV5NJsEHCBNMpbxjMo_RwHh_0ToN_bdIG27RXxhD94HcrYMypErf60NzNP7J6l26OszhyxRfBI2LkMSrt_4nh-nTMrY1d9l0FIM/s320/IMG_0090.JPG" width="213" /></a><i><br /></i>
<i>Livet kan ju inte bli fööööör enkelt hör ni- lite svåra tankar måste jag ju få lov att ha kvar.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Om ni frågar mig - är förklaring på min tro om att jag kommer dödas av cancer - bottnat i rädsla. Bottnat i att två gånger ha blivit överraskad av cancer. </i><br />
<i>Att våga lita på sin kropp igen, lita på att cancern stannar borta för alltid. </i><br />
<i>That's not easy my friends.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det viktigaste är att cancertankarna nu inte finns med mig i vardagen- dom sitter bara i ett hörn- den lilla plats där jag nu och då bara försiktigt kikar in- där vart det finns ett stort ledigt utrymme för minnen som komma ska- platsen som förhoppningvis ska rymma mina barn som tar studenten, att dom får kärester, - att jag och min man är lyckliga pensjonärer - att vi blir bästeföräldrar. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Det viktigaste är dock att jag - för första gången på så oändligt länge har en känsla av att jag är cancerfri- och det - DET är - jag- vet ni - det finns nog inget ord som tillräcklig kan beskriva hur jäckla skönt det är.</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-49966777202317444642012-09-10T12:31:00.002-07:002012-09-10T12:31:31.122-07:00Onsdag blir det operation <i>Det är nog första gången sedan cancerdiagnosen blev upptäckt av sjukhuset ( 8 månader efter att jag uppmerksammades på knölen i ve bröst ) att jag nu klarar slappna av. </i><br />
<i><br /></i>
<i>I maj var det tre år sedan.</i><br />
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Slappna av.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Det låter så enkelt - men jag om någon, vet att även om man så gärna vill, gör sitt allra bästa- så är det oerhört svårt att helt skaka loss cancermonstret, tankarna kring död, tankarna kring det att lämna sina barn.</i></div>
<div>
<i>Dom som har varit i den situationen vet precis vad jag menar.</i></div>
<div>
<i>Som läkare hade jag NOLL KOLL på hur det var att som människa bli allvarlig sjuk.</i></div>
<div>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGSicGqxSnLV3QuasroaBrzw3GqW3P9yrRFQOARkUPGy-Dd_eXuTCbOHVbwTW_rV1Xkoh9ZYnAqXGCVYd9fRAu0ak73ZyFTBBwHb_bSyTK-fY9vr-irbhIPCzm1nXNFumAjsLyjmwdRV8/s1600/IMG_9891.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGSicGqxSnLV3QuasroaBrzw3GqW3P9yrRFQOARkUPGy-Dd_eXuTCbOHVbwTW_rV1Xkoh9ZYnAqXGCVYd9fRAu0ak73ZyFTBBwHb_bSyTK-fY9vr-irbhIPCzm1nXNFumAjsLyjmwdRV8/s320/IMG_9891.JPG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Visst- vardagarna har gått förbi- vi har levt mer eller mindre i " den normala vardagen " som alla andra befinner sig i - men jag har nog i dessa drygt tre år som har gått- nog aldri slappnad av ordentlig.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>I början av resan- när ångesten förlamade mig- var det inte svårt att ettervart förstå att det dränerade mig på energi. </i></div>
<div>
<i>Nu som jag har blivit van till " mitt nya liv "- så har jag inte tänkt mycket mer på hur stor del det har tagit i vardagen - alla dessa tankar- som blir så " normala" att dom glider in utan att det märks.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Men energi kostar det- oavsett hur rutinerad man blir som " cancarbehandlad ". Tyvärr ingen energi som tar bort kilon- men en energi som nog gör en trött både mentalt och fysiskt.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Nu som jag vet att alla undersökningarna var BRA, så har axlarna sänkt sig- och det är heeeelt underbart. </i></div>
<div>
<i>Jag njuter av att ha ett tomt huvud- ett huvud som bara tänker trevliga saker som trädgård, interiör, vad ska vi göra till helgen, vad ska vi laga till middag etc.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Jag har faktisk svårt att förklara med ord hur underbart fantastisk det är att bara VARA.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Att ha ett huvud som inte varje dag har energislopande cancertanker.</i></div>
<div>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8hGRxakEIURCfbXMNwlB6aJb0zrtV4FH8nhbJRP1kri5KMlzIir5GxHGEXh_qGy2YQTr7jxPtW3sXVQIiJGT8cFKHzRBDT2azszfDVH1KR8dA2dxYaVdvaILtrkxdDT1PKE9nz4RbG_8/s1600/IMG_9892.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8hGRxakEIURCfbXMNwlB6aJb0zrtV4FH8nhbJRP1kri5KMlzIir5GxHGEXh_qGy2YQTr7jxPtW3sXVQIiJGT8cFKHzRBDT2azszfDVH1KR8dA2dxYaVdvaILtrkxdDT1PKE9nz4RbG_8/s320/IMG_9892.JPG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Det är så skönt att igen känna sig som Ingrid- även om jag långt långt långt ifrån är lik den Ingrid jag var. Fysisk är jag minst 20 kilo för tung, lymfödem i båda armar vilket kräver ubersexy armstrumpor....., halvlångt hår- men det är tunt- och här och var syns det cm-korta håret som tittar fram. Tack vara mina lockar ser jag ändå hyfsat ok ut på håret : ) </i></div>
<div>
<i>Mina smärtor i ben och fötter gör att jag till tider vaggar som en anka - alt i alt ser jag inte längre ut som den Ingrid jag var för drygt 3 år sedan.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Det fina är att jag för första gång har accepterad denna transformationen. </i></div>
<div>
<i>Jag har slutat tro att mitt gamla jag väntar där någonstans runt hörnet- bara jag är duktig och tränar lite, bantar lite , bara- bara......</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Nu vet jag att Ingrid har ändrat sig- men hon finns kvar. Visst- jag vill HÄMSKT GÄRNA se ut som förut- men jag har accepterat att det er en transformation som nog kommer ta lång lång tid. Om det någon gång kommer inträffa.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Men det är okey. Jag har ju ändrat mig mentalt oxå. Och jag är sårt medveten om att livet är skört- livet har vi till slut lite kontroll över om vi blir sjuka eller råkar ut för andra tragiska händelser. Jag är glad för det jag har, som den nya Ingrid- som ju faktisk rymmer den gamla Ingrid inom sig. Hon har nu bara blivit mer sammansatt- av alla erfarenheter hon har varit med om.</i></div>
<div>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAO14Rws7lBye4iDGp0pCwqxTWM8NE0i8LBI06k_sSuBwKXtKPOhAhG_TM7wSQ4pR5KPdD7jtY3Tel0FRm90pTS-ZBuFDyh2u1z6Zwvs0-cU1_rPcVRH9Dg4oXASWxYaUDsHVu1a2bMsI/s1600/IMG_0030.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAO14Rws7lBye4iDGp0pCwqxTWM8NE0i8LBI06k_sSuBwKXtKPOhAhG_TM7wSQ4pR5KPdD7jtY3Tel0FRm90pTS-ZBuFDyh2u1z6Zwvs0-cU1_rPcVRH9Dg4oXASWxYaUDsHVu1a2bMsI/s320/IMG_0030.JPG" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Kommande onsdag åker mina eggstockar ut.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Det skulle dom ha gjort för ett år sedan- i oktober- men bara några dagar innan fick jag den nya bröstcancerdiagnosen. Då stannade eggstockarna kvar- och sista bröstet åkte av.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Nu är det dags igen- och nu fasan mig ska dom ut denna gången.</i></div>
<div>
<i>Bort</i></div>
<div>
<i>Väck.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det är mitt eget val- men onkologerna stöder det valet.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Tänk -</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>I loppet av bara lite mer än tre år har min kropp varit med om </i></div>
<div>
<i>4 operatotioner i generell narkos( då räknar jag inte med portacath två gånger och thoraxdrän efter punkterad lunga ) </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>- och nu alltså den 5e operationen.</i></div>
<div>
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpAsCV6DHEdBSKtCvYqyjVgzelCWxqcUofl_RAGM_WjByCkjf_6UfwnlXbW21a8FbSpnoc0dlcnC4u-6wlXFRjgb311kmwH5wVJWyhRZ9RS7B0Pfd4zLfefKzsVKSLu3ir1QmOwdeR39o/s1600/IMG_0069.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpAsCV6DHEdBSKtCvYqyjVgzelCWxqcUofl_RAGM_WjByCkjf_6UfwnlXbW21a8FbSpnoc0dlcnC4u-6wlXFRjgb311kmwH5wVJWyhRZ9RS7B0Pfd4zLfefKzsVKSLu3ir1QmOwdeR39o/s320/IMG_0069.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">LEO snart 7 månader- med halsband lagat av min dotter : )</td></tr>
</tbody></table>
<i><br /></i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Jag räknar med att jag kommer att återställa mig SNABBT efter operationen onsdag</i><br />
<i><br /></i>
<i>- för på lördag åker jag till Båstad med mina otrolig kära tjejkompisar och bröstcancersystrar Annika, Elisabeth och Viktoria. </i><br />
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Om någon har det skoj i hop så är det vi : ) Frånsett när Annika skrämmer oss med spökhistorier. .....</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Ser fram emot att ses tjejer !! - Det är för länge sedan senast ! Är det 4 veckor sedan ? : )</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Och sist men inte MINST- blir så glad av eran kommentarer här hos mig. Det gör det ju extra givande att berätta om mig och mitt här inne !</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-63108714264218096822012-08-30T06:19:00.001-07:002012-08-30T07:11:16.193-07:00Första priset gick till......<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Oss !!!!!</i></div>
<br />
<i><br /></i>
<i> Vi vann, vi vann, </i> VI VANN !!!!!!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVCcrmUGaW-1ZZ0lhgf9bxnIl4mtIvaKPRtXPy6ZpPg-QQsGHgwdaOVHubKQObjdBORL1G5GsY9mRrEMSeXLjCPro50PFQ5d7rgJHn-O_K7x7kbixvsLne_p3qbj5rfgzP0FkhiFId5mM/s1600/IMG_9628.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVCcrmUGaW-1ZZ0lhgf9bxnIl4mtIvaKPRtXPy6ZpPg-QQsGHgwdaOVHubKQObjdBORL1G5GsY9mRrEMSeXLjCPro50PFQ5d7rgJHn-O_K7x7kbixvsLne_p3qbj5rfgzP0FkhiFId5mM/s320/IMG_9628.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<i>Ord hittar jag inte - som kan beskriva den känslan det är att få höra att ALLA undersökningar så BRA ut. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Det finns inga ord som passar, som verkligen kan rymma alla känslor i ett.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Men en bra beskrivning är att det känns som om mina axlar nu åter sitter där dom ska- åtminstone har dom sänkt sig flera meter.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det ÄR verkligen ett lugn som sänker sig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Samtidig är det lite ofattbart.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Kan det verkligen vara så fantastisk- att allt ser bra ut ? </i><br />
<i>Det blir stora kontraster ett slikt samtal kan resultera i- från att få veta att du fortfarande är sjuk, med inte så himla bra utsikter till ett långt liv- till att få höra att efter allt att bedöma är man FRISK.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det är inget " vanligt " läkarsamtal när man ska få slika nyheter, det är så långt ifrån en normal vardag man kan tänka sig.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<i></i><br />
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i>Min man och jag gick ut i från sjukhuset i går med världens bästa gevinst.</i></i></div>
<div>
<i><i><br /></i></i></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmvaB9sSdDfUF-3Lhkp8k6SXR_ZBWS-yvwwgEqxJTqjTy5zYgeGsVtIseeChiZjHCZuR9eB-d0HjT2i9UWoAfbqGmihmTBVmMoEWCqccG_yDNh2AEn6lefv55Jy1KVAGhyBJ3ogsMSAbk/s1600/IMG_9394.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmvaB9sSdDfUF-3Lhkp8k6SXR_ZBWS-yvwwgEqxJTqjTy5zYgeGsVtIseeChiZjHCZuR9eB-d0HjT2i9UWoAfbqGmihmTBVmMoEWCqccG_yDNh2AEn6lefv55Jy1KVAGhyBJ3ogsMSAbk/s320/IMG_9394.JPG" width="213" /></a></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i><br />
<i>Det är faktisk inte många ord som växlas i en sådan stund.</i><br />
<i>Det är i stället ett lugn som sänker sig, många tankor som dyker upp.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Och en trötthet.- 10 mg Sobril tog jag innan samtalet- och effekten blir ju att man blir trött.</i><br />
<i>Men vad gör det ?! Trött och frisk !</i><br />
<i><br /></i>
<i>S och jag firade med både lunch på stan samt middag på restaurant på kvällen : )</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i></i><br />
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i>Jag vill passa på att tacka er som har tänkt på mig, som har skrivit så snällt eran kommentarer i min blogg. Det gör mig glad, och tar plats i mitt hjärta.</i></i></div>
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i><br /></i></i></div>
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i>Jag har själv skrivit kommentarer i flera bloggar- och den jag har följt allra längst, sedan jag började läsa blogger om bröstcancer i 2009, heter " jag är Elisabeth". </i></i></div>
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i>Den kan jag nu inte längre följa. </i></i></div>
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i>Elisabeth dog för en vecka sedan. Att det var möjligt att leva slik hon gjorde- så fullt ut helt tills slutet, med alla hennes besvär, var nästan ofattbart. Vilken kvinna, vilken mamma, vilken människa. Vilken förebild. Hon har betytt mycket för många. </i></i></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><br /></i></div>
<div style="font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><i><br /></i></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9tOSbLXdMF3G2YhvxHuVAtvlRbaKf_Yvd_S-0W7HgUj7jSNhAh2W9iEszCaw1EHfMyRtmqgy66WpjjWsLDe_GMSvm2s7BKBEcoHfeM8m0Art-S3zSEpQGSP6QkYlzS68hMuGbX2SaoOY/s1600/IMG_9624.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9tOSbLXdMF3G2YhvxHuVAtvlRbaKf_Yvd_S-0W7HgUj7jSNhAh2W9iEszCaw1EHfMyRtmqgy66WpjjWsLDe_GMSvm2s7BKBEcoHfeM8m0Art-S3zSEpQGSP6QkYlzS68hMuGbX2SaoOY/s320/IMG_9624.JPG" width="320" /></a></i></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<i><br /></i></div>
<br />
<i><br /></i>
<i>På eftermiddagen i går berättade jag för barnen att jag hade gjort många undersökningar och att resultatet är att det inte finns någon cancer.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Så glada dom blev.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Dom sprang upp coh kom och kramade mig.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Kramade mig hårt </i><br />
<i><br /></i>
<i>Länge.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<i>Underbart</i><br />
<i><br /></i>
<i>UNDERBART </i><br />
<i><br /></i>
<i>Vi vuxna kan inte ana vad som föregår i dessa små härliga barnehuvuden under en så här lång process. </i><br />
<i><br /></i>
<i>På kvällen då vi lämnade barnen hos svärföräldrarna kramade H mig och viskade i mitt öra: " mamma - så du vet- detta är den bästa dagen i mitt liv " </i><br />
<i><br /></i>
<br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtXV8zkGdkMQuyakKmWwcV1c4o1TwANt-ACUx8NB9rkOIkhbXAqb99gwuSezrQqtNjs3oiSYu9-jaUBPLF6B7iOaaLIckPZFgyQfNvAwGXUYP2YKifensyrMAs-Bi747IRmU6pyk_RVEE/s1600/IMG_8913.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtXV8zkGdkMQuyakKmWwcV1c4o1TwANt-ACUx8NB9rkOIkhbXAqb99gwuSezrQqtNjs3oiSYu9-jaUBPLF6B7iOaaLIckPZFgyQfNvAwGXUYP2YKifensyrMAs-Bi747IRmU6pyk_RVEE/s320/IMG_8913.JPG" width="213" /></a></div>
<i><br /></i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-58747202281443629192012-08-23T07:21:00.001-07:002012-08-23T07:21:26.574-07:00Väntar på vinst i livets lotteri<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Man är sig själv lik</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>är det inte så man säger ...?</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Som vanligt har det tagit låååång tid innan ett nytt bloginlägg.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibK9lTl6FsUfMJPV6z1mEHcb5mdhp42r_1Q4TC4ktoCdyt6PlzsT8lJz6INBNlsZnYcj98ZFbgh0OtpFFbm3xEHVnY61uoOEy7jdJvpC9GILvAIazkEaNSUmgeEeyPYxiiU3fGczb034s/s1600/IMG_0012.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="107" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibK9lTl6FsUfMJPV6z1mEHcb5mdhp42r_1Q4TC4ktoCdyt6PlzsT8lJz6INBNlsZnYcj98ZFbgh0OtpFFbm3xEHVnY61uoOEy7jdJvpC9GILvAIazkEaNSUmgeEeyPYxiiU3fGczb034s/s320/IMG_0012.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<i>Sommaren kan beskrivas på två sätt - Å ena siden har den varit perfekt, mysig och härlig. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Vi har umgåtts med nära och kära i vackra omgivningar. 2 veckor i Norge, sedan tre veckor stationerad hemma då energi var en bristvara</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq4ETRmfjN9pBvjv7h-0vAqUyb1yMoqMkmh592eE83hb43XVpbNMz5efO8nmyRq0qR72_R451KMALvHovU3eZpq18XWDXMMTWJ-25v7Qay7K12pBfVbK5nTGMXi7WYW1cyA0oWWbUPPHM/s1600/IMG_0017.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="186" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq4ETRmfjN9pBvjv7h-0vAqUyb1yMoqMkmh592eE83hb43XVpbNMz5efO8nmyRq0qR72_R451KMALvHovU3eZpq18XWDXMMTWJ-25v7Qay7K12pBfVbK5nTGMXi7WYW1cyA0oWWbUPPHM/s200/IMG_0017.JPG" width="200" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Å andra sidan har sommaren varit präglad av min utmattning. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Utmattad </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Umattad är ordet som beskriver mig.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Vi hade hoppats att jag i raketfart skulle må bättre i loppet av semestern, men just den " happeningen " har glimrat med sin avsaknad.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Även en veckas kur med prednisolon gav inget resultat.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Lösningen var - och är - att " gilla läget ".</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Ja- jag tror faktisk att vi kan gå så långt att säga a c c e p e t e r a situationen.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Åtminstone var det det min psykolog sa igår. Att det verkar som att jag för första gången har accepterat min situation.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Så varje dag är en ny dag- där jag känner av hur formen är här och nu- och beroende av formen så hänger jag med på vad som arrangeras av eventuella aktiviteter med familjen.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Då vi för några veckor sedan skulle åka till Universeum- utbröt min son på 6 förvånad: " Mamma !!?! Ska du vara med ?!! Jag trodde du skulle vara hemma och vila i sängen !"..........</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Det säger jo sitt.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>S och barnen cyklar ner till stranden och badar - jag och LEO ( nu 6 mnd )- ligger hemma och vilar.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Sedan tar vi två bilen- åker till dom andra så LEO får badat och sprungit, - sedan åker vi 2 tillbaks hemåt.....</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag är så långt, så långt i från mig själv. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>S har bestämd det mesta denna semestern- jag ville att han skulle vara så nöjd som möjlig med sin semester- och iom min brist på energi, - är det bättre att jag " taggle along " eftersom det funkar för mig. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag är inte mig själv, men är ändå helt ok med dagarna. Jag har blivit en expert på att inte tänka och fundera för mycket, inte känna efter för mycket. Mycket av det är rent av för att jag inte har energi till det. Det sättet att leva på funkar nu för mig- jag är nöjd med det.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>För drygt en vecka sedan visade det sig att jag inte alls är i klimakteriet- som min gynekolog sa här om dagen : Dina eggceller ser ut som små färska , spirande gröna blad....</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Så det bar raka vägen hem och åter påbörja den månatliga ubertjocka spruten med Soladex som ska stänga ner äggstockarna </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Om allt går efter planen ska jag operera bort äggstockarna om två veckor.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCu8BAkQJ0MFfy1Im_WFMYHe4ESCWg1PrII0ikHv_qhg5JPI85zXRPEQjerl3m3s3NrtaMSqmNoa1n4rbbv3jEy553A0KX17ZP0zcEkc9HnhNNakyjh4jHY_DKuDxjF_gD9tzQZ7Ph_Bo/s1600/IMG_0020.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCu8BAkQJ0MFfy1Im_WFMYHe4ESCWg1PrII0ikHv_qhg5JPI85zXRPEQjerl3m3s3NrtaMSqmNoa1n4rbbv3jEy553A0KX17ZP0zcEkc9HnhNNakyjh4jHY_DKuDxjF_gD9tzQZ7Ph_Bo/s320/IMG_0020.JPG" width="141" /></a></div>
<br />
<i>För några veckor sedan gjordes det CT av buk och thorax då jag själv har önskat att veta hur det ligger till- om det finns något jag inte vet någonting om. </i><br />
<i>Jag har inga symptom, men har önskat att veta.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Pga. drygt ett par månader med en ny smärta halvägs ner på hö lår fick jag även sist fredag utförd en skelettscintigrafi. </i><br />
<i>Jag har i det närmaste endast smärtor när jag sitter och ligger- vilket i och för sig borde vara ett bra tecken- tycker att en metastas borde ge ökande smärta vid belastning ( gå, stå )- något det inge gör.</i><br />
<i>Dock känner jaga inte igen smärtan som nervsmärta- vilket för mig orolig.</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDVL2iCi6ANMTquchgIX_UyXK3WcNZjBd0WF0_7ieL7ij0OLJrYt1YYy02oVs8S_AlX6jaDP73_XHgk3GG8XHJCfYhmrTk9bIjAohkP4tJlYsaUn1ZCf3oTUy1r-bK4QvsdkZrglbg-YQ/s1600/IMG_0029.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDVL2iCi6ANMTquchgIX_UyXK3WcNZjBd0WF0_7ieL7ij0OLJrYt1YYy02oVs8S_AlX6jaDP73_XHgk3GG8XHJCfYhmrTk9bIjAohkP4tJlYsaUn1ZCf3oTUy1r-bK4QvsdkZrglbg-YQ/s320/IMG_0029.JPG" width="160" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>På alla tre undersökningar ligger svaret bara och väntar.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkOWbxNeXsve1GnvzpH9wRBJ1FYa1HO3WUvW1PaKant0mS4yGmg7JpBIAirQPT6EXDn18BPegECJyrszrIfJEyNX8-ePKrDJPozkm7kTh9543frFsjiniQsT198bzeE3AjVapjd1vXzZ4/s1600/IMG_0021.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkOWbxNeXsve1GnvzpH9wRBJ1FYa1HO3WUvW1PaKant0mS4yGmg7JpBIAirQPT6EXDn18BPegECJyrszrIfJEyNX8-ePKrDJPozkm7kTh9543frFsjiniQsT198bzeE3AjVapjd1vXzZ4/s320/IMG_0021.JPG" width="320" /></a><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>S har frågat flera gånger om vi inte ska ring för att få svaret med mitt svar har varit nej. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Hittil har vi alltid ringt för att få svaret så snabbt som möjlig. Varför inte nu - frågar S.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Tja- sej det. Denna gången vill jag bara inte. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag avvaktar mötet med min onkolog 29e aug.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Mina dagar funkar ( ehh - det beror ju helt och hållet på att jag inte jämför med hur min vardag </i><i>boooorde ha sätt ut ).</i><i> Jag är glad för att jag finns, att jag får njuta av livet och mina nära och kära. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag är trött så trött- och orkar inte tanken på att nu får dåliga nyheter. Jag orkar inte tanken på att min värld ska störta i hop, att min livslängd ska uppges bli markant inskrenkat.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Visst finns det även chans att jag får höra att allt ser BRA ut.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Självklart- och lyckligtvis !!!! gör det det !!!!!!!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Den lyx det är att den möjligheten finns- kan noga bara drabbade förstå fullt ut - och då framför allt drabbade som har fått veta att dom har spridning av sin cancer. För dom finns den lyxen ej, för dom finns inte möjligheten att försöka lugna sig med att det nog kan gå vägen- visst finns det en chans att man är frisk, att man är fri från sin cancer, att man har vunnit i livets lotteri.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag hoppas att jag den 29e nästa vecka vinner i livets lotteri.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqPHXjgofKWlGjwPcGgeomPMjF_wsvWxWqsznAqApb-Bs6Zgv3swIAgMd3B9Meih7_alwp28dDH68QUZfsuAKFl9w3sJ36KjK-vIDm0Bu2EwueCMX8Gsv8hxMTpG-tyf5g5cIMkZQKcrY/s1600/IMG_0011.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqPHXjgofKWlGjwPcGgeomPMjF_wsvWxWqsznAqApb-Bs6Zgv3swIAgMd3B9Meih7_alwp28dDH68QUZfsuAKFl9w3sJ36KjK-vIDm0Bu2EwueCMX8Gsv8hxMTpG-tyf5g5cIMkZQKcrY/s320/IMG_0011.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-75304036452533177202012-06-27T13:48:00.000-07:002012-06-27T13:48:40.838-07:00Super dag<i>I dag har jag inga blom- bilder- men egentligen något som är bättre : </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Jag kan meddela att jag har haft en sällsynt BRA dag : ) : ) !!!!!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Mina farhågor kring Herceptinkuren tisdag- följd av en botten dag i dag- var ju så fel som det kunde bli !</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>I dag har jag känt mig helt ok - ( förutom diskbrocksmärtor i ve arm och i ve ben) - jag har fått gjort flera saker ( hmmmm klarar inte komma i håg vad... ) </i><br />
<i>- åjo : - </i><br />
<i>-Jag har haft avslutande samtal på dagis- min stora lilla pojk F ska börja i nollan efter semestern. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>-Jag har drukkit kaffe med " min trailerchauffeur "- från Nederland- som varje vecka kommer till den lokala blomaffären- och titt som tät tar med sig godvaror från Nederland åt mig. Allt i matvägen som jag saknar därifrån. Jätte kul med ett slikt nytt och annorlunda bekantskap : )</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>- Hela familjen promenerade i dag ner till hamnen där det var segling på G. Där fika vi - sedan bar det hemåt igen. </i><br />
<i>LEO som nu är 18 veckor var jätte duktig- och fick sig en skön simtur i havet. Jätte härlig att se hur kult han tyckte det var : )</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Iom att jag mådde så bra i dag- så hade jag energi till att öva med LEO</i><br />
<i>på att gå " nära ".</i><br />
<i>Min dotter H har klagat över att han drar så mycket i kopplet på promenader .</i><br />
<i>LEO var SÅ duktig- och på promenaden nu nysss i kväld - var han åter duktig : ) Jag är jätte nöjd. : ) </i><br />
<i>Så nöjd att jag även damsugade när jag kom hem - tjoehoe !!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Ehhh - kommer inte i håg något mer faktisk... Men oavsett om jag inte har gjort mera än detta- så har jag känt att jag har haft en mer normal kropp och ett bättre energiförråd. Så himla och " inne-i hampeskauen " skönt alltså. Skönt att vara lite mera sig själv.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Har inte ens lust att gå och lägga mig när jag har en så bra dag. </i><br />
<i>Men- det lär nog bli sengen alldeles snart.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Det blir att ta sin lilla sömnpiller då jag fortfarande annars ligger och stirrar i taket i flera timmer. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>I sängen ligger mina två " småttisar "- min man sover faktisk för tiden nere i gästrummet- han har varit så slut den senaste tiden att lite ostörd nattsömn blev vårt försök på att förbättra situationen lite. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>I morgon åker hunden till svärföräldrar över dagen. Jag ska på " tjejlunch "- med alla som blev opererade för bc- och låg på samma rum denna gången- i oktober i fjol. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Det ska bli trevlig. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Sedan drar jag med mig alle mina familjemedlemmar till frissan - inga av dom har klippt håret sedan min nya cancerdiagnos kom som blixt från klar himmel i oktober i fjol. För tjejen spelar det inte så mycket roll - men jag saknar att se mina pojkar kortklippta. Tyvärr är både S och F mycket nöjda med det långa håret.... </i><br />
<i>Som tur är, dock, - är det JAG som bestämmer - så nu åker håret av i morgon : )</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Inte mitt.......</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Annars blir det att börja packa lite - S har sista arbetsdagen på fredag- så då börjar semestern på alvar. </i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Nu jäcklar får denna sommaren bli bättre än i fjol !!!!!!!!!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Kikar ut ur fönstret och där finns en vacker himmel, lätt rosa - enstaka moln.</i><br />
<i>Havet - som vanligt underbart att vila ögonen på.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Jag vill ha MERA av slika BRA dagar.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Tack !</i><br />
<i><br /></i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-18438058360960568022012-06-25T13:57:00.000-07:002012-06-25T13:57:21.306-07:00<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>har nyss kommit in efter en liten sväng ute bland blommorna. Försökte ta några bilder- trots det tråkige grå vädret. Vinden ställde till det- men, men. I allafall fick jag något att krydda inlägget med : )</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiajvk5yTp3wZ6cGsQwg8o53Mk7z86ePaj7oOcfWIqaMF8Iy6_h91rmGBa5U76XgNJrfUAoDrVl4JWOHkb6bmUDLTATbihd6u2svlOub6VmmR1NpTA_UdVqHS7j0A1AbWIxtutbNY5zPDE/s1600/IMG_3382.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiajvk5yTp3wZ6cGsQwg8o53Mk7z86ePaj7oOcfWIqaMF8Iy6_h91rmGBa5U76XgNJrfUAoDrVl4JWOHkb6bmUDLTATbihd6u2svlOub6VmmR1NpTA_UdVqHS7j0A1AbWIxtutbNY5zPDE/s320/IMG_3382.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i></i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i><i><br /></i></i></div>
<i>Äntligen har min dator kommit hem från reparation. </i><br />
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag har varit utan den i ett par månader - minst- och nu känns det ju nästan ovant . Iphonen har hängt med mig i tyckt och tunt kan man säga- nu ska den få lite lugn och ro. </i></div>
<div class="" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizzjxNNGDF0xfYDeyTp3JLSo8F26VPMdWY6m10Wg4gVVKxZKvETodx7rPHYNyFcXNYmY9qChxkKbjcfMRVUksZ0noT-yrZLffWrKuJ1eMGcdL_ZeCitvlTy9rWWEnHKSTRwIrwdO1YjX0/s1600/IMG_3385.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizzjxNNGDF0xfYDeyTp3JLSo8F26VPMdWY6m10Wg4gVVKxZKvETodx7rPHYNyFcXNYmY9qChxkKbjcfMRVUksZ0noT-yrZLffWrKuJ1eMGcdL_ZeCitvlTy9rWWEnHKSTRwIrwdO1YjX0/s200/IMG_3385.JPG" width="133" /></a><i>Tyvärr har kameran på Iphonen i det närmaste tackat för sig- vilket enligt migsjälv är traaagiskt- då jag ju har tagit många av mina bilder till bloggen med den. Suck.</i></div>
<br />
<i><br /></i><br />
<i>I morgon får jag åter min herceptin-behandeling.</i><br />
<i>Jag är jätte spänd på hur det blir denna gången.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Förre behandling gick supert- men dagen efter var jag totalt utslagen. Meeer än vanligt..... Då slog det mig att jag ju så långt har haft cortison med herceptin behandlingarna- pga cellgifterna- och nu är jag alltså utan. Kanske inte så konstig att jag kan känna av herceptinen då ?</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Sedan förre inlägg - har jag varit mer eller mindre oförändrad. Reellt utmattad - men dock med ett fåtal, korta episoder med mera energi. </i><br />
<i>Det som då har varit typsikt är att jag dagen efter att jag har haft ork att utföra lite saker- så har jag varit fullständig slut. Inte orkat ett dugg. </i><br />
<i>Helt fascinerande.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Så det gäller att överväga hur jag ska använda min energi när jag känner att den hälsar på.</i><br />
<i>Det är svårt- för när jag känner att jag kan göra saker- så är det svårt att låta bli att prova göra allt som jag inte har hunnit göra.... Det är härliga stunder - men som tyvärr straffar sig dagen / dagarna efter...</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Förhoppningsvis är detta ändå vägen uppåt.</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7XREnalodF9ebt6VGWjtK2C9qvaXyjDVwbXTRERyFk5vaw9u9WsAeAxRnHiQ9DwELrQAgD3bKdZOkkGF99Md8vxGNJbKkOswy5tzs9SUMBbNhS0138Ubf09vREhEKVsRDH4BO4u28sfE/s1600/IMG_3392_2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7XREnalodF9ebt6VGWjtK2C9qvaXyjDVwbXTRERyFk5vaw9u9WsAeAxRnHiQ9DwELrQAgD3bKdZOkkGF99Md8vxGNJbKkOswy5tzs9SUMBbNhS0138Ubf09vREhEKVsRDH4BO4u28sfE/s320/IMG_3392_2.JPG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Kan berätta att det gör sitt på psyket- att inte känna igen sin egen kropp. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Inte alls ha ork, inte ha matlust, illamående mm.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Sista helgen var jag helt övertygad att det är cancer som gör detta med mig. Jag har ju levt i 44 år med min kropp- och något är alldeles på tok. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Iom att jag har haft två separata, primära bröstcancrar - har jag förhöjde risk för att jag har den ärftliga varianten- BRCA1 eller 2</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Och då har man ökat risk för eggstocks-cancer.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jahapp - så det hade jag naturligtvis i helgen. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Kul var det inte. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsTklFgd2Jzw-aRaikZwkWiPUiyn-gSTioXSpke_XuANLeiYWlo7QD7BlPci83NTtrADO4S6KBPZxD5IaEdQwka99IpDwYADN95kFVX2FKsbhNhAf-9I0znGCO3kMfT9gITKXkBQlOY-A/s1600/IMG_3375.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsTklFgd2Jzw-aRaikZwkWiPUiyn-gSTioXSpke_XuANLeiYWlo7QD7BlPci83NTtrADO4S6KBPZxD5IaEdQwka99IpDwYADN95kFVX2FKsbhNhAf-9I0znGCO3kMfT9gITKXkBQlOY-A/s320/IMG_3375.JPG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq81x56Zf9-JR7thxg_Vvv2v3VCH7kbeBAKPLFREPn9HTpcFcFoYQc3Dd2Q9_oMG5H2EDi_AdTCePLylMb_gayAfumCJH-kTD2eoP8lcdH0pEGU7kjRtHUDsUaM0zhWHybdDnqOyxNIfY/s1600/IMG_3377.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjq81x56Zf9-JR7thxg_Vvv2v3VCH7kbeBAKPLFREPn9HTpcFcFoYQc3Dd2Q9_oMG5H2EDi_AdTCePLylMb_gayAfumCJH-kTD2eoP8lcdH0pEGU7kjRtHUDsUaM0zhWHybdDnqOyxNIfY/s320/IMG_3377.JPG" width="138" /></a><br />
<br />
<i>iom att eggstockscancer oftast ger diffusa symptom - eller just dom symptomen jag har nu...... - så var det ju uppenbart att jag har just eggstockscancer..... !!!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Visst- det är ju hysteriskt överdrivet kan man nog säga.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Hallooooo - hur kan du dra slika slutsatser ?!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Men med min resa så långt- så förstår jag det fullkomligt faktiskt !!!</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Nu har det lugnat ner sig lite - och efter att ha läst en kommentar ifrån Helene- så har jag lugnat mig ännu mera. Hon mådde inte särskilt bra på Herceptinet hon hellre - och var precis som jag- övertygad om att hon hade cancer under hela herceptin behandlingen.</i><br />
<i><br /></i><br />
<i>Ahhh - det är ju detta som är perfekt med bloggandet- att få delat med sig av sina tankar och erfarenheter- båda för den som bloggar- och dom som läser och kommenterar.</i><br />
<i>Perfekt !</i><br />
<i><br /></i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Så då har jag lugnat mig lite.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL09lID1XGjb0fwmOc82jEHoyrlpde2nvUUoPto_VBRvTwvqXAuIGpT8rghSgFw5hJWPccyGMhlAPeM7X5dTaJgQ3Ds3AlEqc4e-G6Bpir-pPSxHtID-UrgxFunaQIfk7gmlI6EvPWEwk/s1600/IMG_3398_2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL09lID1XGjb0fwmOc82jEHoyrlpde2nvUUoPto_VBRvTwvqXAuIGpT8rghSgFw5hJWPccyGMhlAPeM7X5dTaJgQ3Ds3AlEqc4e-G6Bpir-pPSxHtID-UrgxFunaQIfk7gmlI6EvPWEwk/s320/IMG_3398_2.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<i>For now....</i><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgawLB33iGQV8OcLw6WZ4h0YzjCZkvOKnSn6HO0vostO1W9dKvRi6S5mCgts5U7OTotvbsrJ6un0aGr-iO1HK3h2q8ygzsd8SDnrYzOOHdVSJ-Pxj491rcl9IoPJvyyLg5PpE7CK-iUrbA/s1600/IMG_3399.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgawLB33iGQV8OcLw6WZ4h0YzjCZkvOKnSn6HO0vostO1W9dKvRi6S5mCgts5U7OTotvbsrJ6un0aGr-iO1HK3h2q8ygzsd8SDnrYzOOHdVSJ-Pxj491rcl9IoPJvyyLg5PpE7CK-iUrbA/s200/IMG_3399.JPG" width="133" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>I helgen hade jag bestämd mig för att söka akuten och kräva en gynaekologisk undersökning.... Om dom inte skulle vilja det- så skulle dom behöva lägga in mig på psykiatrisk avdelning för en akut psykos.....</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag vet- jag har ju nyss bokat av mina CT undersökningar. För att jag inte ville veta.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Men - VEM har sagt att jag behöver vara KONSEKVENT ?!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>LOGISK ?!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>NORMAL ?!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jesus- detta här speglar ju bara hur JÄCKLA JOBBIG vardagen är när man är mitt opp i cancerHELVETET:</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Fram och tillbaka- tankar surrar och går, någon dag mindre än andra.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>I helgen fick jag och tänkte att det var synd jag inte hann uppleva att renovera vardagsrummet, - terrassen, - att jag inte får ta del i min familjs liv- att S kanske redan nästa år sitter ensam uppe i soffan medan barnen ska falla i sömn.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>att dom perenner vi nu har planterat - dom får jag tyvärr inte njutit av när dom nästa år kommer upp igen.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWcjNaGFuhlLoEXb57me4yd23817Sd0D4u14PbCU6AFT8jhByFeu51nC8uL-WsddlzrRM0HoiC9UdH3_7g90ih7yoCaMG6a05N3Zw0AyDrfwNJ7EExfPrw2JUjU1RkaAt_w8d0h049_rs/s1600/IMG_3365.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWcjNaGFuhlLoEXb57me4yd23817Sd0D4u14PbCU6AFT8jhByFeu51nC8uL-WsddlzrRM0HoiC9UdH3_7g90ih7yoCaMG6a05N3Zw0AyDrfwNJ7EExfPrw2JUjU1RkaAt_w8d0h049_rs/s320/IMG_3365.JPG" width="320" /></a><i> </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Nu idag- när jag har haft en rätt så bra dag- så kan jag ju skratta av allt kaoset som finns uppe i mitt huvud.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Inte konstig man är utmattad kan man kanske tänka....</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag har faktisk ringt genetisk avdelning igen. Det har jag haft i bakhuvudet sedan jag fick min nya cancerdiagnos. Men nu när vi förra veckan var hos onkologen- så tyckte även läkaren att jag måste ta kontakt.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Så nu avvaktar jag att höra vad dom bestämmer sig för- om jag skal komma till dom igen för samtal- eller om min kontaktperson på avdelningen bara skulle höra av sig per telefon vilket beslut dom tar.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Läste förövrig en svensk undersökning- från 2006- om bröstcancer i båda brösten.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Det var inte bara sämre prognos i dom tillfällen - det stod " mycket sämre ".</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Det är då jag provar tänka positivt- " ta det med en nypa salt "- och tänka att det ju är gaaaamla forkningsresultat.....</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiskfEwWtexN_YiBU9yRucz9yULBEkjzfpgbrOZFtJmSGaSnai6X5uNeERyoN34ZvSyPGAVI9X1cZurGwgWaf7aU-SFjViGg-yAD5BT1ZHItDMXnlLjgc82O0dHtWRGyv7KMvLFl9DnEP0/s1600/IMG_3378_2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiskfEwWtexN_YiBU9yRucz9yULBEkjzfpgbrOZFtJmSGaSnai6X5uNeERyoN34ZvSyPGAVI9X1cZurGwgWaf7aU-SFjViGg-yAD5BT1ZHItDMXnlLjgc82O0dHtWRGyv7KMvLFl9DnEP0/s320/IMG_3378_2.JPG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Har inte börjat med</i> <i>cortisonet enda. Har liksom inte lust att ta flera mediciner.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Men iom att mina diskbrock- relaterade smärtor i armar och ben : ( har kommit tillbaka ( efter att till stor glädje ha varit såååå mycket bättre under cellgifterna med cortisonet ! ) - så är det dock något jag stark värderar.</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Jag har talat med " min " ortoped - ( vi kallar honom min Psykoped : ) ) - och nu har jag bokat en MR av nacken nu till fredag. Det är för att utesluta att mina smärtor i benen även kan komma av att diskbrocket gör det för trångt i spinalkanalen. Det att jag har symptom från båda armar och ben gör att man måste utesluta det. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Den enda beskrivningen jag kommer med om dessa smärtor är att nätterna inte är särskilt trevliga. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Och endast ryggläge är möjlig. </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Sååå tråkig !</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Fy fasan vad jag ser fram emot att endast berätta härliga, energifyllda och positiva berättelser här på bloggen !!!!!!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Snaaaaaaart hoppas jag !!!!!!</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-76948855195636831252012-06-11T13:51:00.001-07:002012-06-11T13:51:14.879-07:00bättre !<em>Helt kort här bara - inför forsök till att somna för natten -</em><br />
<br />
<em>Det har dom senaste tre dagarna gått bättre !! </em><br />
<br />
<em>Har haft mer energi !!</em><br />
<br />
<em>Har orkat mer, känt mer glädje- och känt mig själv igen lite mera : )</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtzzbBhdpbKr7gET_N1Cg_CmWVaVHnX6bVBXJY9xmrljsFZg6z680n8nq0Tspxh0_DdjkMTJUFjxjI148m6IzvSzbQm4UenyQ-EZNmfimdp6YD2C7y3tD_W6PMFxsQNErj8KX8RrZF-rw/s1600/IMG_3107.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtzzbBhdpbKr7gET_N1Cg_CmWVaVHnX6bVBXJY9xmrljsFZg6z680n8nq0Tspxh0_DdjkMTJUFjxjI148m6IzvSzbQm4UenyQ-EZNmfimdp6YD2C7y3tD_W6PMFxsQNErj8KX8RrZF-rw/s320/IMG_3107.JPG" width="206" /></a><em></em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Vilken lättnad</em> !</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Minskad matlust samt lite illamående - kvarstår oförändrad. Men bara det att jag orkar göra lite grejor - ordna till middagsgäster- plantera lite- lite mera energi till barnen känns som en oerhörd lättnad. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Give me more !!!</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Och med lite ökad aktivitetsnivå försvinner även dom mer dystra tankorna i bakgrunden- då bara lever jag- och det är skönt. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Har utökat promenaderna med LEO lite ( en valp på 4 månader får egentligen bara gå 20e minuters promenader !) - så idag gick vi två "längre " promenader a 15 min. Härligt att vara ute- och kul att lära honom lite nya saker. Och lite motion för gamle-mor är inte att förakta : )</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieiRnN01gIs3qjKoZie4H-YCpFxPNctCyRlRmWrf5qJmqWcHCBremX2rMHNWyLki1n1NNIl4Iidzq8chek9Owvs2oxXhNWYO2-3k_mk8vzgMmHWXVRQd5cT_ZOXWu5uH3r_BTYQrKCLwM/s1600/IMG_3103.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="95" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEieiRnN01gIs3qjKoZie4H-YCpFxPNctCyRlRmWrf5qJmqWcHCBremX2rMHNWyLki1n1NNIl4Iidzq8chek9Owvs2oxXhNWYO2-3k_mk8vzgMmHWXVRQd5cT_ZOXWu5uH3r_BTYQrKCLwM/s400/IMG_3103.JPG" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Om några veckor börjar vår semester- det blir fantastisk skönt att få bara vara- vår familj - tillsammans med andra familjemedlemmar- ute i natur och vid hav- barn som lekar med varandra- och mera tid i lugn och ro för oss föräldrar med barnen. Och förhoppningsvis en mamman som bara blir pigggare och piggare- det har nog mer inflytande på hur alla familjemedlemmar mår- än jag nog kan ana....</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Och så är jag TACKSAM- mitt opp i all skiten som jag synes vi har.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Jag vet att jag inte bara har några veckor - eller ett par enstaka månader kvar att leva. Jag får uppleva denna våren och denna sommaren. Det finns alltid någon "där ute " som inte finns längre, inte fick njuta av denna våren- eller som vet att det är deras sista vår.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Jag har åtminstone chansen att jag FÅR LEVA. även om jag är orolig för att så inte är fallet- så lever jag <NU - och det finns alltid möjligheten kvar för att jag är frisk. så långt i dag vet vi inget annat - och det ska jag prova säga oftare till mig själv. För även om det känns tungt och mycket osäkert om jag får fortsätta vara frisk- så är det egentligen i min situation en lyx att faktisk trots allt inte ha fått beskedet om att det finns spridning av cancern. Då finns det alltid en chans att jag är frisk, att jag får tillbringa den tid som det ÄR MENINGEN ATT JAG SKA HA- som mamma, som hustru, som syster, som väninna, som dotter.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsZroprX143SqM_GFOQrRNdvqAhfecPPMsj89zldYyokDlxpMlipFZ6K6S__vJyzHnac1THI_ZTv3TMqInITQZN3bsGCMtMpdAkklXaSwCElAMQZpwRvqHC-1Dc_aV77DjzSpumh-q8kc/s1600/IMG_3084.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsZroprX143SqM_GFOQrRNdvqAhfecPPMsj89zldYyokDlxpMlipFZ6K6S__vJyzHnac1THI_ZTv3TMqInITQZN3bsGCMtMpdAkklXaSwCElAMQZpwRvqHC-1Dc_aV77DjzSpumh-q8kc/s320/IMG_3084.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<div style="clear: both; text-align: center;">
<em>Än så länge finns det ju denna möjligheten att jag är frisk, som jag måste lära mig tro på mer och mer- som utgör en skillnad det kappast går att ordlägga- från den situationen då man vet att cancern har spridit sig. Den dagen då du vet att du aldrig kommer bli frisk. Att du kommer dö av cancern.</em></div>
<div style="clear: both; text-align: center;">
<em>Har jag tur nå så kommer jag känna mig starkare och mer energifylld som tiden går- och då vill jag samtidig våga tro mer och mer att jag är frisk.</em></div>
<div style="clear: both; text-align: center;">
<em>Som jag ju har sagt tidigare- så är det inte konstig att det är svårt för mig att våga lita på att allt är ok nu - iom att jag har gjort det två gånger tidigare- och så var det cancer ändå.</em></div>
<div style="clear: both; text-align: center;">
<em>Det hade vore fantastisk kul om jag fick vara med om att hitta tillbaka till mig själv nu. Hitta tillbaka till den livsglada, starka Ingrid. Det är nog inte bara jag som saknar den tjejen ...</em></div>
<div style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8Hl1ZYFECrNwsFAdcBJ4F3jLebQbE1KZqRmYjlv4skIPvcrbLKcDJcNiTy5SMI4CuPYsAn-JtHhWpxXUWH-5mV5N5SUTm4DO_bJ9AX1Kt7h5moABSIkrYpb6moPXOBTch986DZX0nOkE/s1600/IMG_3096.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8Hl1ZYFECrNwsFAdcBJ4F3jLebQbE1KZqRmYjlv4skIPvcrbLKcDJcNiTy5SMI4CuPYsAn-JtHhWpxXUWH-5mV5N5SUTm4DO_bJ9AX1Kt7h5moABSIkrYpb6moPXOBTch986DZX0nOkE/s320/IMG_3096.JPG" width="213" /></a></div>
<div style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-22275240987546079432012-06-08T14:13:00.002-07:002012-06-09T02:52:39.499-07:00Freedom ?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Freedom here I come.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Eller ?</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtpuxDJRljmw4PImdjkPvbG7PjLkriOzS5sE2cIpRjhYG0YN61obmhRe1H1HI6hQYIN4dPlx6QoWwRbQJo5wVOe5RglkNBEB9U20K_-jf0jvKklpn5exL5__madmiDyjItxkBbS9mymaM/s1600/IMG_2593.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="273" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtpuxDJRljmw4PImdjkPvbG7PjLkriOzS5sE2cIpRjhYG0YN61obmhRe1H1HI6hQYIN4dPlx6QoWwRbQJo5wVOe5RglkNBEB9U20K_-jf0jvKklpn5exL5__madmiDyjItxkBbS9mymaM/s320/IMG_2593.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Här ser ni LEO - som nu blir 16 veckor i morgon.</em><br />
<em>Bilden är för några veckor sedan- han var så busig att han blev satt bakom kompostgaller.</em><br />
<em>( Efter råd från valpkursledaren.)</em><br />
<em>Tycker han r så gullig med öronen som fladdrar i vinden. Han ser ut som om han är redo att lyfta och flyga i väg. </em><br />
<br />
<br />
<em>I dag har jag haft den sista strålningen .</em><br />
<br />
<em>Flera har frågat om det känns skönt.</em><br />
<br />
<em>Gratulerat.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW5k69Q-NUbZ5KlWSRtQn2kdbkJWxY5BMSwxPfuRVhWlHmarvAVpE8U4bIoNFebEamzCNKi8gFqBwB92xiT8hLEUH_t9sDyKBS5zymJV_Y6eGBngTniwMR2iL__YQMF9qMOk1_7Sooavo/s1600/IMG_2694.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW5k69Q-NUbZ5KlWSRtQn2kdbkJWxY5BMSwxPfuRVhWlHmarvAVpE8U4bIoNFebEamzCNKi8gFqBwB92xiT8hLEUH_t9sDyKBS5zymJV_Y6eGBngTniwMR2iL__YQMF9qMOk1_7Sooavo/s320/IMG_2694.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<em>Gratulerat.</em><br />
<em>Vad skönt !</em><br />
<br />
<em>Freedom ? </em><br />
<br />
<br />
<em>Det är nästan så jag faktisk inte förstår vad dom pratar om.</em><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdWfkWIBGbjQn_x-5V6a4SSOq_8DLcoupAcDl2gX0iu_m35lUsj2KcOzWS_4yLCubwni0Rdj_fGybI-Vipfv3gshrrqiJRAS34glz5Fz1uGrTMZgCva4x9tubXODW87rW98irC-onZgso/s1600/IMG_2698.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdWfkWIBGbjQn_x-5V6a4SSOq_8DLcoupAcDl2gX0iu_m35lUsj2KcOzWS_4yLCubwni0Rdj_fGybI-Vipfv3gshrrqiJRAS34glz5Fz1uGrTMZgCva4x9tubXODW87rW98irC-onZgso/s200/IMG_2698.JPG" width="133" /></a><em>Strålbehandlingsfasen som bestod av 25 dagar med strålning- har kommit- och passerat- utan att jag har varit särskilt medveten om det.</em><br />
<br />
<em>På norsk har man ett uttryck som heter att " man inte ser längre än näsan är lång "</em><br />
<br />
<em>Kan säga att det beskriver finfint hur jag har haft det senaste tiden.</em><br />
<em>Inga planer har jag haft, minimalt med avtal / träff, i det närmaste tagit timme för timme som den har kommit.</em><br />
<br />
<em>Med sesongen har ju planteringsbehovet kommit- dock med magert resultat.</em><br />
<em>Har haft hjälp av maken samt min 6 åring till att plantera- så vi är på väg !!</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvcB-CuHd8WrspFblWBlDajlLVX2zgbh72yiY1gdwFrB2dcxmIUqJRc-cuhn0YgUQ_YDFz-AQ6Ac6m9YGcoCTfhXZ2HBRGJWEcSwph9vQbsKZqLZ-SgWee70qL-9HEXXga_qmmCCzYGwc/s1600/IMG_2709.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="140" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvcB-CuHd8WrspFblWBlDajlLVX2zgbh72yiY1gdwFrB2dcxmIUqJRc-cuhn0YgUQ_YDFz-AQ6Ac6m9YGcoCTfhXZ2HBRGJWEcSwph9vQbsKZqLZ-SgWee70qL-9HEXXga_qmmCCzYGwc/s320/IMG_2709.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<em>Tiden som har gått sedan förra inlägget har inte bjudit på mycket ändring.</em><br />
<em>Jag har nog aldrig i mitt liv varit så fullständig utmattad.</em><br />
<em>Min man lika så.</em><br />
<br />
<em>Som tur är har vi två haft det mycket bättre- vi kan åter kommunicera - och se varann. </em><br />
<em>Vilken lättnad.</em><br />
<br />
<em>Tårarna kommer och går- ofta kommer dom helt plötslig, utan kontroll- och då känns det som att dom kommer ur en hopplös känsla av trötthet som känns oändlig. </em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXVmYT37MCQyxO22URRVm7tLUbRcJjbwP5Magnt0sBnWAWD1x3Ilux84Z-imVuGNRJi9NPAZ_JZOBn2FdMpF7QtwSI40fLfhsYlyoXLndJ3ThlTE0Rjag-xrkLH2ZbtQPfSBFEJwo4oh4/s1600/IMG_2718.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXVmYT37MCQyxO22URRVm7tLUbRcJjbwP5Magnt0sBnWAWD1x3Ilux84Z-imVuGNRJi9NPAZ_JZOBn2FdMpF7QtwSI40fLfhsYlyoXLndJ3ThlTE0Rjag-xrkLH2ZbtQPfSBFEJwo4oh4/s320/IMG_2718.JPG" width="254" /></a></div>
<br />
<em>Tröttheten ger sig även uttryck i att jag i skrivande stund har svårt att engagera mig.</em><br />
<em>Nej - det kommer inte av att det nu spelas EM i fotboll på tv'n.....</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoQSUo6QScyAnohZQ77ufzOEXRmhb7Og8w6vL-x8FeLoM6R6om0VMqaf5geGgbrbIs6n1OjYSrM3yMM8mNwiZ7bbIgavFe5VD8YgqaNgpSJL4rpmJCSZIb0trMYAtK59YFgoom5Xyj_WE/s1600/IMG_2719.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="140" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoQSUo6QScyAnohZQ77ufzOEXRmhb7Og8w6vL-x8FeLoM6R6om0VMqaf5geGgbrbIs6n1OjYSrM3yMM8mNwiZ7bbIgavFe5VD8YgqaNgpSJL4rpmJCSZIb0trMYAtK59YFgoom5Xyj_WE/s320/IMG_2719.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<em>Dom senaste veckorna har min reducerade matlust varit mycket påtaglig - och jag har också gått ner 5 kilo i vikt. Det finns fortfarande kvar en liten del av min kvinnlighet som blir glad av detta- men framför allt så hör jag mycket starkt alarmklockorna ringa.</em><br />
<br />
<em>Inget matsug ( vilket är myyycket onormalt för att vara Ingrid Henriksen )</em><br />
<em>och relativt snabbt ner i vikt.</em><br />
<br />
<em>i 2009 innan min cancer blev diagnostiserad- var det exakt dom två symptomen jag hade.</em><br />
<br />
<em>I höstas- dvs efter sommarsemesteren redan - : exakt dom två symptomen.</em><br />
<br />
<em>Jag hör mig själv fortfarande säga: " antingen är detta för att jag har bytt från Tamoxifen till Arimidex- annars är det cancer igen.</em><br />
<br />
<em>Och - jajamensann - visst var det en ny cancer i mitt " friska " restererande bröst.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGIyQ7tFDIR-AeHFa75ZtzEAU9GuT7XkO7KaOANJ059psyDgYVteF0Pte_1RaVwftm5x__v-NL5SiM13RDJWPlxuJX3Hi9CSAh-G_mIcvxV61H-kwS1ESSFkPPpCD5lsuFFwOun-m9j5I/s1600/IMG_2723.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGIyQ7tFDIR-AeHFa75ZtzEAU9GuT7XkO7KaOANJ059psyDgYVteF0Pte_1RaVwftm5x__v-NL5SiM13RDJWPlxuJX3Hi9CSAh-G_mIcvxV61H-kwS1ESSFkPPpCD5lsuFFwOun-m9j5I/s320/IMG_2723.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<em>Psykologiskt är det ju inte alls konstig att jag nu är övertygad om att det finns cancer i min kropp.</em><br />
<br />
<em>Det är inte det att jag är RÄDD för att jag ska ha cancer- och att jag därför tror detta.</em><br />
<em>Nej - det är för att jag känner igen denna istarka- för mig onormala- känslan.</em><br />
<br />
<em>Ett gott exempel är faktisk illamående vid graviditet.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqp160YRNtlS-AQbeo-ZN-1tBcY8nmKw72n0YRtOu1ZuSoaRGOiqHEnN6Iu2s4dpxvY6D6tU6IT0GaAlfIG7ilLmDAJQvMJ8Ox4jF8wVeLYs5r9yEcNCPlikDS-ZOy6wk4UQtgxMMRUes/s1600/IMG_2733.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqp160YRNtlS-AQbeo-ZN-1tBcY8nmKw72n0YRtOu1ZuSoaRGOiqHEnN6Iu2s4dpxvY6D6tU6IT0GaAlfIG7ilLmDAJQvMJ8Ox4jF8wVeLYs5r9yEcNCPlikDS-ZOy6wk4UQtgxMMRUes/s320/IMG_2733.JPG" width="316" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<em>Min första graviditet gick förlorad i vecka 12- efter 12 veckor med illamående.</em><br />
<em>Då jag blev gravid med H inte länge efter- visste jag med én gång att jag var gravid. Det illamåendet var inte att ta miste om. Läser man i litteraturen skadet inte vara möjlig att känna illamåendet så snabbt som jag har gjort det med mina graviditeter- men så är det. Med F- min sista graviditet- så kände jag igen illamåendet 2-3 dager efter att F var " lagad " : )</em><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUG3D-iFKK_D5gGXP5v_JmUJPlEIFnrvl9Nv0yypXZhmRnDPNXxPh2GvCNi2lpQ-ADTuDjBmQCJx-9W8zJKyN0InN_quTg1zHbGLRbqQlCk99N2cpLjNcph9P2yOEpoNimn0gkoIEG9DE/s1600/IMG_2739.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><em><img border="0" height="294" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUG3D-iFKK_D5gGXP5v_JmUJPlEIFnrvl9Nv0yypXZhmRnDPNXxPh2GvCNi2lpQ-ADTuDjBmQCJx-9W8zJKyN0InN_quTg1zHbGLRbqQlCk99N2cpLjNcph9P2yOEpoNimn0gkoIEG9DE/s320/IMG_2739.JPG" width="320" /></em></a><br />
<em>Lika igenkännande är denna känslan jag har nu.</em><br />
<br />
<em>Mentalt klarar jag inte helt att konkretisera konsekvenserna av min övertygelse. Att cancern är tillbaka. Eller- dvs - det är svårt att förklara. </em><br />
<br />
<em>Har nog blivit mer ledsen nu- i och med min övertygning- men det är oxå slik att jag inte har energin att låta tankorna ta fart.</em><br />
<br />
<em>Föresten- det har resulterat i</em> <em>att jag har bokat av CT av buk samt bröstkorgen.</em><br />
<em>Undersökningarna var bokade till nästa vecka.</em><br />
<br />
<em>Men jag känner att vi inte klarar av att ev få besked om att jag fortfarande har cancer.</em><br />
<br />
<em>Inte innan vi åker på semester.</em><br />
<br />
<em>Vi som familj MÅSTE nu har en semester som är lugn, som inte står i cancerns tecken.</em><br />
<br />
<em>Barnen SKA ha en HÄRLIG semester- förhoppningsvis utan för mycket bekymmer.</em><br />
<br />
<em>S och jag ska ha en FIN sommar.</em><br />
<br />
<em>Även om jag helt sedan 2009 - då ångesthelvetet grep tag i mig- har trott att jag ska dö av cancern - så har jo eftervart ångesten gett med sig- och jag klarade av att leva utan den skrämmande ångesten.</em><br />
<br />
<em>Men jag misstänker att jag nu står nära - så nära - att falla nerför stupet och åter hälsa på ångesthelvetet om jag skulle få bekräftat min mistanka om cancer nu.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgug28oYxSVhXd2ot9UFNiUQC8l3uHJq-mQmCaRNlkD2-c0vN5hwOpzi-7iKBYUH15vUzBymjHgGGhz2XsNNsWLeTBsFbcFdHEHi7isKv6rhCX0Y-DNtjfC54KHqJ-g7JyrwhSlg-ss63A/s1600/IMG_2777.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgug28oYxSVhXd2ot9UFNiUQC8l3uHJq-mQmCaRNlkD2-c0vN5hwOpzi-7iKBYUH15vUzBymjHgGGhz2XsNNsWLeTBsFbcFdHEHi7isKv6rhCX0Y-DNtjfC54KHqJ-g7JyrwhSlg-ss63A/s320/IMG_2777.JPG" width="180" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Nu vill säkert många av er säga att jag just</em> <em>bärför BORDE göra undersökningen- för att få lugnat ner mig, - för att få veta att allt är OK.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Men, jag tar inte chansen.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Och det är inte slik att jag nu kommer att gå hela sommaren och ha jätte- ångest .</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Jag har ju blivit så van att leva- med känslan ( ångesten ? ) av att jag kommer dö av denna cancern. Det har blivit inkorporerad i mitt dagliga liv- det fungerar ju helt OK- så det ska nog gå bra i sommar oxå.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Vi träffade i dag en onkolog som jag tycker mycket om- och hon sa att hon tycket det låter osannolikt att jag på pågåande Herceptinbehandling skall ha cancer i kroppen. ( har fortfarande ett halvt år kvar med herceptin behandling )</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Ja- det låter absolut som musik i mina öron !!</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Men jag vågar inte tro på henne. Lite- lite- men inte så mycket vågar jag tro på henne.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Om , jag har cancer i kroppen - så har det inga konsekvenser alls om vi inte vet det nu.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em> Behandlingen ville inte blivit ändrad i detta läget om jag har cancer kvar - vilket ju är ett bra argument för att inte förhasta sig nu .</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Så nu har vi av bokat CT undersökningen.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIb1NqwaVES7f0fSUNXIDMv-mznTKJ23gEbEawqH8wywjWtj_fvNLrWDbEuDHgTE6ZqhyphenhyphenUPZe6qEImBCR3xcJSqMeBH852Ya4b7vC557SM2gbBYlT3NGO7illfVTWGalOvy_3m3XwEALM/s1600/IMG_2760.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIb1NqwaVES7f0fSUNXIDMv-mznTKJ23gEbEawqH8wywjWtj_fvNLrWDbEuDHgTE6ZqhyphenhyphenUPZe6qEImBCR3xcJSqMeBH852Ya4b7vC557SM2gbBYlT3NGO7illfVTWGalOvy_3m3XwEALM/s320/IMG_2760.JPG" width="120" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Hon tyckte att jag skulle börja med en liten dos cortison pga. min dominerande utmattning. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Låter ju vettigt faktisk- men kan ju direkt säga att jag iiiinte är sugen på cortison ! Även om en liten dos kanske inte vill göra så mycket illa med min kropp ( läs : fetma, tjock mage ) .....</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Vi får fundera lite kring det.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>För att berätta något mycket mycket trevlig- så var jag förra weekend 24 timmar i Båstad med tre helt underbara väninnor.En eftermiddag, en natt, en förmiddag. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Dessa tre väninnor känns som om dom är mina barndomskompissar - medan sanningen är att jag har träffat dom två Skåne-tjejerna endast enstaka gånger innan ! Via internett har vi dock hyppigare kontakt.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Vi har träffats via bloggen - två av oss bor i GBG- och dom andra två i Skåne.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Cancer förde oss till samman- men nu är det personligheterna som håller oss i hop. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Att det är möjlig att ha så skoj tillsammans, snuska och tramsa så mycket- även gråta och förbanna cancer- det hade jag inte trott. Dom är mina helt fantastiska svenska väninnor. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Tre fantastiskt härliga tjejer som berikar mitt liv.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjaTu09tUahmN9wCvZeuvn5jCJdBcO-UShf-cmtbp7ZmbFCfvPt4VZaBOH52OiQ-ZKuIFThGI7VrJODn9sNmuRNQJcU22z9FtEZaXwNI3gl7dIhoQt1zMCBWpFDUyeYLTufFd2mj8CDpE/s1600/IMG_2827.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="313" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjaTu09tUahmN9wCvZeuvn5jCJdBcO-UShf-cmtbp7ZmbFCfvPt4VZaBOH52OiQ-ZKuIFThGI7VrJODn9sNmuRNQJcU22z9FtEZaXwNI3gl7dIhoQt1zMCBWpFDUyeYLTufFd2mj8CDpE/s320/IMG_2827.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Nu är faktisk min hjärna tom. </em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Här finns inget mer att berätta.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Men en liten uppdatering har jag åtminstone åstadkommit- även om den inte var särskilt positiv läsning.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Men that's life. Det går upp och ner.</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Vill gärna passa på att tacka för era kommentarer.Som altid jätte trevlig att hitta nya kommentarer !!</em></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-81780472323472882452012-05-21T13:16:00.001-07:002012-05-21T13:16:56.392-07:00Cry on my shoulder<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<em>Nu förstår jag verkligen innebörden av</em> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
"Cry on my shoulder "</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-VXlYvfkZRiobRCd8axcKRlp51SvDeK6qBuxHkogPQ3ftaRxewmyUA3tYiYVaW0rPiIakjwzFIDMXbgMM5_eO1jjE6Wx6FxdOEu4c7sj3p37atrrbgyBcLRS8LuyHoyICRgrShMA8EEA/s1600/IMG_8196.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-VXlYvfkZRiobRCd8axcKRlp51SvDeK6qBuxHkogPQ3ftaRxewmyUA3tYiYVaW0rPiIakjwzFIDMXbgMM5_eO1jjE6Wx6FxdOEu4c7sj3p37atrrbgyBcLRS8LuyHoyICRgrShMA8EEA/s320/IMG_8196.JPG" width="239" /></a></div>
<br />
<em> </em><em>Det var det bara att byta skjorta för min man.....</em><br />
<br />
<br />
<em>Visst sade jag att min emotionella instabilitet hade stabiliserat sig ?....</em><br />
<br />
<em>Borde ju vetat bättre.</em><br />
<br />
<em>Det är ju precis så livet är.</em><br />
<br />
<em>Det går upp</em><br />
<br />
<em>Det går ner</em><br />
<br />
<br />Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-61874815714878739272012-05-17T13:22:00.000-07:002012-05-18T08:05:36.114-07:00Mina vitsippor / hvitveis<em>Just nu är nästan det närmaste jag kommer att känna på lite känslor, - inspiration, - och okompliserad glädje - är stundarna jag har kamerat i handen, - som här nedan- när jag har plåtat en enkel bukett med vitsippor / hvitveis.</em><br />
<br />
<em>Den känslan denna första bilden ger mig - </em><br />
<em>Det är en känsla jag saknar.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh39u3LsS7LIBY0YqdnkrZvHKOy_vCD-Y1a3bs53MHMh9feyttwxyzemvBN8b31dojPufQDA1PritrlHf0UKh5DyN2P8-st6jjXObHS53ZLUlz8zgL8iFF54AWfKvdYgpI95ZCOYCglIzI/s1600/IMG_2384.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh39u3LsS7LIBY0YqdnkrZvHKOy_vCD-Y1a3bs53MHMh9feyttwxyzemvBN8b31dojPufQDA1PritrlHf0UKh5DyN2P8-st6jjXObHS53ZLUlz8zgL8iFF54AWfKvdYgpI95ZCOYCglIzI/s320/IMG_2384.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<em>Himmelen som syns där så svagt i bakgrunden- en fridfull och klar blåhet, lite lätta moln- precis bilden på hur en vardag ska se ut. </em><br />
<br />
<em>Härlig, vacker- med inte för tyngande " måln" som bekymrar en. </em><br />
<br />
<em>Blommorna är så vackra- man kan närmast känna eller lukta- deras skörhet - där dom blommar i full glädje och stolthet. Glädje över att äntligen igen få dyka upp, - få leva lite igen- glädje andra med sin tillvaro. Världens underbara mysterium- hur kan något bli så vackert - och så häpnadsväckande full av mysteriösa, vackra detaljer ?</em><br />
<br />
<em>Jag har alltid älskat denna tiden på året. </em><br />
<br />
<em>Det är inte bara blommorna som vaknar till liv då, även jag, och min starka kärlek för livet, naturen, mina medmänniskor- brukar väckas till liv nu.</em><br />
<br />
<em>Istället känns det nu som om jag är packad in i ett tjockt lager med bomull - säkert en meter tjockt. I detta tjocka lagret finns kikhål för mina ögon- jag får med mig det mästa av det som händer " där ute "- men signalen når inte fram till min hjärnbark. Jag klarar inte att känna något för det jag ser. </em><br />
<em>Jag kan inte känna</em><br />
<br />
<em>Glädjan</em><br />
<em>Energikicken</em><br />
<em>kärleken</em><br />
<em>uppteckslusten</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy0UsO0lZqt_avAouVz894tcJ3byDuceyquiJjr2lrz114NUfP5MuOuKM3sI4B6nDLCTgt5jRl0uxDadXPqD8RTVpgp6nw4n7MngZBe9h2qpo9ISerxKFCtwFZAKu3mhxCiCObnSo5FL8/s1600/IMG_2405.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="210" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiy0UsO0lZqt_avAouVz894tcJ3byDuceyquiJjr2lrz114NUfP5MuOuKM3sI4B6nDLCTgt5jRl0uxDadXPqD8RTVpgp6nw4n7MngZBe9h2qpo9ISerxKFCtwFZAKu3mhxCiCObnSo5FL8/s400/IMG_2405.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Jag ser allt som händer omkring mig- allt som exploderar till liv, men jag känner inget.</em><br />
<br />
<em>Jag hade det precis så här förra våren oxå. </em><br />
<em>Jag blev så förvånad- hade aldrig upplevt en vår på det sättet i hela mitt liv.</em><br />
<br />
<em>Förra våren började jag känna av att kroppen- i stället för att bli bättre och starkare, - i stället blev svagare och tröttare</em><em>.</em><br />
<br />
<em>Jag var frustrerad. </em><br />
<em>Jag var ledsen.</em><br />
<em>Jag förstod inte.</em><br />
<br />
<em>Gång på gång hade jag tagit mig själv i nacken och satt i gång träning, bantning- you name it- allt för att hitta tillbaks till " Ingrid ". Gamla Ingrid innan cancern.</em><br />
<br />
<em>Lite visste jag då att det hade sin naturliga förklaring att jag inte repade mig enligt förväntningarna- efter avslutade behandlingar för bröstcancer. </em><br />
<em>Lite visste jag att orsaken till att min kropp inte lystrade mig var för att jag hade bröstcancer i mitt andra, mitt sista bröst.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3LTXmXVVF9pXfQ_uCbi-EeUHwWhTuAxkMMf_-k1YwafMYpP6eUT-DNPWsShv5x0p3M8TMGsAtXE5YaswhCM-ba-sn3T2QA9p4AZ9covVD2NYB-zdddaA7SlzpQ2ECojVZFVqS0sPf_Q/s1600/IMG_2407.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiL3LTXmXVVF9pXfQ_uCbi-EeUHwWhTuAxkMMf_-k1YwafMYpP6eUT-DNPWsShv5x0p3M8TMGsAtXE5YaswhCM-ba-sn3T2QA9p4AZ9covVD2NYB-zdddaA7SlzpQ2ECojVZFVqS0sPf_Q/s320/IMG_2407.JPG" width="266" /></a></div>
<br />
<em>Nu- när jag erfar samma tjocka lager av bomull omkring mig denna våren, - oförmågan att känna, bli extatisk över våren- så vet jag- och hoppas jag- att det endast kommer av att jag nyss har avslutat cellgifter - och nu är i gång med strålbehandling.</em><br />
<br />
<em>Men fy vad tråkigt det är.</em><br />
<br />
<em>Jag blir mer uppmerksam på nu, än någon sinne, att jag alltid har varit en känslomännsika.</em><br />
<br />
<em>Jag saknar att inte vara det.</em><br />
<br />
<em>Jag saknar glädjen omvärlden kan ge mig. </em><br />
<br />
<em>Naturen</em><br />
<em>människorna</em><br />
<br />
<br />
<em>Inte att jag är deprimerad.</em><br />
<em>Det är jag inte.</em><br />
<br />
<em>Förklaringen är enligt mig själv att jag är otrolig. otrolig sliten.</em><br />
<em>Otrolig sliten.</em><br />
<br />
<em>Vet ni vad som upptar mig allra mest - från att jag vaknar- tills jag går och lägger mig för natten ?</em><br />
<em>Jo : </em><br />
<em>" jag vill sova "</em><br />
<em>"Jag måste sova. "</em><br />
<br />
<em>"Jag MÅSTE få sova " !!!</em><br />
<br />
<em>Nu har det varit så ungefär sedan nyåret och det börjar bli tråkig.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyJQ7nptqIqbDiB_4u1R5OviXHJfZs9ndQEo_1-oI6w_n3fcVA93ltwGW-g4ul-WJZB9EtLMVldDZzNr58oINEglvpVAqjUawGm9dP1QIyiVb7t8AanpTpODZgorff2LB83IctM-aZK-s/s1600/IMG_2453.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="170" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyJQ7nptqIqbDiB_4u1R5OviXHJfZs9ndQEo_1-oI6w_n3fcVA93ltwGW-g4ul-WJZB9EtLMVldDZzNr58oINEglvpVAqjUawGm9dP1QIyiVb7t8AanpTpODZgorff2LB83IctM-aZK-s/s400/IMG_2453.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Men. om allt denna gången går efter planen- så ska jag efter avslutad strålbehandling - långsamt men säkert börja känna mig piggare, orka mera - känna mera- leva mera.</em><br />
<br />
<em>Visst. en dessa dagarna mot slutet av mai- så er det exakt tre - 3- år sedan jag fick min första bröstcancer diagnos.</em><br />
<em>Jag trodde den gång - att jag inte skulle leva så länge som jag har gjort.</em><br />
<em>Jag blev slagit akut omkull - helt oförberedd- av en massiv och paralyserande ångest.</em><br />
<em>jag var övertygad om att jag inte skulle leva just i dag.</em><br />
<br />
<em>Och alla förstår nog att jag är oerhörd tacksam för att jag i dag lever.</em><br />
<br />
<em>Men slik är väl livet- att vi ofta hittar något att klaga över.</em><br />
<br />
<em>Och just nu klagar- eller nej- vill inte ens säga det så starkt- jag beskriver- att jag är så trött och sliten att jag har svårt att göra annat än bara existera- hänga med och försöka göra min uppgift i vardagen som hustru och mor. </em><br />
<br />
<em>Och som matte....</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuKQKdkEkWj_gFyiabegdycz-RUWAAptpkHx8Ghg68E2bF3RAAwN97o3lak-tz9Qy_v16X_fVRx3IM6KEhYQKt0tLtx4Hk7heYPQbv5z4dcRBtfibbqq8ci0uOwVVeLu_H6TkTLX8_w8Y/s1600/IMG_2559.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuKQKdkEkWj_gFyiabegdycz-RUWAAptpkHx8Ghg68E2bF3RAAwN97o3lak-tz9Qy_v16X_fVRx3IM6KEhYQKt0tLtx4Hk7heYPQbv5z4dcRBtfibbqq8ci0uOwVVeLu_H6TkTLX8_w8Y/s320/IMG_2559.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<em>Jag vill gärna säga några ord om det att vara i en relation när man går igenom sjukdom/ kronisk sykdom / cancer.</em><br />
<em>Enligt min erfarenhet är det en en GÅVA.</em><br />
<em>Jag förstår inte hur jag hade klarat detta utan min man.</em><br />
<br />
<em>Men- både min man och jag har erfarit att en relation tar stryk med tiden.</em><br />
<em>Det gör den kanske mer eller mindre för alla- men för oss- som har levd med att jag har varit sjuk dom senaste åren - så har vi nu börjat känna av hur det förstör för oss.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmmYarU97uUJZNJGqvDX8Wl1AD2qrMjp5mHyZQQhJom_n0AFKuHRhqldZSKoSzaDSHvVevhjUlDOnXK8dWVbGCr15jHNx4VaohWtEyvLvBxOJM0Ns_LhaazWZti2BsjF4T8-w3mrwsc30/s1600/IMG_2433.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="305" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmmYarU97uUJZNJGqvDX8Wl1AD2qrMjp5mHyZQQhJom_n0AFKuHRhqldZSKoSzaDSHvVevhjUlDOnXK8dWVbGCr15jHNx4VaohWtEyvLvBxOJM0Ns_LhaazWZti2BsjF4T8-w3mrwsc30/s320/IMG_2433.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<em>Vi var - båda två- helt ut slitna när i oktober i fjor min andra bröstcancer kom.</em><br />
<em>När vi först fick beskedet om att det iiiinte var cancer- var vår nästan första spontana reaktion : vi pallar inte mer nå. Vi klarar inte av cancer nu. Vi har inga krafter kvar.</em><br />
<br />
<em>Men så var det ju cancer- och vi stängde av vår tankverksamhet och känsloliv. </em><br />
<em>I det närmaste stängde vi av automatisk.</em><br />
<em>Det var inget vi bestämde oss för.</em><br />
<em>Det var pur överlevnads- agerande.</em><br />
<br />
<em>Så vi klarade oss väl igenom cellgifterna. </em><br />
<em>Ehhh - iallafall första hälften.</em><br />
<em>Sista hälften började vi känna av att vi var ut märglade. Vi hade ingenstans att hitta kraft- och vi visste inte hur vi skulle hitta ny kraft.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNGlgPlYrzegdqcSl4rV4kBKAcVdH-T2LBW1H_BvQNBpxcd8YbxohwcRegi9vo6_G8qo_YCJPoCUZN3yOohjVKxZhh2JdnhKe1taYX5u5UxbPWY8TZu4J0GhiuR4b8mHLGnLUxbkstbZQ/s1600/IMG_2416.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNGlgPlYrzegdqcSl4rV4kBKAcVdH-T2LBW1H_BvQNBpxcd8YbxohwcRegi9vo6_G8qo_YCJPoCUZN3yOohjVKxZhh2JdnhKe1taYX5u5UxbPWY8TZu4J0GhiuR4b8mHLGnLUxbkstbZQ/s400/IMG_2416.JPG" width="262" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Vi - min man och jag- var på var sin kant- så trötta- att vi inte längre klarade av att vara där för varann.</em><br />
<em>Vi hade nog med oss själv.</em><br />
<em>Med att klara av varje nya dag.</em><br />
<em>Alt gick på autopilot.</em><br />
<br />
<em>Min man har klarat av en hel familj nästan ensam.</em><br />
<em>Han är slut.</em><br />
<em>Jag är slut.</em><br />
<br />
<em>Hur hittar man energi till att vara där för varann ?</em><br />
<br />
<em>Vi upptäckte att det var svårt.</em><br />
<em>Det började bli en lite mindre trevlig stämning här hemma.</em><br />
<em>Oavsett hur känslolös och dum jag kunde tycka att min man var- så förstog jag faktisk hela tiden varför han var som han var. </em><br />
<em>Jag accepterade att det inte var så trevlig längre- who can blame him ?</em><br />
<em>Han har gett allt han har för oss, vår familj, för mig.</em><br />
<br />
<em>Jag försökte hjälpa till lite mera hämma- gjorde lite för mycket - men inget hjälpte.</em><br />
<em>Är man slut så är man slut.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJy8kWI5Svgq-roCgzaNjpQgbsVYQXDWuzzhyphenhyphenVmsdHDt6ZVT4b_TZE7nH4gGiUvCLy97pspPOqsvkm9yZ1AO-QkG-cysl5ZOIXW9ljphpmCs3W_JXFovnKvZjCxuroOrek-QDKz9KWfZ4/s1600/IMG_2422.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="184" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJy8kWI5Svgq-roCgzaNjpQgbsVYQXDWuzzhyphenhyphenVmsdHDt6ZVT4b_TZE7nH4gGiUvCLy97pspPOqsvkm9yZ1AO-QkG-cysl5ZOIXW9ljphpmCs3W_JXFovnKvZjCxuroOrek-QDKz9KWfZ4/s640/IMG_2422.JPG" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Båda två var vi så naiva att vi trodde att " när cellgifterna är färdiga "- då.....</em><br />
<em>DÅ : Kaboom - då är kraften hos Ingrid tillbaka- då öppnar världen sig igen- då ska allt bli så mycket bättre.</em><br />
<br />
<em>Men - vahh ?! </em><br />
<em>Vad hände ?</em><br />
<br />
<em>Eller- det hände ju inget ?!?!</em><br />
<br />
<em>Ingrid var fortfarande lika trött.</em><br />
<br />
<em>Och det hjälpte inte på humöret till min man....</em><br />
<br />
<em>Som tur är fick vi båda tänkt till på var sin kant - och vi kom båda fram till samma konklution :</em><br />
<em>( kanske pga. ärfarenhet ?... )</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcGrer8S4bdP7VpxCtwZzrChYpJGifwGYChpQjlVmsTRUdvwImnlG7gLG_UxdBvlZfjRGWRpiJ7mR0kO_AtczZRhC7SLnbOVPhMhxePRiCLwJy_dHwhOKqnd8C6NNkv_pmrnFq4T9hb5U/s1600/IMG_2436.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcGrer8S4bdP7VpxCtwZzrChYpJGifwGYChpQjlVmsTRUdvwImnlG7gLG_UxdBvlZfjRGWRpiJ7mR0kO_AtczZRhC7SLnbOVPhMhxePRiCLwJy_dHwhOKqnd8C6NNkv_pmrnFq4T9hb5U/s320/IMG_2436.JPG" width="269" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Det går inte att sätta en datum på när kr</em><em>afterna kommer tilbaks.</em><br />
<em>Det går inte att förvänta att krafterna kommer tilbaks under strålbehandling.</em><br />
<em>Och min kropp gick genom exakt dessa procedyrer för bara två år sedan - inte så konstig om detta tar på en människokropp ?.</em><br />
<br />
<em>Jag tycker synd om min man som sliter- och gör sitt bästa- utan att känna att vi kommer vidare.</em><br />
<em>Det var svårt när vi inte kunde komunicera- och jag kända dårligt samvete för att jag inte kunde vara den pigga frun han behöver.</em><br />
<br />
<em>Vi talade i förra veckan om att vi kan förstå att relationer går sönder i slika processer som vi nu går igenom.</em><br />
<br />
<em>Det är svårt.</em><br />
<br />
<em>Jäckligt svårt.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxaQdVUfYOjO9BVdgJU78M6BL6H_E0WXuk9yVhM4ju4xg8viyT3IOMmiryZJQxBjGhXWZo1RYtISr3_lWR-vJzcSHgKvBh7SU7cJqqBFUObnchbNUKfum-XGZ9Rec4be1iTecZTmROJR4/s1600/IMG_2441.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="220" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxaQdVUfYOjO9BVdgJU78M6BL6H_E0WXuk9yVhM4ju4xg8viyT3IOMmiryZJQxBjGhXWZo1RYtISr3_lWR-vJzcSHgKvBh7SU7cJqqBFUObnchbNUKfum-XGZ9Rec4be1iTecZTmROJR4/s320/IMG_2441.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Men som tur är har vi senaste veckan kunnat tala om detta- delat lite med varandra.</em><br />
<em>Vilken lättnad- vilken skillnad.</em><br />
<br />
<em>Det betyder inte att allt är löst.</em><br />
<em>Vi har fortfarande en bit kvar i denna kampen vi för.</em><br />
<em>Hur långt vi hara kvar vet vi inte.</em><br />
<em>Förhoppningsvis ser vi nu ljuset i tunneln - där ljuset representerar en frisk och häslosam vardag.</em><br />
<br />
<em>Vi kommer fortfarande att måtte bita tänderna i hop- kanske tänka mer på oss själva fortfarande- än på vår partner- men det att vi har kunnat prata om våra problem har underlättat betydligt.</em><br />
<em>Jag tror att vi kommer klara oss.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS2jeLeBDYx8CL10hvJijqkAdNvHwUd8xQDEzxgm62ws8bT4ZYzIehGQx5gFsB4nBQ7Nvzd8zhBJL2_9xZEehGfEvcCE2JzmxbhaOabljiwcREBsd1uzwpy8nNmIxahS7kiqeWnV7y-g8/s1600/IMG_2445.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS2jeLeBDYx8CL10hvJijqkAdNvHwUd8xQDEzxgm62ws8bT4ZYzIehGQx5gFsB4nBQ7Nvzd8zhBJL2_9xZEehGfEvcCE2JzmxbhaOabljiwcREBsd1uzwpy8nNmIxahS7kiqeWnV7y-g8/s320/IMG_2445.JPG" width="301" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Våran viktigste redskap nu är att inte ha för höga förväntningar,- inte ha en tidsfrist för när allt äntligen ska vara som " förut.</em><br />
<em>Hela 2011 gjorde vi det felet- och blev besviken gång på gång. på gång.</em><br />
<br />
<em>Vi fortsätter med att ta en dag i taget.</em><br />
<em>Varje morgon i taget.</em><br />
<em>Varje middag i daget.</em><br />
<em>Varje kväll i taget.</em><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxdSHcqq0ZdGXoX5vsXQSdghjdSjh2hk7Kkzk16ycHWiZqe5vVYs__AGss7fODzSxVSRhTUbj3CUpL3PWz12XxQwlURu9YIdutqTw7eZuDtvMGBuUYhXcUbiSHNVBASdeHaiB45MMY30E/s1600/IMG_2473.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="159" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxdSHcqq0ZdGXoX5vsXQSdghjdSjh2hk7Kkzk16ycHWiZqe5vVYs__AGss7fODzSxVSRhTUbj3CUpL3PWz12XxQwlURu9YIdutqTw7eZuDtvMGBuUYhXcUbiSHNVBASdeHaiB45MMY30E/s320/IMG_2473.JPG" width="320" /></a><em></em><br />
<em>Och nästa dag i taget.</em><br />
<br />
<em>Så sliten är jag att jag inte har någon energi till att tänka och fundera för mycket</em><br />
<br />
<br />
<br />
<em>Jag klarar inte av att filosifera, analysera, tänka, känna efter. </em><br />
<em>Jag orkar inte ens försöka.</em><br />
<em>Har aldrig varit med om det tidigare. </em><br />
<em>Att känna sig så tappad för energi.</em><br />
<br />
<br />
<em>Efter cellgifterna hade jag en vekca då jag plötselig grät här och var- </em><br />
<em>hos frisören, på sjukhuset när jag skulle göra förberedande undersökningar inför strålningen, - på café, hos min psukolog ( inte sååå konstig )</em><br />
<em>Jag kunde inte sätta fingret på varför jag grät. ( annat än att jag bävar för försäkringskassan / NAV- på norska - som efter juni åter kommer jaga mig. Klarar inte glömma det kränkande bemötandet jag har haft med dom )</em><br />
<em>Men framför allt hade jag bara en överflöd av känslor som måtte ut. </em><br />
<em>Det var helt utanför min kontroll.</em><br />
<em>Tårarna hade tydligen behov att transportera sig ut av mitt system.</em><br />
<br />
<em>Nu har det stabiliserat sig- och det är skönt. </em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnkozcIjMAKqJ11cFirbBABvW61XAjnJfvxkfDIMap189LwN-8ujnvoWubLh_0a6EALtLjCBIsU-BeYZx-nHPZeNBS9gNB-SuroW4yAg330L77kbaQqjKcvLO2BnVVSfAGsJAq8ir3v2c/s1600/IMG_2476.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnkozcIjMAKqJ11cFirbBABvW61XAjnJfvxkfDIMap189LwN-8ujnvoWubLh_0a6EALtLjCBIsU-BeYZx-nHPZeNBS9gNB-SuroW4yAg330L77kbaQqjKcvLO2BnVVSfAGsJAq8ir3v2c/s400/IMG_2476.JPG" width="261" /></a></div>
<br />
<br />
<em>Jag som hade så mycket ANNAT jag ville skriva om idag.</em><br />
<em>Hm .</em><br />
<em>Så blev det detta svamlet i stället.</em><br />
<br />
<em>Men jag låter det få bli sitt eget inlägg, -</em><br />
<em>så kanske jag kan blogga snabbt igen- om det som jag egentligen hade planerat att skriva om.</em><br />
<br />
<em>För mitt oppi den slitsamma vardagen har jag varit ute och rest, - festat, ? ! - blivit matte till en busig goldenretriever- valp. mm.</em><br />
<br />
<em>Min dator har crashat - för flera veckor sedan- vilket faktisk har varit medorsak till att jag inte har bloggat. Nu har jag dock stulit min manns arbetsddator- så har jag tur lyckas det mig flera gonger i tiden framöver. För jag lär inte komma mig till stan o lämna inn datorn sånn som jag känner mig- samt att min lilla valpis binder mig mer eller mindre till hemmet : )</em><br />
<br />
<em>So Long : )</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFALCNEaNsYNqZeiUca7uPfYap0EwPcKv10TIougWSTf4pCIb2gGDb3oIepSWXQbJrznPGiOsxCxmEVoZu1ahV38_pteonD7JDmycM8LS_oUABCFV-GaBTOhUh0Djyuhqc9YvF5KoVAG8/s1600/IMG_2414.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFALCNEaNsYNqZeiUca7uPfYap0EwPcKv10TIougWSTf4pCIb2gGDb3oIepSWXQbJrznPGiOsxCxmEVoZu1ahV38_pteonD7JDmycM8LS_oUABCFV-GaBTOhUh0Djyuhqc9YvF5KoVAG8/s320/IMG_2414.JPG" width="320" /></a></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-17585421995354250482012-04-11T13:44:00.000-07:002012-04-11T13:44:30.143-07:00Last chemotherapy<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9IWjHurLoxO17rmqnK-YNQjAu4LkisH9qelHZV-F8CZ5506yIJ-xYd_MxBwldnUYn3C5itdnc0k1a9e15M0aw_YEXyhmTvsVzTRDAruzWcAI4fa-EvLCvfuz4exMkCE-Z_qyI_euDfFk/s1600/ingrid+mobil+1754.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9IWjHurLoxO17rmqnK-YNQjAu4LkisH9qelHZV-F8CZ5506yIJ-xYd_MxBwldnUYn3C5itdnc0k1a9e15M0aw_YEXyhmTvsVzTRDAruzWcAI4fa-EvLCvfuz4exMkCE-Z_qyI_euDfFk/s320/ingrid+mobil+1754.PNG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<em>Varning:</em><br />
<br />
<em>Ingen språkredigering när jag skriver mitt inlägg här i dag. Bär med mig....</em><br />
<br />
<br />
<em>I går fick jag sista cellgifts behandlingen. Detta trots förkylning- skönt att det inte satte stopp för behandlingen.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzWTwtzC7-i6Osn1x81SDAEcuYXI2jqkZCrlV__pJh-OiYxUGKRpYHwuXnUQjDahd1BMPEWW2vWmB4uSV_RM6RZ-ckYkiSloNlwsvY5MlX_gl23LPcXa77CEQSh8ileXyyVDRo5KMYVbc/s1600/ingrid+mobil+1753.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzWTwtzC7-i6Osn1x81SDAEcuYXI2jqkZCrlV__pJh-OiYxUGKRpYHwuXnUQjDahd1BMPEWW2vWmB4uSV_RM6RZ-ckYkiSloNlwsvY5MlX_gl23LPcXa77CEQSh8ileXyyVDRo5KMYVbc/s320/ingrid+mobil+1753.PNG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<em>Någon frågade hur vi skulle fira det.</em><br />
<br />
<em>Den tanken hade inte kommit upp.</em><br />
<br />
<em>Varför hade inte tanken kommit upp?</em><br />
<br />
<em>Tror vi har varit så insyltade i att bara klara oss till slutdatum- det har varit segt.</em><br />
<br />
<em>SEGT - segt- segt- seeeegt.</em><br />
<br />
<em>Och så känns det inte- i alla fall inte för mig- som att vara färdig.</em><br />
<br />
<em>Nu kommer strålbehandlingen i Maj- och jag vet av erfarenhet att jag då kände mig ännu tröttare än under cellgiftsbehandlingen.</em><br />
<em>Därefter kommer den antihormonella behandlingen igång igen- med alla besvär det innebär.</em><br />
<br />
<em>Nu- utan den antihormonella behandlingen har jag bla haft i det närmaste helt smärtfria leder- ffa höfter och knän- det har jag njutit av : ) - snart känner jag mig som en gammal kärring igen... : )</em><br />
<br />
<em>Så - jepp - härlig att vara färdig med cellgifter - visst. Absolut. </em><br />
<em>Men det känns inte som om jag är färdig.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeWfnut4eD4niw-NxakNhmogxZ0Pycrcrf0DDdwb7LZcETIbW3g9LArT_Nmg0uDrtPx44newk5cvrkUChfaisC4-ChcgZRfZJvKMuRghkNgCSt751FDtsqL-53atNm0x2UYZgAo974uG4/s1600/ingrid+mobil+1711.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeWfnut4eD4niw-NxakNhmogxZ0Pycrcrf0DDdwb7LZcETIbW3g9LArT_Nmg0uDrtPx44newk5cvrkUChfaisC4-ChcgZRfZJvKMuRghkNgCSt751FDtsqL-53atNm0x2UYZgAo974uG4/s320/ingrid+mobil+1711.JPG" width="239" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<br />
<em>Undrar lite över varför- för två år sedan kändes det verkligen som om det var en stor sak att vara färdig med cellgifterna.</em><br />
<em> Nu känns det som om jag befinner mig i en lång lång korridor - och jag ser inte slutet på det faktisk. Tror jag. Har inte funderat så mycket på det- men känner att nu när jag skriver- så är det precis så det känns.</em><br />
<br />
<em>En lååååång tunnel- vart tar tunneln slut.</em><br />
<br />
<em>Vad finns på andra ändan ?</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMoOuwnC5mqRoZmFtdn2xqQHnDZBjaNrZpJNX3_iDlZ-nE0MMYeZWwjZ_7hUDF52iYhVoJIP3-BIWvp9rjESork_f8RsPzILOgBCNQIR-i7C308LV5a2vJFql5Q0TKzgcpKJuCdQgRJOM/s1600/ingrid+mobil+1713.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMoOuwnC5mqRoZmFtdn2xqQHnDZBjaNrZpJNX3_iDlZ-nE0MMYeZWwjZ_7hUDF52iYhVoJIP3-BIWvp9rjESork_f8RsPzILOgBCNQIR-i7C308LV5a2vJFql5Q0TKzgcpKJuCdQgRJOM/s320/ingrid+mobil+1713.JPG" width="320" /></a></div><br />
<br />
<em>Vad finns på min väg i tunneln ?</em><br />
<br />
<em>Väntar det flera överraskningar ?</em><br />
<br />
<em>Har sagt det tidigare- och säger det igen. - Hur ska jag nu lita på min kropp- veta om den är frisk? Är den i återhämtnings fasen ? - sist jag trodde den var i återhämtnings fas - så var jag sjuk med cancer i det andra bröstet.</em><br />
<em>Hur- HUR ska jag nu kunne veta - väga lita på att jag är frisk ?</em><br />
<br />
<em>Jag hör alla era förmaningar om att - " jo, men nu är du ju frisk- nu kommer det att gå vägen. "</em><br />
<br />
<em>Min man säger det varje gång jag tar upp ämnet- vilket inte är ofta.</em><br />
<br />
<em>Men just dessa dagar - kring sista cellgift behandling- så kommer det lite mer i fokus.</em><br />
<br />
<em>Jag tycker faktisk att man kan säga " who can blame her ". Det måste få lov att vara lite förvirrad, ha tappat förtroendet- efter två cancerresor.</em><br />
<br />
<em>Det hade ju varit kul om jag nu kände att jag var frisk- nu börjar resten av mitt långa liv, mitt långa FRISKA liv.</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh6Pk3unUk4NBQMeE6FDh67xsdsoDRTrKoicV2X-azYyBMzVEgDvhnpTuboV_2bmT3WhecedgMmTw00zC8HLpfCexGb7Jpf6TNxqBJsB5VxTn0Bh3kYjx6tTucMCvBTCycOtiOzpC3A6I/s1600/ingrid+mobil+1720.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh6Pk3unUk4NBQMeE6FDh67xsdsoDRTrKoicV2X-azYyBMzVEgDvhnpTuboV_2bmT3WhecedgMmTw00zC8HLpfCexGb7Jpf6TNxqBJsB5VxTn0Bh3kYjx6tTucMCvBTCycOtiOzpC3A6I/s320/ingrid+mobil+1720.PNG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<em>Dock- även om jag inte har stor tro på att cancern inte kommer " ta mig " till slut- så är jag förvånadsvärd o-emotionell . Det känns som jag har separerat känslorna från tankorna.</em><br />
<br />
<em>Samtidig som att dessa tankar är något som framför allt kommer när jag sitter så här och ska skriva i min blog.</em><br />
<em>Jag går inte runt och funderar särskilt på detta till vanlig. Vardagen flyter på och jag har det bra- enligt omständigheterna. </em><br />
<br />
<em>Det är kanske ett slags " carpe diem "- jag lever nu- funderar inte för mycket över i morgon- över det som kommer.</em><br />
<br />
<em>Det jag fokuserar mest på är att nu komma igenom behandlingarna- sluta vara så himla trött- och så har jag förhoppning om att jag ska känna mig bättre och bättre. Starkare och starkare.</em><br />
<br />
<em>SÅ- där ser ni- och jag- medan jag sitter här och skriver ned mina tankar- så kommer det fram att jag har VISST ett hopp- HOPP om att det ska gå vägen .!!</em><br />
<br />
<em>Det finns ju en chans att det ska gå vägen den här gången.</em><br />
<br />
<em>Det finns alltid en chans.</em><br />
<br />
<em>Och lördag hämtar vi VALPEN !!!!</em><br />
<br />
<em>Vi GLÄDER OSS !!!!!!</em><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBkq-q8dAoyz3JWCrvxw94vkMCdoX8p58IZXzm5lL956NlmFxUkqXazREp6OSLzUrxT7GCMcScQEUiwG0Q-6Jinj3-lySuWvQsdhC07cXUpZ-JwlKy68GUb2OSSKJ5RZNxTEE8R4zWtT8/s1600/ingrid+mobil+1717.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBkq-q8dAoyz3JWCrvxw94vkMCdoX8p58IZXzm5lL956NlmFxUkqXazREp6OSLzUrxT7GCMcScQEUiwG0Q-6Jinj3-lySuWvQsdhC07cXUpZ-JwlKy68GUb2OSSKJ5RZNxTEE8R4zWtT8/s320/ingrid+mobil+1717.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><em>Nej- detta blev ett lite mörkt inlägg- det var jag inte helt förberedd på. </em><br />
<br />
<em>Det är inte alltid det blir som man tror.</em><br />
<br />
<em>Det är det som är bra - för min del- med bloggandet- det öppnar upp för delar av mig som kanske inte släpper lika mycket fram i vardagen.</em><br />
<br />
<em>Men för er där ute som läser detta- och behöver ett positivt syn på en avslutad cytostaticabehandling - så ber jag om ursäkt. Rent objektivt sätt så ÄR DET JU SKITBRA !!!</em><br />
<em>Jag har bara en del med i bagaget från förr som färger hur det känns den här gången.</em><br />
<br />
<em>Tror säkert jag kommer tillbaka med mer "posistive spirit " vid senare tillfällen !!!!</em>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-79438635900281739522012-04-04T13:37:00.001-07:002012-04-04T13:38:43.433-07:00Cortisonrus - I love it ! Och lite om försäkringskassan- igen....<i>I dag har har varit en rätt så underbar dag !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Härligt !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Håller med min man- jag borde egentligen altid ha en daglig dos av cortison- tänk hur pigg jag hade varit- och så mycket jag skulle få åstadkommit : ) : ) : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Med allt mer blossande rosor i kinden har jag i dag varit borta från hemmet i hela 6 timmar i sträck !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Innan accupunktur kl 10.30 åkte jag ner till blomaffären, där min ny-funna holländska trailerchaufför stod och lämpade av färska blommor från Nederland. </i><br />
<i>Varje vecka kommer han - och har jag smsat en inköpslista- så kommer han med en stor kasse full med matvaror jag saknar från den tiden jag studerade i Nederland ( hela 8 år ). Allt från ost, saté saus, söta grejor att ha på mackan- grejor man inte har här i scandinavien. </i><br />
<i>Härligt är det också att få prata holländska igen : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjyYebk-L3DhKtla6cNJVcP-nfg2NOqfkScmPBxqosVX1QG0fyEY6ObDG8OSWZacPdGKX1TVCOetnPNV4ZvOjGnu_cfb82JkoQwSpUqMV4dHRFOQa7yPdoq0R5x8D59eCB12Wh_ZW_0Xk/s1600/IMG_1836.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjyYebk-L3DhKtla6cNJVcP-nfg2NOqfkScmPBxqosVX1QG0fyEY6ObDG8OSWZacPdGKX1TVCOetnPNV4ZvOjGnu_cfb82JkoQwSpUqMV4dHRFOQa7yPdoq0R5x8D59eCB12Wh_ZW_0Xk/s320/IMG_1836.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Efter accupunktur ( det var i det närmaste omöjlig att ligga still en hel timma med all cortisonen strömmande runt i min kropp ) bar det i väg till djuraffären där jag kollade bur till bilen, köpte halsband och koppel, ( såååå härlig ! ) tandborsta ock tandpasta ?!! samt nagelklippare. Och mat- och vatten skålar. : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Man blir ju glad av det !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan bar det till blomsterlandet där jag handlade tre stycken klatter-hortensia, ackleja samt rhododendron gödsel.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det blir man oxå glad av : ) !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan hämtade jag dottern i skolan och vi åkte in till stan där vi mysa på café innan vi shoppade sommarskor och H fick även nosat runt i affären " Accezorize " som hon älskar. Who can blame her !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så underbart SKÖNT att ha energi att kunna ha en slik värdefull mor-dotter stund till samman. Så härlig att gå där med hennes hand i min,- höra allt hon har att berätta- och bevittna hennes enorma glädje över hunden som snart skal komma hem till oss. Härlig att se en slik stark och fullkomlig blomstrande kärlek för hundvalpen vi skal få. Hunden H har önskat sig sidan hon var en liten, liten tjej.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzga6gxPzTJYBrxxBl_auSeJ81b0_Gyw6tljPC8Y8dxyaJ7lT2Gim_NdbrPRhsGFNhhWljLJsmbzKTDrSa1lKaJ7k_RfzgB6GnDPpZWr497m06DauU6qYyGsKbEiA5SfWl4u9xs1-PQSo/s1600/IMG_6825.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzga6gxPzTJYBrxxBl_auSeJ81b0_Gyw6tljPC8Y8dxyaJ7lT2Gim_NdbrPRhsGFNhhWljLJsmbzKTDrSa1lKaJ7k_RfzgB6GnDPpZWr497m06DauU6qYyGsKbEiA5SfWl4u9xs1-PQSo/s320/IMG_6825.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu hoppas jag att jag kan rida på denna fantastiska energivågen några dagar till !! Härlig att känna mig igen lite som den gamle jag- sååå mycket skojigare livet är när man har energi : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Annars kan jag säga att jag har haft lite ångest för inlägget från igår.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ser ju självklart att det låter helt fullkomligt löjlig att jag klagar över att jag tappar hår. </i><br />
<i>Bilderna jag har lagt upp är ju jätte fina egentligen. Ser ju inte ut som att jag har mycket att klaga över.</i><br />
<i>Måste ju då också erkänna att jag ju har valt dom snyggaste bilderna- herregud- jag är ju bara en människa !.. : ) Jag vill ju presentera mig så bra som möjlig. Men jag borde ju ha valt dom bilderna där man ju tydlig ser hur tunt det har blivit- hur töntig jag kan se ut. Men- det var mycket trevligare att visa fram bilder där jag tar ser finast ut. Så det är min egen skuld för att jag är så fåfäng ( heter det så ?)</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWIQsU4UEOkllKho-I1vOqg_vvXg9shoSJnBtq3mtHuYwWpBTJVVkaEnQU7IqYhKboTfcvrNu0SmQXdgooHjZRApIwu-xrwp69QKcjvyZZKVvzfNqZhMyRLPEOD0EqQktSXuRyOIq6XCE/s1600/IMG_6740.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWIQsU4UEOkllKho-I1vOqg_vvXg9shoSJnBtq3mtHuYwWpBTJVVkaEnQU7IqYhKboTfcvrNu0SmQXdgooHjZRApIwu-xrwp69QKcjvyZZKVvzfNqZhMyRLPEOD0EqQktSXuRyOIq6XCE/s320/IMG_6740.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och till er som måtte läsa detta- som HAR tappat allt håret under cellgifter- ber jag så mycket om ursäkt. </i><br />
<i>Nu när jag ser på det med lite distans ser jag att jag ju bara borde vara mycket tacksam för allt det håret jag har. visst- för mig känns det som jag har tappat endel- men jag HAR ÅTMINSTONE HÅR.</i><br />
<i>För er som har tappat allt måste det upplevas som att jag borde vara liite mer tacksam. </i><br />
<i>Och absolut- det är jag. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men jag är en kvinna som gillar att altid presentera mig på mitt bästa ( vem gör väl inte det ? )- och då blir jag nog så innsyltad i min egen situation att jag glömmer att trots allt ta i beräkning att jag trots allt går på cellgifter- och något annat än hårförlust är inte att förvänta.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det att jag har behållit håret så långt ut i behandlingen är nog det som har gjort att jag nu sörjer att det ramlar av rätt så mycket. Från att ha varit fullständig förberedd på att bli skallig- peruken var på plats tidig- även sjalar, mössor. Jag var 100 % inställd på att tappa alt håret- precis som förra gången. </i><br />
<i>Men- håret ramlade bara inte av !!! Veckorna gick, månaderna gick- och håret ramlade inte av. DÅ började jag faktisk tro att jag skulle klara mig igenom behandlingsperioden utan att tappa håret. Från att ha stått klar med peruken - så blev jag plötslig helt inställd på att få behålla mitt hår. !!! JIPPIII ! </i><br />
<i>Detta är nog förklaringen för att jag nu - en vecka innan min allra sista behandling med cellgifter - känner mig så besviken över håret jag tappar. Jag var så säker nu på att det inte skulle hända.</i><br />
<i>Blabla bla- ville bara prova förklara hur en som jag kan klaga som jag gjorde i mitt inlägg i går. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Över till något annat...</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg5JxTft1tqwHtajxI3X1QWUPJIUVhjbSS90NReiWpyTrfRICps5ekKnRlPpIrYb-AAPlCHiLeLJGNn0CWRc0t32Qr8_miItYLJkYP5AoWtTR1h83O2ZVZeLbbQKVIgrP5huv9ZAShwWA/s1600/IMG_1838.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg5JxTft1tqwHtajxI3X1QWUPJIUVhjbSS90NReiWpyTrfRICps5ekKnRlPpIrYb-AAPlCHiLeLJGNn0CWRc0t32Qr8_miItYLJkYP5AoWtTR1h83O2ZVZeLbbQKVIgrP5huv9ZAShwWA/s320/IMG_1838.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Eller- jag tror jag skal spara det till en annan gång. Men det gäller den fasen av cancerresan- efter att man är färdig med evnt cellgifter, strålbehandling-den fasen då man förväntas vara frisk, - då man åter är tillbaka i arbetet- och föräskringskassan pushar på för att man skall arbeta 100 procent igen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Detta är en fas i livet som etter min erfarenhet för många kan innebära stora svårigheter. Psyksikt och fysiskt. Man bär med sig fysiska plågor efter behandling, pga evnt pågående antihormonell behandling, - många upplever cognitiva besvär som i betydlig grad kan ställa till det i arbetssituationen. Psykiskt krävs det även mycket att hitta balansen i livet- våga tro att man är fridk- våga lita på sin kropp-</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För ett år sedan var jag på Lydiagården på ett 5 dagars fantastisk rehabiliteringsuppehåll.</i><br />
<i>Vi kvinnor som var tillsamman där har hållit kontakten, vi har en egen facebok grupp där vi kan medela varandra hur vi mår, ställa frågor, diskutera.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Senast i dag fick jag mail från en av dessa underbara kvinnor som sliter med just det jag beskriver kort här ovan. Hon upplever problem med att klara av arbetet som chef. Hon fungerar inte som förut. Försäkringskassan vlll att hon skal arbeta mer. Hon blir jagat- måste skaffa nya intyg från läkare. </i><br />
<i>Andra kvinnor i denna gruppen har varit med om exakt det samma- dom har låtit sig pressas till att arbeta mer än dom har klarat- med resultat ? Jo - ett möte " med väggen ".</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ett " möte med väggen " är traumatisk för " friska " människor. </i><br />
<i>För någon som är i återhämtningsfasen efter cancersjkdom och behandling, är det att möta väggen en hopplös situation att befinna sig i. </i><br />
<i>När man kämpar som mest - så klappar man i hop, grunden under ens fötter försvinner - man tappar kontrollen. Man möter väggen.</i><br />
<i>För friska människor kan det vara en lång väg att komma tillbaka.</i><br />
<i>Denna långa vägen är INTE något cancerdrabbade borde behöva vara med om. </i><br />
<i>Jag är övertygad om att det finns MÅNGA " där ute " som har hamnat i denna sitsen. Helt i onödan.</i><br />
<i>Om Försäkringskassan inte drev sin onyanserade, respektlösa vansinnesfärd - där dom pressar människor för snabbt upp i 100 % arbete.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV9TlAQokbLcgZN-Z-JXPqJQZWd6t2mbJA5xz8EP44oF1MEOZHRzuB5yV6U8uKp0VgMl74JAotVSkQEG2iPnIqlThAywdWRNE14-Lh0SC4K0dmKLS6uosLEBNW_gLv8dz78oJM4XJ4_1o/s1600/IMG_7120.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV9TlAQokbLcgZN-Z-JXPqJQZWd6t2mbJA5xz8EP44oF1MEOZHRzuB5yV6U8uKp0VgMl74JAotVSkQEG2iPnIqlThAywdWRNE14-Lh0SC4K0dmKLS6uosLEBNW_gLv8dz78oJM4XJ4_1o/s1600/IMG_7120.JPG" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Är det något som irriterar mig ENORMT - så är det att man efter att ha varit med om en helvetes cancerresa- en mycket traumatisk livserfarenhet - så blir vi i vårt samhälle i dag faktisk pressad in ett nytt trauma- man blir av försäkringskassan för tidig pressad in i 100 procent arbete - innan man är klar för det. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det trista etter min mening är att många i denna processen känner sig oerhörd besviken över sig själva- att dom inte klarar av vad som förväntas. I stället för att vi kan vara stolta över allt vi har varit igenom- att vi kämpar för att leva normala liv igen- så sitter många igen med en känsla av att inte sträcka till, en känsla av oduglighet.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag tycker att detta är en absurd ock totalt oacceptabel situation för en ( tidigare ) cancerpatient att behöva befinna sig i.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har mer att säga om saken- samt en del om hur jag funderar över hur jag själv strax skal klara mig när jag om bara ett par månader själv skal ta klivet in i det livet där jag igen förväntas vara frisk, - komma mig ut i arbetet igen. Något jag av hela mitt hjärta VILL- men jag undrar- hur ska jag - efter allt jag har varit med om- cancer två gånger- hur ska jag nu kunna lita på min kropp- hur ska jag veta vad som är normalt, vad är friskt- vad är tecken på cancer- hur ska jag lyssna till min kropp, hur ska jag vara trogen mig själv, hur ska jag få försäkringskassan att lyssna, hur skal jag får sjukvården att lyssna. Hur känns det att vara frisk. Hur känns det att vara sjuk ? </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Många tanker</i><br />
<i>Många känslor</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpsshvJA5cGnAr-1mu5vnirDKbW1z7jo50CjsWipvyi9YisyvS9mQlJgpPG6oaUsge-L9DXF7CvmCeUwrQGEdiyKpvk65Li8JyaU2eft_1kvQCVSxXn7zJnajjwCSVb4NTH2hBEeMpYLQ/s1600/IMG_7030.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpsshvJA5cGnAr-1mu5vnirDKbW1z7jo50CjsWipvyi9YisyvS9mQlJgpPG6oaUsge-L9DXF7CvmCeUwrQGEdiyKpvk65Li8JyaU2eft_1kvQCVSxXn7zJnajjwCSVb4NTH2hBEeMpYLQ/s320/IMG_7030.JPG" width="240" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Men- jag avslutar här- även om cortisonrusen gör att jag kan skriva och skriva.... </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-2693613200773847692012-04-03T02:35:00.041-07:002012-04-04T08:46:19.927-07:00Näst sista<i>Näst sista cellgiftsbehandlingen i dag klockan 13. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9wDoZg3FjQe3MgOpoNUL2tRxdiWgx7CYDU9XS_lgnURmUtLfWdbYkuJZVKIjjJLLoFEaDjf2YEqxscICDQR3oHWBmz2cRB1MeKWnIGq-PuM_8NClYvubL01Fp-9jh0gALXJDInWK_Nio/s1600/IMG_7151.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9wDoZg3FjQe3MgOpoNUL2tRxdiWgx7CYDU9XS_lgnURmUtLfWdbYkuJZVKIjjJLLoFEaDjf2YEqxscICDQR3oHWBmz2cRB1MeKWnIGq-PuM_8NClYvubL01Fp-9jh0gALXJDInWK_Nio/s320/IMG_7151.JPG" width="238" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hysh.... : ( näst sista - "för denna gången " säger rösten inom mig ) </i><br />
<i>Vet att jag liksom inte ska säga det,- jag ska helst inte tänka det.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men det går helt automatisk.</i><br />
<i>Inte varje gång- men tankeprocessen är så snabb att det faktisk är utom min kontroll när den tanken kommer.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och den kommer.</i><br />
<i>Eller finns den altid där, men jag väljer att inte lyssna till den.</i><br />
<i>Inte ge den uppmärksamhet. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Självklart är det nog så att nu när jag dom senaste månaderna har varit så totalt tappad för energi, med resultat att mina vardagar har blivit rätt så inaktiva- så är det lättare att börja känna att situationen är tråkig. Jag orkar definitivt inte leva det livet jag skulle vilja- och när jag känner mig så reducerat- så är det kanske inte så konstig att negativa tankar lättare får inpass. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det är fortfarande slik att jag inte alls spenderar så mycket tanker ock känslor på om cancern : finns kvar / kommer tillbaka. Jag lever mer än någon gång här och nu. </i><br />
<i>Men sannolikt finns det en förankrad övertygelse i mitt inre- som tänker att denna cancern blir jag inte av med.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det känns som att skulle vinna i lotto - hur stor är chansen egentligen - att jag ska överleva 2 stycken bröst cancer. Båda två spridda till lymfkjörtlerna, båda två aggressiva- som dom ju är hos unga ( ser på mig själv som ung ).</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Strängt tagit så vet jag ju överhuvud inte om jag har ytterligare spridning av cancern. Efter den nya cancern som blev upptäckt i oktober- så har vi ju inte kollat lever, lungor, skelett. Och då tänker jag framför all på om det är den första bröstcancern som har hunnit sprida sig- den från 2009e. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Visst- det heter sig att överlevnaden i bröstcancer er fantastisk. ca 80 %- andra säger 90 %.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det är siffror som nog framför allt representerar överlevnaden för äldre kvinnor med bröst cancer</i><br />
<i>Äldre kvinnor har mindre aggressiva cancer tumörer- och är absolut överrepresenterad i det totala antalet kvinnor som per år får bröstcancer. </i><br />
<i>Det är klart att dom drar överlevnadschansen upp.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9nPP8sCx75_NAsh77Hh9afbsV6an9eBiuCNlRumnUyn-VTr-9S_tHfm9d1pd2Qsld_V46vthBwjO9l3URZ72O1dW_NifH_18dDtguvJC2T6D8SXJJfHIuGD8mJ3RI1y_vdd3BoR-g-ok/s1600/IMG_7046.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9nPP8sCx75_NAsh77Hh9afbsV6an9eBiuCNlRumnUyn-VTr-9S_tHfm9d1pd2Qsld_V46vthBwjO9l3URZ72O1dW_NifH_18dDtguvJC2T6D8SXJJfHIuGD8mJ3RI1y_vdd3BoR-g-ok/s320/IMG_7046.JPG" width="238" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu skrivs det idag åter om att mammografi endast räddar enstaka kvinnor från döden.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Framför allt blir många kvinnor överdiagnostiserad, och i onödan behandlad.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Chockerande siffror från Norge : Bara 47 kvinnor har i loppet av 10e år blivit räddat från att dö i bröstcancer i loppet av en 10e års period. 30 gånger så många har blivit skadade som följd av överdiagnostisering vid mammografi.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag måste få tag i denna artikeln som i dag har publicerats i tidsskriftet " Annals of internal Medicin "</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har många frågor.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hur kan det vara slik att många kvinnor i onödan behandlas. </i><br />
<i>I tillegg till mammogfri så utförs det ju punktion,- sedan evnt operation, om det visade sig vara cancerceller.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dom måste mena att många kvinnor opereras på bakgrund av cancerceller i punkionsprovet- och sedan visar det sig att efter operation så var det ingen cancer ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dom kan ju inte mena att kvinnor i onödan har genomgått cellgiftsbehandling ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Något annat som bekymrar mig lite - är att om endast 47 kvinnor i loppet av 10e år har blivit räddat pga mammografi - kombinerat med att så många kvinnor har blivit feldiagnostiserad, och därför behandlat i onödan- hur dålig blir inte då överlevnaden i bröstcancer då ? Om man justerar siffrorna efter dessa upplysningar ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nej - det är inte alls lätt, eller möjlig- att tolka dessa uppgifter om man inte blir presenterad med all information. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Denna artikeln måste jag läsa ! Om jag får tag i den ska jag definitivt förtydliga resultaten här " inne " !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF4vRFUHu441lfUQBwiP1gA5BveqrFrlKW-czFJkM1LmSWbHdHybWvxzn9EBQorXWX16_ruq516XTALd1HVRo7oLdmODTF-Fggn2X15nuLXqQGGE7rRdLw_sxjIFPf955nYJ-SfmznxWA/s1600/IMG_7131.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF4vRFUHu441lfUQBwiP1gA5BveqrFrlKW-czFJkM1LmSWbHdHybWvxzn9EBQorXWX16_ruq516XTALd1HVRo7oLdmODTF-Fggn2X15nuLXqQGGE7rRdLw_sxjIFPf955nYJ-SfmznxWA/s320/IMG_7131.JPG" width="312" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Fortfarande är jag UTMATTAD.</i><br />
<i>S och jag håller stenhård ner-räkning till sista cellgiftsbehandling. Om en vecka.</i><br />
<i>Dom senaste veckorna är det nästan det endaste jag har brytt mig om. </i><br />
<i>Jag orkar inte mycket, - vilket har det naturliga resultat att jag känner mig mindre nöjd med tillvaron.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För det är TRÅKIG att inte orka.</i><br />
<i>Otrolig tråkig faktisk.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men- visst- jag gör trevliga saker. </i><br />
<i>Med familjen, med kompisar.</i><br />
<i>Men i mycket mindre utsträckning än normalt.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZMMDKomgQ2FngF8sviGuROTpgm4iiiN6BrT7unBLUDN9jI1kiU8lZYADEJWl7c8ZeuhTu4et0pBiPd64joDprNSnAixeun9XP6KX-H5OsSPr2pK2B0ZBM6i8eHYSOIjYAg8rAN1-zCgY/s1600/IMG_7139.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZMMDKomgQ2FngF8sviGuROTpgm4iiiN6BrT7unBLUDN9jI1kiU8lZYADEJWl7c8ZeuhTu4et0pBiPd64joDprNSnAixeun9XP6KX-H5OsSPr2pK2B0ZBM6i8eHYSOIjYAg8rAN1-zCgY/s320/IMG_7139.JPG" width="238" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Förr förra helgen hade vi besök av tre av mina bästa kompisar från Oslo. </i><br />
<i>Helt underbart att ha dom här.</i><br />
<i>Som vanligt ger det mig ett otrolig härlig och tryggt lugn i min själ.</i><br />
<i>Det är tjejer jag känner helt tillbaks från barn och ungdomstiden.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dom är otrolig viktiga för mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det blev inte långa vistelsen i stan denna gången, dock fick vi med oss trevlig lunch på café .</i><br />
<i>Stora delar av helgen mysade vi alla fira, evnt med sällskap av barnen- i våran stora säng, där vi bla spelade WF med varandra. ....... Härlig att kompisarna anpassade aktivitets nivån efter mig :)</i><br />
<i>MIn man mobbade oss självklart- för att vi var så otrolig nerdiga.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOb7emI7Y4mp3qyF8wg3t3n0c1x-w9ynPjyWUXx1gRHmkU-J6FP8YW5AYw5f7wwDm2vCV_VS2y9TK18otaeTe1qsEFo1z_e8ufJjGCA40plN-yZwxBO99c8AEbWNSyMzkx4sZ-dEO6ZgY/s1600/IMG_7039.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOb7emI7Y4mp3qyF8wg3t3n0c1x-w9ynPjyWUXx1gRHmkU-J6FP8YW5AYw5f7wwDm2vCV_VS2y9TK18otaeTe1qsEFo1z_e8ufJjGCA40plN-yZwxBO99c8AEbWNSyMzkx4sZ-dEO6ZgY/s200/IMG_7039.JPG" width="200" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hade vi vetat för 20 år sedan att vi en lördags kväll skulle sitta hemma och spela Word Feud - så hade vi nog skrattat i hjäl oss !!!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Mitt hår.</i><br />
<i>Suck - mitt dyrbara hår.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det ramlar av- snabbare och snabbare. </i><br />
<i>Suck.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>OBS ! Jag VET att jag inte borde klaga- jag har ju MYCKET hår jämfört med dom allra flesta andra som får cellgifter. Jag har faktisk exeptionellt MYCKET hår !! </i><br />
<i>Jsst därför kanske - att det känns extra tråkig att det nu ramlar av rätt så snabbt.</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfy3_5qQ8C7i2euwd4aMo6Vrc5f1uYefanYjWsB7etqK7yyAiiVSphf0KJEsMNJRqkBc0WYRkS4f_ElhPMTpdyLqMoDPwx8iv5MBYGhgdZ8_piHxOxc5baaIk3YMvrFcNfi4WkS49lVR4/s1600/IMG_7220.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfy3_5qQ8C7i2euwd4aMo6Vrc5f1uYefanYjWsB7etqK7yyAiiVSphf0KJEsMNJRqkBc0WYRkS4f_ElhPMTpdyLqMoDPwx8iv5MBYGhgdZ8_piHxOxc5baaIk3YMvrFcNfi4WkS49lVR4/s320/IMG_7220.JPG" width="290" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har hög panna- men nu har hårlinjen trucket sig tillbaka....</i></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisl1s_6b62WGEN4S-J2f_-TZtjj44UGbbL4Q5W7gou2SufPC7WS_YS3HjNGi_YmbRZTEmlrlKeYoGvOKwrPr-6qDGHNqklOFrT39-hSR0htFEvZjvxVAQh3Uh-QkS6n2cqdfiuWK6KxZ4/s1600/IMG_7175.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisl1s_6b62WGEN4S-J2f_-TZtjj44UGbbL4Q5W7gou2SufPC7WS_YS3HjNGi_YmbRZTEmlrlKeYoGvOKwrPr-6qDGHNqklOFrT39-hSR0htFEvZjvxVAQh3Uh-QkS6n2cqdfiuWK6KxZ4/s320/IMG_7175.JPG" width="276" /></a></div><br />
<i>Här provar jag dölja det med luggen ..</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-z0iJbEaMtACsjw5TYW8DtwggaJDoP08hIZGIC_xp1sABXMDIviEBB_4I_RW4LlBTBXAAe7JpmAtrXMM5gybg52hbOK7iMx00j2zwZVpAanfOsbILq443ocePdvn8qXvZObZaA0S8zHo/s1600/IMG_7224.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-z0iJbEaMtACsjw5TYW8DtwggaJDoP08hIZGIC_xp1sABXMDIviEBB_4I_RW4LlBTBXAAe7JpmAtrXMM5gybg52hbOK7iMx00j2zwZVpAanfOsbILq443ocePdvn8qXvZObZaA0S8zHo/s320/IMG_7224.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div> <i>Jaaaa- set ser inte så värst illa it- men TRO MIG- jag har tappat MYCKET- det ser mycket bättre ut på bild..... Ser ock hör hur jag låter crazy som klager- men jag haaaar tappat mycket. </i><br />
<i>ÄR självklart TACKSAM för att jag FORTFARANDE HAR HÅR !!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhck5Gpx3O5037EJORp6kNxJbDlAeO5RMNIOAmAEfsT7kr_5wLuZ27OCcrgl3_cNPALmUdtN-d4uxuNXnwRZeypj1rQmla535b_dL32N3ELJ2KvM2qmVBEfWpUM6_-Wx4rQEp5zOTgkguM/s1600/IMG_7231.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhck5Gpx3O5037EJORp6kNxJbDlAeO5RMNIOAmAEfsT7kr_5wLuZ27OCcrgl3_cNPALmUdtN-d4uxuNXnwRZeypj1rQmla535b_dL32N3ELJ2KvM2qmVBEfWpUM6_-Wx4rQEp5zOTgkguM/s320/IMG_7231.JPG" width="240" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Här har jag nyss kommit hem i eftermiddag. Tänkte skippa föräldramöte på skolan- men IRON- WOMAN fick det till ! : ) Just såhär dagar är jag glad för min ihärdighet/ ihärdighet- och kanske ännu mera tacksam för foundation ock smink !!!!! Vad det inte gör i detta läget : ) </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpQVkiQ5yRkp4DghlXGL-qnnY3NZnpH3ItDGwZIER87py4yZHX5pjYjicqu6O9Ka64mDJ6P-juumne1TWrRbNiyqwZiBYjJOCcLaC7QPwUwWH6cJahRE3dXNbGT3OEs71g8f3YC5PV3Ac/s1600/IMG_7020.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpQVkiQ5yRkp4DghlXGL-qnnY3NZnpH3ItDGwZIER87py4yZHX5pjYjicqu6O9Ka64mDJ6P-juumne1TWrRbNiyqwZiBYjJOCcLaC7QPwUwWH6cJahRE3dXNbGT3OEs71g8f3YC5PV3Ac/s320/IMG_7020.JPG" width="240" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_4V1QWXp2epVZpzMx0g93aetalI8wvqUG4f0_dgwmN8NLGiYYrlyfVI1TO29kOa3c997SHMfsDg3BGpNEDJQg_D4wf1cGzk4-vwwG4Qkf4rDm8FQAA4jSClW-FApJzq9ffB21FHkvzJI/s1600/IMG_7021.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_4V1QWXp2epVZpzMx0g93aetalI8wvqUG4f0_dgwmN8NLGiYYrlyfVI1TO29kOa3c997SHMfsDg3BGpNEDJQg_D4wf1cGzk4-vwwG4Qkf4rDm8FQAA4jSClW-FApJzq9ffB21FHkvzJI/s320/IMG_7021.JPG" width="240" /></a></div><i>Bild från förra veckan. DÅ mådde jag SKIT !! OTrlig impad själv att jag ser såpasss fraiche ut. Åter igen makeup !!! HAlleluja. </i><br />
<i>Jag hade då så stora magbesvär - sedan ett par dygn- hade knappast sovit på 2 dygn !!! Och besökta kommande natten akuten faktisk. EFter 5 timmar där- kom jag hem med starkare mediciner- för mag- slämhinnan. Sååå skönt tt bli av med det problemet Och ta bort ångesten för att det var cancer....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL5vwIjDdDCSPdwR1hFmgu8tBW8U0ro1VOBD73AoZCQKoVieSduMknPVF1j8LwvFJszjJGs9qNEtQWsQQHsQFWGa1BMvEFfJNSqk0E9MgXQWXYbu-kd7FCgTCb_sIXxjngVQ_6B4m0G-k/s1600/IMG_7123.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL5vwIjDdDCSPdwR1hFmgu8tBW8U0ro1VOBD73AoZCQKoVieSduMknPVF1j8LwvFJszjJGs9qNEtQWsQQHsQFWGa1BMvEFfJNSqk0E9MgXQWXYbu-kd7FCgTCb_sIXxjngVQ_6B4m0G-k/s320/IMG_7123.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Så här fiiiin var jag på börjagn av cellgifts behandlingen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För dom som inte känner mig kan det nog fortfarande se normalt ut.</i><br />
<i>Men det har blivit jätte tunt, och uppe i pannan och tinningarna har jag tappat hår så det syns</i><br />
<i>Än så länge kan luggen dölja det, men hur länge ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu hade jag faktiskt räknat med att jag skulle få behålla en ok frisyr ut hela kuren- iom att det faktisk helt fram tills nu har sätt ok ut.</i><br />
<i>Nu tror jag det slutar med att jag måste raka det- åtminstone klippa det superkort.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>time will show.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Taxol-behandlingen skulle INTE påverka mina ögonfranser eller ögonbryn.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>MY ASS:</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sista par veckorna har jag tappat ganska mycket.</i><br />
<i>Fortfarande skulle inte en som inte känner mig se det tydligt- men jag ser tdefinitivt skillnad. Korta ögonfranser i betydlig reducerad antal.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hoppas inte jag tappar allt. Det betyder mycket att få behålla ögonfransor och bryn.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så - nu med såpass reducerat hårmängd här och där, så börjar jag känna mig lite mer som en cancerpatient, - vilket jag ju har sluppit så långt. Då menar jag det med att bli konfronterad med min cancerdiagnos varje gång man ser sig i spegeln.</i><br />
<i>Värdet av att slippa det är oerhört stort ! För mig åtminstone. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sist- men inte minst:</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBsKvnKrT4Cd2L9_Hl_DpS1J5kDXXuOAh43V9FXhtbsZsLXXjiP5Xrm2b762YDUTEjbcoIg_yPM6HxEllxX7lZIagLWz5iKGWTVZuBxmoxSu9wqAGtVGc4UbQu8z2XsmoxEs65QfFxhKU/s1600/IMG_7103.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBsKvnKrT4Cd2L9_Hl_DpS1J5kDXXuOAh43V9FXhtbsZsLXXjiP5Xrm2b762YDUTEjbcoIg_yPM6HxEllxX7lZIagLWz5iKGWTVZuBxmoxSu9wqAGtVGc4UbQu8z2XsmoxEs65QfFxhKU/s400/IMG_7103.PNG" width="335" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq2-RheTXs8DtEhYSZPxtyKNDGMkRPT_XrYGLCDiChl851LVdjA8ASDta9YzbaZyZjrr635vhTwgh0qfKg-KDdc6JjvKEXF_v3vJkmsSEqQTP8yXSbLBu_kUAY6cQcEEg7H2R5AGL0uVQ/s1600/IMG_7120.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq2-RheTXs8DtEhYSZPxtyKNDGMkRPT_XrYGLCDiChl851LVdjA8ASDta9YzbaZyZjrr635vhTwgh0qfKg-KDdc6JjvKEXF_v3vJkmsSEqQTP8yXSbLBu_kUAY6cQcEEg7H2R5AGL0uVQ/s1600/IMG_7120.JPG" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Den 15e april hämtar vi vår lilla golden retriever valp.</i><br />
<i>Vi , framför allt barnen och jag- orkar nästan inte vänta. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Valpen på bilderna är en från kullen- vi vet inte vilken som är vår än.....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Redan den 16e april går jag på mitt första valpkurs- ska bli spännande.</i><br />
<i>Hoppas jag har hittat mycket energi innan valpen kommer....</i><br />
<i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-1561155601356723152012-03-15T12:19:00.001-07:002012-03-15T12:49:38.708-07:00Forsäkrings- föcking-kassan - min historia. ( NAV på norska )<i>Detta inlägget som omhandlar mina erfarenheter med försäkringskassan ( NAV på norsk ) förtjänar inga trevliga med bilder tagna med min iphone. Detta inlägget ska se lika tråkig ut - som det låter. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Innan jag berättar min historia- vill jag säga att jag är ödmjuk- då jag vet att det finns otrolig många människor " där ute " som har det mycket, mycket svårare än jag. Både med sina sjukdomar, men även ekonomisk, människor som är ensam försörjare mm. Människor som lider mycket mer än jag när försäkringskassans lagar slår ner som en bomb.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min historia är min- ock det finns människor som har upplevt sämre än jag- men här vill jag ändå berätta om hur dålig jag har mått under hela " försäkringskassan processen "- trots att vi ekonomisk har klarat oss. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har haft samma handläggare på försäkringskassan sedan mitt allvarliga diskbråck i 2007.</i><br />
<div><i><br />
</i></div><div><i>När jag fick min cancerdiagnos i slutet av mai 2009e- så arbetade jag endast 50 %- var alltså 50% sjukskriven pga. BLA. närvsmärtor i benen samt mycket problem med urinvägsinfektioner pga. min förlamade urinblåsa, som följd av mitt diskbråck</i></div><div><i><br />
</i></div><div><i>Jag var så trött så trött- vilket oxå skulle visa sig att bero på att jag hade bröstcancer- med spridning till hela 15 lymfkörtlor i armhålan. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Juni 2009e blev det operation, re-operation, följd av cellgifter.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Innan jag ens hade avslutat mina cellgifter fick jag telefon från försäkringskassan där min handleggare brättade att jag från och med nästa månad var utförsäkrad- för jag hade ju redan varit sjukskriven för min rygg så länge..... Vad tänkte hon jag skulle säga egentligen. Jaha- att jag självklart förstod dilemmat ?!...</i><br />
<i>När jag fick telefonen kunde jag knappast röra mig, jag var sängliggande - jag var nyss hemkommen från en 3 veckors sjukhusvistelse pga över 40 gr i feber samt en fruktansvär huvudvärk dygnet runt i 3 veckor- sannolikt en reaktion på Taxotère, " min "cellgift . Jag skulle ha min sista kur bara dager efter att försäkringskassan ringde. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vad säger man när man är helt slutkörd, inte ens färdig med sin cellgiftsbehandling- och vet att strålbehandling väntar. ?! </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Tragikomisk var det.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu var detta precis i den fasen då dilemmat " cancerpatienter och försäkringskassan "kom på nyheterna- stora diskutioner kring cancerpatienter som blev utförsäkras- så resultatet blev att jag faktisk fick förlängd min sjukförsäkring- ungefär med tre månader åt gången.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Inför varje nya förlängning kastade jag mig med positiv inställning ut i träning, hälsosam diet, positivt tänkande- ock en genuin önskan om att återvända till mitt jobb. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxSCDsCDmrMJxs8GvYVQfsvz0pItUznyZVISHQPIB5Sbu6YNPe2CscE4llOsZhATJbMDUB3pTObbrBzScg_9xoe1Qa4U715wB0DNr0Z4fwBqVBGviwHzvhoofIjOE2dpEtlOSmhEELhew/s1600/IMG_6904.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxSCDsCDmrMJxs8GvYVQfsvz0pItUznyZVISHQPIB5Sbu6YNPe2CscE4llOsZhATJbMDUB3pTObbrBzScg_9xoe1Qa4U715wB0DNr0Z4fwBqVBGviwHzvhoofIjOE2dpEtlOSmhEELhew/s320/IMG_6904.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Okey då - ett bilde. Men tänkte bara visa- hur jag var- en gång i tiden. Här är jag avbildat- efter att ha gått jour i 32 timmar !!! på neurokirurgen. Inte sovit en blund , - arbetat dag och natt, opererat, tagit i mot patienter, svarat på otalliga telefoner. </i><br />
<i>Men kolla hur fraiche jag ser ut. På bilden kommer jag efter 32 timmars jour på besök till min svägerska som nyss hade fött sin första son på sjukhuset jag arbetade på. : ) </i><br />
<i>Varför skulle jag ville välja att vara hämma med en dålig hälsotillstånd - om jag kunde fått välja ?! Då hade jag nog valt att vara frisk och pigg ock åter i arbetet som jag trots allt har kämpat i många år för att uppnå ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För självklart ville jag som 42 åring tillbaka till mitt jobb som läkare. Inte har jag arbetat i så många år, studerat i så många år - för att hellre sitta hemma, gå sjukskriven-pga. ryggmergsskada samt cancer ?</i></div><div><i><br />
</i></div><div><i>Tyvärr visade det sig att kombinationen av min cancerbehandling- men ffa en försämrad smärtsituation i min ben pga skadade nerver, samt multipla nya diskbråck såväl i rygg som nacke- gjorde att jag inte klarade komma tillbaka till arbetet.</i><br />
<i><br />
</i></div><div><i>Självklart medförde detta flera möten med försäkringskassa.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock varje gång blev jag konfronterad med mitt eget misslyckande. </i><br />
<i>För mig var det nämligen varje gång ett nederlag.</i><br />
<i>Jag har altid varit van att klara det jag har bestämt mig för. ALTID.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu upplevde jag gång på gång att måtte säga att jag inte hade klarat mitt mål</i><br />
<i>Gång på gång klappade jag i hop- dvs jag hittade inte energien och kraften till att kunna återgå till det normala livet som nu förväntades av mig. Förväntades av samhället och av mig själv.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Effekten det hade på mitt självförtroende var inte bra.</i><br />
<i>Inte bra alls.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag visste ju innerst inne att jag verkligen gjorde mitt bästa- att det omöjligen kunde vara där problemet låg- men vad var det då ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag såg på mig själv som svag. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag var oerhört besviken över mig själv.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Trots att en röst- min inre röst- skrek till mig inifrån. </i><br />
<i>Den rösten försökte i mellan åt att berätta för mig att " visst gör du ditt bästa ! "</i><br />
<i>Den sa till mig att jag borde vara ödmjuk för allt jag trots allt kämpade med- och mot.</i></div><div><i><br />
</i></div><div><i>Inför sommaren 2011 satt jag i ett möte på mitt jobb, med min chef, med min ryggmerg skada doktor, socialkurator, min man oooch handläggaren från social kuratoren.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Där satt jag i stora delar gråtande ock berättade min besvikelse över att jag åter igen inte hade lyckats hitta kraften till att gå tillbaks till arbetet.</i><br />
<i>Jag berättade att jag inte mådde bra- berättade om alla mina funktionshinder- och skämdes.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Den enda utvägen var då enligt försäkringskassan att söka om sjukersättning. </i><br />
<i>Jag fick chock- ock grät enda mer.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>JAG ?! SJUKÄRSETTNING ?!?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hur blev det så här ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det visade sig att om jag skulle söka det- kunde jag när som helst avsluta en slik sjukersättning när jag själv kände att jag var redo för att arbeta igen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det låt mindre traumatiskt- så min ryggmergskada doktor skrev en ansökan.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock här börjar det mest <b>crazy</b> jag har varit med om.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Kanske något av det mest <b>kränkande</b> jag har varit med om.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min värsta farhåga blev sanning.:</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Att jag som<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> <b>individ</b></span> inte skulle bli sett av försäkringskassan. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Precis inför vår sommarsemester kom brevet jag egentligen hade väntat på.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ansökan om sjukersättning var inte godkänd ock jag var välkommen till en " UTVIDGAD MEDICINSK UTREDNING " för att avgöra i vilken grad jag var arbetsför. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Kan berätta att det inte var beskedet jag ville ta med mig in i sommaren och semestern.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Under sommaren tyckte jag själv att jag blev tröttare och tröttare. Jag började sova på dagen under semestern, och orkade mindre och mindre. Innan semestern hade jag tagit tag i min onkolog för att fråga om tröttheten kunde vara cancer: " nej "- och även tagit tag i " min " psykiater för att höra om han trodde min trötthet kunde vara en depression- men här var även svaret nej.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Mitt första möte med " den utvidgade medicinska utredningen " var med en<u> arbetstheraput.</u></i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Efter att jag hade berättat min historia, hur det gick med mig, gråtit mina tårar- så fick jag én uppgift.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Én praktisk uppgift.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Tillsammans med den unga kvinnliga therapeuten skulle jag gå ut av byggnaden, gå till närmaste affär- där jag hade fått besked om att handla 5 frukter.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan stod vi länge i kö innan jag skulle betala i kassan.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>När det väl var min tur i kassan gav arbetstherapeuten mig en plånbok.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag betalade.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag fick pengar tillbaka.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag gav plånboken tillbaka till therapeuten.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan gick vi vägen tillbaka till hennes kontor- ock där fick jag besked om att laga :<span class="Apple-style-span" style="color: magenta;"> en fruktsallad.</span></i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och kan ni tänka er: jag klarade av uppgiften !!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>JAG KLARADE DET !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så min historia om hur min vardag så ut, hur jag levde med mina handikapp, mina fysiska ock psykiska handikapp - hur sliten jag var- hur GÄRNA jag skulle vilja vara tillbaks i mitt jobb som läkare- hur mycket jag har kämpat för att få till det- och hur besviken jag var för att jag inte har klarat av det. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Alt jag hade berättat kändes som om det försvann ut i intet.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För jag kunde laga en fruktsallad.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag var nog arbetsför !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Som tur är var mina andra obligatoriska möten mer positiva.</i><br />
<br />
<i>Mötet med sjukgymnasten var bra- likaså mötet med psykologen. </i><br />
<i>Mötet med ortopeden var oxå mycket positivt.</i><br />
<i>Dvs att hos dessa tre andra yrkesgrupperna kände jag att jag blev sett som individ. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Alla tre var dom tagna av vad jag - och vi - som familj hade varit med om. Dom såg att jag inte var redo för att introduceras till arbetet enda- men visste att försäkringskassan inte ville acceptera detta då jag trots allt uppfyllde krav som att jag kunde gå ner i knä, samt lyfta mina armar över huvudet. ....</i><br />
<i>Ortopeden ville så gärna hjälpa oss. Han sa att han ville få en psykiater till att träffa mig, Det var ett desperat försök från ortopeden för att hjälpa till att få en ny och annan diagnos som kunde accepteras av försäkringskassan.</i><br />
<i>Vilken värld vi lever i .....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock mitt i allt detta sitter jag- ock vill INGET ANNAT än att vara frisk, vara i arbete- som alla " andra " i min ålder. Jag vill vara fri från sjukdom ock besvär. Jag vill ju arbeta !!!</i><br />
<i>Om jag bara kunde få kommit fri från den situationen jag har landat i .</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Innan denna utvidgade medicinska utredningen blev avklarad visade min årliga mammografikontroll i oktober i fjol att jag tyvärr hade bröstcancer i det andra bröstet.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det kom som ett vansinnig chock.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag fick förklaringen på varför jag kände att det gick åt fel håll med min kropp, att jag bara mådde sämre ock sämre.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Plötslig var det en ny cancer- ock den utvidgade utredningen var inte mera aktuell - trodde vi.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>MEN min handläggare på försäkringskassan tyckte att läkaren skulle sammanställa sin slutsats- slik att försäkringskassan kunde avsluta ärendet. Ock använda det tills jag var färdig behandlat för min nu nya cancer</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hur skulle en utredning från hösten 2011 användas för ett beslut- när jag nu åter igen skulle gå in i en cancerbehandling ? En cancerbehandling som visade sig att bestå i först én operation, sedan en re-eoperation, cellgifter, strålning- och till slut antihormonell behandling.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hur kunde hon mena att det skulle ges ett beslut baserat på en utredning som har funnit plats INNAN en ny behandling för NY CANCER. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det måste ju vara omöjlig att veta hur det står till med mig efter mina behandlingar INNAN jag ens har påbörjat dom ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min man ringde med en läkare på försäkringskassan som sa att det naturligtvis inte kunde fattas ett gällande beslut baserat på min livssituation INNAN jag ens har påbörjat en ny cancerbehandling.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det som oxå gjorde mig besviken var att min handledare på försäkringskassan som jag alltså hade haft i 4 år, en kvinna jag hade träffat vid flera anledningar - inte med ETT ENDA ORD kunde säga något om min nya cancer då min man ringde för att informera om det. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Inte ETT ord sa hon. </i><br />
<i>Hon kunde sagt att det var tråkig att höra, vad synd. </i><br />
<i>Inget sådant sa hon. </i><br />
<i>Hon bara meddelade att hon ändå tyckte att mitt ärende med utvidgad medicinsk utredning borde göras färdig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag beslöt mig för att hennes funktion som min handläggare hos försäkringskassan skulle avslutas.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så när försäkringskassan nu fram mot sommaren kommer jaga mig igen- så ska det åtminstone vara en annan handläggare som jagar mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag är trött på människor som inte ser mig som individ.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag är trött på människor- ock ett system - som även får mig själv att tveka på mig själv som individ.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Som får mig att tveka på att jag gör mitt bästa, som får mig till att känna mig svag - när jag ju egentligen - i flera år- med all min energi, ock mera till- har kämpat med allt jag har- för att leva ett positivt liv- trots dom hinder som har kommit i mitt och min familjs liv sedan 2007.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag vet att jag har kämpat - och kämpar.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men jag vet oxå tyvärr att i samma vävan som försäkringskassan börjar jaga mig igen,- så sätts den mentala processen i gång igen- och jag börjar åter se på mig själv med besvikelse för att jag inte lever upp till dom kraven som ställs till mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>SÅ är det bara.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-73888626295321241192012-03-14T09:45:00.007-07:002012-03-14T13:08:11.959-07:00Så mycket positivt !<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Ajdå - allt för länge sedan jag har skrivit i min blog.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg0M2WUYSgGJy0t-zkIe6qoiDEi06KIYx80CvSMhLpfsV9WaIWSKNVfcjLFtMvstxb1Ooy-JQQ75AH-4PBK2_fBGEV39MOZoUOyV_qss4rLt_MC-xBERpNz1ZxNQD02x0S3Ez5bZTf3Wk/s1600/IMG_6363.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg0M2WUYSgGJy0t-zkIe6qoiDEi06KIYx80CvSMhLpfsV9WaIWSKNVfcjLFtMvstxb1Ooy-JQQ75AH-4PBK2_fBGEV39MOZoUOyV_qss4rLt_MC-xBERpNz1ZxNQD02x0S3Ez5bZTf3Wk/s320/IMG_6363.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Jag vill, jag vill - men så är jag fortfarande såpass utmattad av behandlingarna att jag inte hittar skrivarglöden.</i><br />
<i>Samtidig prioriterar jag att göra andra saker når jag väl har energi. Jag blir faktisk själv helt förvånad av att upptäcka att även det att sitta på rumpan och " bara " använda mina små grå kan göra mig totalt slut efter ett tag. Så jag gillar läget- vet att i april får jag min sista behandling med cellgift- och efter det ska det - långsamt- men säkert gå åt rätt håll : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vet att jag förra gången var påtaglig trött under strålbehandlingen- men även den behandlingen tar slut inom ca en månads tid- och SEDAN ska det för fasen gå supersnabbt åt rätt håll !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9CGUx-yhyphenhyphen1AuDZTzmE1jT6P386jGHx3HCGiZcBkx1BuA1dIVUnDDVAkkV8iebU2Wqd3J3z7AdIvd_ZHxRGgxwlrRHAb-4h_TBMiMujD23tFGMoinisQISMi8C3I4Wpzeroy-kqWZd51o/s1600/IMG_6377.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9CGUx-yhyphenhyphen1AuDZTzmE1jT6P386jGHx3HCGiZcBkx1BuA1dIVUnDDVAkkV8iebU2Wqd3J3z7AdIvd_ZHxRGgxwlrRHAb-4h_TBMiMujD23tFGMoinisQISMi8C3I4Wpzeroy-kqWZd51o/s320/IMG_6377.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Nu går det ju faktisk bra med mig. Förutom att jag känner mig kronisk utmattad- så går det ju egentligen bra : ) Jag orkar inte mycket, men njuter av det jag gör !</i><br />
<i>Jag kallar mig själv ju egentligen numera för en lyxfru - låter ju bättre än att saga att man är sjukskriven- samt att någonstans ääär det ju en lyx- att få spändera mycket mera tid med min familj, med barnen- jämfört med om jag fortfarande hade varit i 100 % arbete !! Och det är något jag faktisk njuter mycket av nu- medvetet- just det ha mycket tid med det som betyder mest i mitt liv: min familj- båda man och barn- men även syskon, andra familjmedlemmar, samt i lika stor grad goda vänner.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Som alltid är gemenskap med dom jag håller kär en enorm källa till energi och kärlighet. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För ett par veckor sedan så hade vi huset fullt- syskon med familjer från Oslo kom och stannade hos oss slik att vi tillsammans med familj här i Gbg kunde fira barnens födelsedagar. Kanontrevlig. Dock var det frustrerande att jag inte orkade göra mycket själv, vilade mycket- och gästerna hjälpte min man fantastisk med allt. Just den situationen gillade jag inte mycket. Tror det är första gången jag har upplevd att inte orka göra det jag borde, vara värdinna, fixa och trixa som sig hör och bör. Jag är ju van att fixa allt , ALLT - oavsett. Det är ingen trevlig upptäckt att inse att jag inte är den samma Ingrid längre. Det fick mig att inse att jag nog inte är så pigg som jag ska ha det till, men även en orolog känsla, medvetenhet att jag har ( haft ? ) cancer. att det är något allvarlig när Jag inte klarar av mina " uppgifter. Det fick mig att känna på cancerångesten, på tankorna kring hur det skal gå med mig. Är detta början på slutet - tja ni vet- sådana där tankar som kommer av ock till - men som lyckligtvis går att skjuta i väg. Och- jag vet ju att behandlingen är förklaringen till att jag mår som jag mår - och strax ska jag bara bli piggare ock piggare !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyg1QTsp-EDuS-yvd8rf1mioX8z3V7KynQ0OG6MROEjYb8psHdPXZTrpjMmSl-gvfXXn2i4XT0CcBaNQfbyuq8ZX5Dnp3uyvga-i1MGw3lVDmtIxf3M6zbD1PCorkBeRVOL7DtBiA10iU/s1600/IMG_6382.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyg1QTsp-EDuS-yvd8rf1mioX8z3V7KynQ0OG6MROEjYb8psHdPXZTrpjMmSl-gvfXXn2i4XT0CcBaNQfbyuq8ZX5Dnp3uyvga-i1MGw3lVDmtIxf3M6zbD1PCorkBeRVOL7DtBiA10iU/s320/IMG_6382.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Framöver har vi mycket trevlig att se framemot- vi åker till Oslo i helgen för skidåkning, helgen efter det kommer mina tre bästisar från Oslo hit !!- och med dessa tre tjejer åker jag även med till Barcelona i Maj : ) </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och den 14e april- får vi ett nytt familjmedlem !! </i><br />
<i>En 8 veckor gammal vit golden retreiver valp !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwONcOzG24IRmSIG1a3pZwKBhU8i5HqDGcJKJqR9XhwzieHvi9gOuET0MyERzugCiGUpTD2fiobOxzYB77RsLRY3sLke3SCc4Hs89CMA0QAqBbJXvkzXZgx0JkX8Jo2TvQizK0bOVXkRw/s1600/IMG_6824.PNG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwONcOzG24IRmSIG1a3pZwKBhU8i5HqDGcJKJqR9XhwzieHvi9gOuET0MyERzugCiGUpTD2fiobOxzYB77RsLRY3sLke3SCc4Hs89CMA0QAqBbJXvkzXZgx0JkX8Jo2TvQizK0bOVXkRw/s320/IMG_6824.PNG" width="213" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiisbSUYrJW1MpnLXgqPkKiXiW27FHKjbrtAv16z5ec-NLeO660hcjytKEOnfKJzavKnSktEWS3qqLb6Ll-5ID3C4Dl5M3Nux1KM8mwIeun0RqEt81PvXmCeGaf1cdqQRVUrpKEHKtjmS4/s1600/IMG_6825.PNG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiisbSUYrJW1MpnLXgqPkKiXiW27FHKjbrtAv16z5ec-NLeO660hcjytKEOnfKJzavKnSktEWS3qqLb6Ll-5ID3C4Dl5M3Nux1KM8mwIeun0RqEt81PvXmCeGaf1cdqQRVUrpKEHKtjmS4/s320/IMG_6825.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag vet att det kommer innebära mycket arbete med en liten valp- och många tycker nog vi är tokiga som gör detta nu som vi redan är så slitna. Dock känns det som att vi har varit slitna sååå länge- vi var redan slitna innan denna cancern kom i oktober- och vi har trots det klarat oss fint. Så vi klarar nog faktisk detta oxå fint. Ja vi är trötta - men jag är säker på att detta blir bra. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vi gläder oss - särskilt mina barn och jag. Varje dag kryssar vi av att det er én dag mindre att vänta !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5MG52fNlsW50bPdvmECMXz3tqgD72CYt7BZDGrSFF_n7hW8b7mLv1U9BYrZ6hSXIAbuj2jW1BSd1xD8q383Mu6cKAHY5yarN9iQ5-jygyGJKPaUlCKtb2ikb7ReJFhK5gaVgldD01ans/s1600/IMG_6597.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5MG52fNlsW50bPdvmECMXz3tqgD72CYt7BZDGrSFF_n7hW8b7mLv1U9BYrZ6hSXIAbuj2jW1BSd1xD8q383Mu6cKAHY5yarN9iQ5-jygyGJKPaUlCKtb2ikb7ReJFhK5gaVgldD01ans/s200/IMG_6597.JPG" width="150" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">håret är tunnare, men klamrar sig fast..</td></tr>
</tbody></table><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Något annat som är kult är att jag i dag skypade med min väninna Adele i Stockoholm. Hon är en vacker ung kvinna som även hon har varit med om bröstcancerresan. </i><br />
<i>Hon berättade att en kollega av henne, som även hon är drabbad av bröstcancer,- talade om en blog som hon gillade- och när Adeleh hörde namnet på bloggen, så var det min blog ! : ) !! DET tyckte jag var skiiitrolig ! Det verkade som att hon gillade min blog - ock DET tycker jag är fantastisk rolig att höra : )</i><br />
<i>Fick ju direkt dålig samvete för att jag numera bloggar så lite. ....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<br />
<br />
<i>Annars fick jag en styrkande positiv feedback i måndags. Då var jag hos en utomordentlig trevlig överläkare som jag kom till pga. mitt höga blodtryck. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizjLNldrGIWTJN0kZpMEj1tbOsGTEvEQZ9u7WNgtjfTU_0EAFH4amvYzDvXQXRnuvB9rgDHks7nhMLgMK9hu5SYww5h3ckHR0mlYCbf8T7MLLrGIAOAAoIZiLBOjC3GRf-9S1XNpinMMY/s1600/IMG_6710.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizjLNldrGIWTJN0kZpMEj1tbOsGTEvEQZ9u7WNgtjfTU_0EAFH4amvYzDvXQXRnuvB9rgDHks7nhMLgMK9hu5SYww5h3ckHR0mlYCbf8T7MLLrGIAOAAoIZiLBOjC3GRf-9S1XNpinMMY/s200/IMG_6710.PNG" width="132" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>V fann tonen direkt- ock hon ville att jag " kort" skulle berätta min sjukdomshistoria. ( har ju blivit rätt så proffs i att dra min historia- som började i 2007 med bla förlamad tarm och urinblåsa efter ett allvarligt diskbråck, tills min bröstcancer i 2009- efter 7-8 månaders diagnosfördröjning, - med komplikationer bla i form av punkterad lung ock blodpropp till lunga, samt min nya bröstcancer nu i oktober )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLKR86cdNjit8r98__zmou5bd5SnfyWYU6frKd0Iap_ciOYhs9d-Do_16dQb9Z979TI711yI-TZC4rK3rN60lSpk1U6kHCNiDiKxu_lAXNrOLJX3pWU30WGhryzw4_TxJkx091CQaVJsk/s1600/IMG_6740.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLKR86cdNjit8r98__zmou5bd5SnfyWYU6frKd0Iap_ciOYhs9d-Do_16dQb9Z979TI711yI-TZC4rK3rN60lSpk1U6kHCNiDiKxu_lAXNrOLJX3pWU30WGhryzw4_TxJkx091CQaVJsk/s320/IMG_6740.PNG" width="213" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEwZw54WYMHeebuMk4uBo5K9ombQ-TFaeowCe3gzhEtq1q6AQ5emMerJzPX_O3dKyDlXRFOG75TYJnrKwnf_UM5oK5ZRPb1Z60bqseMw-9A_Er2C4Qp0NeAWGs0jAL2nx-tMb39Rv-IIk/s1600/IMG_6725.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEwZw54WYMHeebuMk4uBo5K9ombQ-TFaeowCe3gzhEtq1q6AQ5emMerJzPX_O3dKyDlXRFOG75TYJnrKwnf_UM5oK5ZRPb1Z60bqseMw-9A_Er2C4Qp0NeAWGs0jAL2nx-tMb39Rv-IIk/s320/IMG_6725.PNG" width="211" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Medan jag berättade visade hon flera gånger hur tagen hon blev av min historia. När jag var färdig sa hon att jag måste vara en oerhört stark person som kunde sitta där hos henne ock stråla ut så mycket liv ock livsglädje, med en sådan sjukhistoria. Du måste vara stark i hjärta ock i huvudet sa hon.</i><br />
<i>Hon hade mycket med studenter att göra- ock sa att hade hon introducerat min sjukhistoria först- ock sedan visat min för dom- hade dom aldrig trott att det var samma kvinna.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8V2sRGX19sQxiUFh3KL2hdZc197x-eaci0736M8pI2KH1ylQZV96Hlf_Sunxx0wqGYH1hlncCBn6yHVnz2iOwE0ALUStJWQDtecjebtUhbUpYetkakTkIdLhMBz0QhwBZg1QKuiaLiyI/s1600/IMG_6658.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8V2sRGX19sQxiUFh3KL2hdZc197x-eaci0736M8pI2KH1ylQZV96Hlf_Sunxx0wqGYH1hlncCBn6yHVnz2iOwE0ALUStJWQDtecjebtUhbUpYetkakTkIdLhMBz0QhwBZg1QKuiaLiyI/s320/IMG_6658.PNG" width="213" /></a></div><br />
<i>Jag blev ju väldig glad för att höra det. Det är ju styrkande att höra att jag inte ger ett intryck av att ha( genomgått) dom problemen jag har. Det är ju det jag alltid har kämpat för- särskilt efter 2007 - varefter jag har gått med kroniska nervsmärtor i benen. Detta samt mina andra problem- är grejor jag VÄGRAR ska influera mitt liv negativt. Jag tar dom med under armen medan jag försker njuta livet till fulla. Jag har alltid vägrat låta mina skavanker ändra mitt liv, mitt humör. Jag ska vara INGRID. Ock det har jag nog lyckats ganska bra med. En slik spontan reaktion från en erfaren läkare är ju en fantastisk bekräftelse för mig på att jag lever mitt liv rätt. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hon skrev även ner mitt nummer - i fall hon vill använda mig för sina studenter. Vi pratade endel om alla mina erfarenheter nu som patient- och hur intressant ock lärorikt det har varit att se hur mycket endel läkare har att lära när det gäller detta med kommunikation med sina patienter....</i><br />
<i>Jag är ju mycket fascinerat av detta- samt att jag ju älskar att prata : )- så att få kunna dela med mig till medicinarstudenter / AT läkare vore ju perfekt måste jag säga.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KNeClJ3u7JhNfhBsEHhHP4Kat79dMVKhoZn1D_7fiMRKmFqZIFDK6Mnb8V2CHam2pkQGYklyFaWeDDlRN2xxAixLKWm1hCjwKO0Toha3UQZJjLbgqLaxB9WcY-C_Ai8aFhPJj1Cd7dY/s1600/IMG_6888.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KNeClJ3u7JhNfhBsEHhHP4Kat79dMVKhoZn1D_7fiMRKmFqZIFDK6Mnb8V2CHam2pkQGYklyFaWeDDlRN2xxAixLKWm1hCjwKO0Toha3UQZJjLbgqLaxB9WcY-C_Ai8aFhPJj1Cd7dY/s320/IMG_6888.JPG" width="238" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTBYOmyxJxv6-nHJzQ2rcYxoC9BAiGQP_DOulX6KmhmnrSeaGaLF_o_O4jIkLxweOpsw63kTHEnhb1ffJafZyY2kjj2eiJ1iRTFUt6evVYv9fsOdpROYp-Qzx3IfgJVnBAu6hAON9VEno/s1600/IMG_6889.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTBYOmyxJxv6-nHJzQ2rcYxoC9BAiGQP_DOulX6KmhmnrSeaGaLF_o_O4jIkLxweOpsw63kTHEnhb1ffJafZyY2kjj2eiJ1iRTFUt6evVYv9fsOdpROYp-Qzx3IfgJVnBAu6hAON9VEno/s320/IMG_6889.JPG" width="238" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>Nu är våren här- det poppar upp blommar överallt- ock i flera av mina krukor ute har jag sedan 3e mars redan haft blommor av diverse slag utplanterat. Jag är ju världens största blom-nerd- så det har höyt min livskvalitet kan jag berätta. Ock nu ska det ju bara bli mera ock mera blommor- så mig hör ingen klaga !!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sammanfattat så är jag mycket nöjd med tillvaron- tagit i betraktning omständigheterna. </i><br />
<i>Fortfarande försöker min man ock jag inte tänka ock fundera för mycket. Inta tänka efter för mycket. </i><br />
<i>Vi har blivit duktiga.</i><br />
<i>Det har numera blivit en normal vardag vi befinner oss i.</i><br />
<i>Ock DET säger mycket.- För dom av er som inte har provat att göra en cancerdiagnos ock hotet av död till att bli en normal del av vardagen, så kan jag berätta att det är en lååång väg- som kräver mycket mycket energi. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Man måste lära sig att njuta ock vara glad- leva som vanligt- samtidig som man inte vet om cancern är borta, har den kommit tillbaka, hur länga får man leva- hur ska man klara att lämna dom man älskar. Den massiva, enorma ångesten ock osäkerheten måste ges en plats i vardagslivet- men där känslorna den framlockar måste sättas till sida. Jag har sagt det förut- ock jag säger det igen. Det är i mina ögon en konst. En jävla stor konst som i mina ögon är beundransvärd.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock även om jag tycker att vi har det bra- så ligger ju cancerdiagnosen altid där någonstans ock lever sitt eget liv.</i><br />
<i>Senast förra veckan blev jag vid 11 tiden uppringd av sjuksyster som hade min helt förtvivlade 9e åriga dotter där- hon hade blivit så rädd för att jag skulle dö. Den morgonen orkade jag för en gångs skuld inte stå upp med dom om morgonen då jag var så sliten efter kuren dagen innan. Då hade hon plötslig fått det för sig att jag kanske bara blev tröttare ock tröttare- ock så skulle jag dö. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Stackars liten. Jag åkte ock hämtade henne- så tok vi in lång mys- och- gråtstund, sedan åkte vi ock fikade ock dagen blev bra.</i><br />
<i>Blir så ledsen för att mina barn behöver uppleva detta- att jag tydligen aldrig säkert vet hur dom mår, hur dom tänker, hur dom oroar sig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men- vi kan inget annat göra än att göra vårt bästa, ock försöka leva så normalt som möjlig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiP6BzZxu0wuIXkpfzvMGIlKSCjwN0BwjYNkc4YQH4THhh1-U_zJawnY0WtfxAAGdlD0aCoevDLBFJdXEpj5adCb0EKzPTaWizn79999M3CkoFPPdFhVQpfDQeCj7V1k4yjUg7PKVQQymQ/s1600/IMG_1761.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiP6BzZxu0wuIXkpfzvMGIlKSCjwN0BwjYNkc4YQH4THhh1-U_zJawnY0WtfxAAGdlD0aCoevDLBFJdXEpj5adCb0EKzPTaWizn79999M3CkoFPPdFhVQpfDQeCj7V1k4yjUg7PKVQQymQ/s320/IMG_1761.JPG" width="213" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjd3r8azgA3YMao8S91rRbY9chba42yKzC6_2QvbN0ScCgtfPM4BuAA8i1YFBeEbws2opbKmulYWX8v5dWlBzmAHdoLLhDOnNuJHxcLwCwMV14Ef6-fVnHebIaxULSyMMlpnHBmSNrO85s/s1600/IMG_1749.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjd3r8azgA3YMao8S91rRbY9chba42yKzC6_2QvbN0ScCgtfPM4BuAA8i1YFBeEbws2opbKmulYWX8v5dWlBzmAHdoLLhDOnNuJHxcLwCwMV14Ef6-fVnHebIaxULSyMMlpnHBmSNrO85s/s320/IMG_1749.JPG" width="213" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy4YFI1FFaholGCeRgjqPfkzx3gFGKVMOY8Jv6IVSMZiSjufGy9l78mED3zYFOQ-GnLOJcJ-AWnTufNMdV1g5qW9_oNyrZR9CYRHdh5djf5VoSnwGE7BXwNnj70C_l9vVHtwRNIG7X8cM/s1600/IMG_1768.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhy4YFI1FFaholGCeRgjqPfkzx3gFGKVMOY8Jv6IVSMZiSjufGy9l78mED3zYFOQ-GnLOJcJ-AWnTufNMdV1g5qW9_oNyrZR9CYRHdh5djf5VoSnwGE7BXwNnj70C_l9vVHtwRNIG7X8cM/s320/IMG_1768.JPG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu har hon efter detta varit med på en av mina cellgiftsbehandlingar- vilket var jätte smart- för hon trodde att jag låg i en säng ock inte kunde prata..... Inte visste hon att jag satt i en stol ock fika samtidig som jag pratade med henne ! Hon ska även få en samtal- ensam- med min snälla onkolog- slika H kan ställa dom frågor hon måtte ha om min sjukdom- utan att hon behöver vara orolig för att jag skulle bli ledsen över hennes frågor. Tror det blir bra- ock H vill gärna detta själv.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så där- detta blev ett långt inlägg !! Hallååå- är ni fortfarande vakna ?!?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men nu ska jag avsluta för denna gång.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Tänkte föresten säga att iom att det är en del som provar skriva in en kommentar- men inte lyckas- så kan ni gärna skriva till mig dirket på min mail .</i><br />
<i>ingridpopovski@telia.com</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkGhR7dZeEV9DQIFmb7CL91iMvg8kuiTHOdQMjzKzWGJQx2J9fko-ecT6llRTerWm1VewkPaPjwSnpjuHCznbwbei9VBX6NuXCUT2G98k5apnknqsiSDzv70-cDic3GQeAGa_9S2IBxQk/s1600/IMG_6867.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkGhR7dZeEV9DQIFmb7CL91iMvg8kuiTHOdQMjzKzWGJQx2J9fko-ecT6llRTerWm1VewkPaPjwSnpjuHCznbwbei9VBX6NuXCUT2G98k5apnknqsiSDzv70-cDic3GQeAGa_9S2IBxQk/s320/IMG_6867.JPG" width="238" /></a></div><i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-63434606455459966932012-02-23T10:43:00.001-08:002012-02-23T11:37:56.169-08:00Vem drog ur kontakten ... ?!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Vet att det kommer dåliga dagar också - men jag gillar dom inte.....</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPdZ0Hnfc-Ke3zRgsO-e3nTQ9XOhVNXKbV1s4nSzE2I9_pPfGfIRwph2KWugRf5GXTe4fW-amvbITLR7N9oTpqQP6SyRzhGnhi9yOd3Uat9_Z8YgTCzFHO17j0pcC9qNoh0Gv2TwTz0UU/s1600/IMG_6223.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPdZ0Hnfc-Ke3zRgsO-e3nTQ9XOhVNXKbV1s4nSzE2I9_pPfGfIRwph2KWugRf5GXTe4fW-amvbITLR7N9oTpqQP6SyRzhGnhi9yOd3Uat9_Z8YgTCzFHO17j0pcC9qNoh0Gv2TwTz0UU/s400/IMG_6223.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><br />
<i>Det vill säga- dålig och dålig. Sååå illa är det ju inte.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan kuren på tisdag har jag varit sliten, trött- inte alls känt av den mycket efterlängtade cortison- effekten. Jag brukar bli pigg ock aktiv, men inte denna gången, inte. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I dag var det läkarbesök samt behandling hos lymftherapeut. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRAcWeGf5OaD9no-3t7Uv1g3xdLLuKmFxN7fdMtZ4jmbv4jLm82MVYEo-74HlTGL77ZqRfGc_FDi-4WtfHt2ljqr1IBHp6ndGIx1iRcbERcE3PkGNekySNaGHwIAwYFcXR9Fmki2AMc9s/s1600/IMG_6225.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="305" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRAcWeGf5OaD9no-3t7Uv1g3xdLLuKmFxN7fdMtZ4jmbv4jLm82MVYEo-74HlTGL77ZqRfGc_FDi-4WtfHt2ljqr1IBHp6ndGIx1iRcbERcE3PkGNekySNaGHwIAwYFcXR9Fmki2AMc9s/s320/IMG_6225.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Som jag har berättat tidigare så har jag nu fått ny onkolog. </i><br />
<i>En mycket trevlig kvinna som ser mig rakt i i ögonen, lyssnar- diskuterar, även delar med sig av sig själv- av egna tanker ock känslor. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Både S ock jag gillar henne ock det blev ett bra möte.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I ock med att jag känner att vi har bra kontakt, berättade jag lite om mina känslor kring min nya cancer- att både S ock jag gömmer bort känslorna av besvikelse över att jag i våra ögon " i onödan " går igenom en ny cancerbehandling. I onödan då jag ju i två år bad om att ta bort bröstet preventivt, men min onkolog lyssnade inte.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och här berör jag en process som kräver mycket energi av mig. Båda känslorna kring en helt ny cancer,- samtidig som läkaren i mig försöker hitta argumenter som kan " förklara/ försvara " min dåvarande onkolog - försvara att han inte remitterade mig till en bröstkirurg, försvara att han inte alls undersökte mitt bröst i somras på kontrollen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag KAN ju förstå att han inte remitterade mig- statistisk är ju chansen mycket liten att det kommer cancer i det andra bröstet. Det säger även min nuvarande onkolog.</i><br />
<i>Men, samtidig förstår hon mina tanker ock känslor. </i><br />
<i>Det att min mamma har bröstcancer, min moster oxå- ock hon hade även i båda brösten - det gör ju att man känner att det kanskeinte vore så dumt att ta bort det andra bröstet i preventivt syfte...</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag försöker att inte känna efter för mycket när det gäller canceren i mitt liv- nu måste vi komma igenom denna behandlingsperioden. Sedan kan vi fundera lite mera,- känna efter.</i><br />
<i>Men- när jag först börjar prata om detta, som i dag- då känner jag hur ont det gör i mig att känna att detta känns så otrolig i onödan. Jag hade ju hoppats att jag nu kunde vara tillbaka i mitt gamla liv. Att " jag "- att " vi " var tillbaka. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Samtidig pratar vi kring hur det går med barnen.</i><br />
<i>Vi berättar att äldsta ,som på söndag blir 9e, sannolikt sliter lite.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Lotta-- en sjuksyster som är HELT FANTASTISK- säger att jag borde ta med H på behandling- men att H även kan komma till min nuvarande onkolog för ett samtal. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Låter kmycket vettigt. Om H vill, kan hon ha samtalet ensam - slik att hon kan fråga ock prata om precis det hon vill. Fråga utan att vara rädd för att göra mig ledsen. </i><br />
<i>Barns fantasi kan ofta vara mycket sämre än verkligheten.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin9UTJzZesyn5ge1L4dTTf0RzhOXNIqt0sSlL_wDkVA58sDDEqJlBV1uWGcfL8mAiiir9JKtteFRo4-pYvdDABL2ZkQT_w7sAJ8IeqPKnafLrJZ7E-fnysA_lBFCWd8V6B4agpMfL6itQ/s1600/IMG_6222.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin9UTJzZesyn5ge1L4dTTf0RzhOXNIqt0sSlL_wDkVA58sDDEqJlBV1uWGcfL8mAiiir9JKtteFRo4-pYvdDABL2ZkQT_w7sAJ8IeqPKnafLrJZ7E-fnysA_lBFCWd8V6B4agpMfL6itQ/s320/IMG_6222.JPG" width="244" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Samtidig som jag är mycket tacksam för dessa goda samtal ock råd, så rör det om i djupet på mig någonstans.</i><br />
<i>Vi är en familj med cancer i vardagen. </i><br />
<i>Frågar dom dessa frågor - för att dom tänker att vi kan komma i det läget att jag ska måsta lämna min familj?</i><br />
<i>Säkert inte- men - oavsett - så är det ju allvarliga saker- att en 9e årig tjej måste prata med mammas onkolog.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dagens samtal kring dessa olika ämnen, samtidig med att jag är sliten efter alla kurer, gjorde nog sitt till att tårarna kom. </i><br />
<i>Även det att jag nog äntligen känner förtroende för min läkare- att jag kan släppa loss lite- lätta på trycket.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxL-BMgXb8UWVcG8W33f8c0-Q5e7qLXseO3hQYttoL8KO_-tThVHOe5bug0XY1-ONY5nW7uaN7K-TYfBWg8rL8QXuoO8q6QqqqSSt6R5CZcXTLJAUgTCxzhskfb5qTsIOQvcZ1_HIMeP8/s1600/IMG_6248.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxL-BMgXb8UWVcG8W33f8c0-Q5e7qLXseO3hQYttoL8KO_-tThVHOe5bug0XY1-ONY5nW7uaN7K-TYfBWg8rL8QXuoO8q6QqqqSSt6R5CZcXTLJAUgTCxzhskfb5qTsIOQvcZ1_HIMeP8/s320/IMG_6248.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Gick på vikten där i dag- ock det var inte trevlig kan jag säga. Trodde inte det var så illa.</i><br />
<i>Även om jag vet att jag faktisk nu måsta strunta i vikten- nu har jag nog med att försöka ha en normal vardag- så känns det ju någonstans tungt.</i><br />
<i>Tungt att vara 20 kilo mer än jag normalt hade varit.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vart tog jag vägen. </i><br />
<i>Plötslig känns jag som en patient.</i><br />
<i>En patient i sjukhuset som en gång endast var min arbetsplats.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu är jag patient- halvägs i cellgiftsbehandling för andra gången i mitt liv.</i><br />
<i>20 kilo tjockare än jag brukar</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Plötslig känner jag hur matt jag blir av att kämpa.</i><br />
<i>Kämpa, vara positiv ock glad.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag ÄR positiv ock GLAD- jag kämpar gärna</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men det kostar.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Plötslig blir jag medveten om hur mycket energi det kostar - att varje dag bli konfronterad med tex : övervikt ger större risk för återfall, - eller: en alkoholenhet om dagen ger större återfallsrisk, - eller- mjöljkprodukter är inte bra....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Varje gång jag ser/ hör slikt- så gör det något med meg.</i><br />
<i>det ger mig ångest, </i><br />
<i>det ger mig dåligt samvete,</i><br />
<i>ångest</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag försöker strunta i det- inte tänka.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det ger mig en känsla av hopplöshet</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har ingen energi att klara av att kämpa mot övervikten ( som jo till stor del kommer av behnadlingen ) - låta bli att äta för mycket socker, mjölk -- inte njuta av alkohol osv osv.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag blir sliten av allt som inte är bra- som jag inte borde- men gör ändå.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag orkar inte ändra mer i mitt liv.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_qC7FDx-c6_wVvmYs1fwaz91FfqcEr1g2r2-gCBZla4ufiuTrKMnDOy6TyMqsjZKhx_RXvtgNAjLQ5WCQoBFq1sYhhRUUL2DrxoDSSBtIuQTtNYS21AM-YlGuc_bx6uQ2sHN_aSoB-0w/s1600/IMG_6249.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_qC7FDx-c6_wVvmYs1fwaz91FfqcEr1g2r2-gCBZla4ufiuTrKMnDOy6TyMqsjZKhx_RXvtgNAjLQ5WCQoBFq1sYhhRUUL2DrxoDSSBtIuQTtNYS21AM-YlGuc_bx6uQ2sHN_aSoB-0w/s320/IMG_6249.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Samtidig vill jag KÄMPA.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag skulle GLADLIGEN kapa av mina armar ock ben för att överleva. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För att bli frisk.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag älskar att leva.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dragen hit ock dit- fram ock tillbaka</i><br />
<i>känslor ock tanker som varje dag dyker upp - som åter igen packas snyggt in för att inte störa vardagen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men vart tar alla känslor ok tankar vägen ? </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3TbZRVevJvlL7UcV73R0bjVcoBsFhSe_yvQ_ll1L1Z7qm8udl-3XdB9EtQJj3XvAqyge6pEoOgwhhWL2vMHJGa0cjZWN89ZCg22hNULQyUyK8Ym_bqpXoCL5U2cWsXQErp1wglZsXn6I/s1600/IMG_6365.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3TbZRVevJvlL7UcV73R0bjVcoBsFhSe_yvQ_ll1L1Z7qm8udl-3XdB9EtQJj3XvAqyge6pEoOgwhhWL2vMHJGa0cjZWN89ZCg22hNULQyUyK8Ym_bqpXoCL5U2cWsXQErp1wglZsXn6I/s320/IMG_6365.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Jag är faktisk helt fascinerad av hur duktig en människa är på att anpassa sig till en ändrad situation, ett ändrat liv. En ny balans hittas- ock livet går vidare. </i><br />
<i>Tack ock lov. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock i dag har jag nog bara en minor setback.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det är lov.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lrZQ4wXGN1Z1RDHO0ubo9KD_we1gyeivNPXZceVzfmotPQFJT7SLb-ynHWnqN2gdraF9YY3hYgmmMrYYLV-x8XYdmOk6Sb-7E9RxzYjQ0xuv_TijGzDlxR52jV46aN5TC4GGZI0yNT0/s1600/IMG_6301.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lrZQ4wXGN1Z1RDHO0ubo9KD_we1gyeivNPXZceVzfmotPQFJT7SLb-ynHWnqN2gdraF9YY3hYgmmMrYYLV-x8XYdmOk6Sb-7E9RxzYjQ0xuv_TijGzDlxR52jV46aN5TC4GGZI0yNT0/s320/IMG_6301.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ett sätt att fortsätta att kämpa, är att fortsätta ta vävnadsprov när jag känner något jag inte litar på....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Som den på halsen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Här om dagen ringde - min man - trodde jag- och jag svarade med " Hej Älskling "</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det var en sjuksyster som ringde för att berätta att proverna inte visade cancer.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hon hanterade det bra att bli kallad för älskling...</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och vad gör jag- jo jag tänker att han som tog proverna säkert har stuckit fel- att han har stuckit bredvid svullnaden.....</i><br />
<i>Men, lugn- jag känner mig själv- det är ångesten som får lov att få lite för mycket spillrum, en liten, liten stund.</i><br />
<i>Men snabbt hämtar jag in mig- dvs - skjuter tankarna långt in ock bak någonstans. </i><br />
<i>Så går jag vidare.</i><br />
<i>Ock - långt där inne någon stans undrar jag om jag ska ta proverna én gång till..... litar inte på att allt är ok.</i><br />
<i>Jag låter den tanken få stanna där. Jag låter mig själv få vara lite rädd för att dom har tagit fel.</i><br />
<i>Jag vet ju varför jag inte vågar lita på svaret.</i><br />
<i>Jag har ju varit med om det gång på gång. Att " dom " har tagit fel.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Samtidig vet jag att svaret trots allt nog mest sannolikt faktisk är riktig.</i><br />
<i>Det är inget.</i><br />
<i>Så,</i><br />
<i>Så går jag vidare.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKfQv8QTq4pyPNNSQ14cP39kBQvKlJzqUtBQAKhLFkV2_PPehI2d8hTZidgNoUEplKE0OR1oVuZJBFLNZ_VVBxI-GzkBMEYcNLx5kiceN1boMVBIVc341ArmcEyZEzTu-ePfuzPbF1czU/s1600/IMG_6229.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKfQv8QTq4pyPNNSQ14cP39kBQvKlJzqUtBQAKhLFkV2_PPehI2d8hTZidgNoUEplKE0OR1oVuZJBFLNZ_VVBxI-GzkBMEYcNLx5kiceN1boMVBIVc341ArmcEyZEzTu-ePfuzPbF1czU/s320/IMG_6229.JPG" width="239" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Nu har jag lagat pannkakor åt familjen- ock nu har jag meddelat att jag murar mig in på sovrummet.</i><br />
<i>Kanske är det slik att min kropp börjar känna av att den är halvvägs in i behandlingen. </i><br />
<i>Kanske har jag bara en av dom sällsynta dålig dagarna?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har tur som har en man som förstår- även om han har svårt att lämna mig i fred- tror han blir lite sällskapssjuk : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Förhoppningsvis mår jag bättre i morgon !</i><br />
<i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-31097444118276649022012-02-20T13:09:00.000-08:002012-02-20T13:09:05.586-08:00Jag älskar ....<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Tulpaner</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Egentligen får jag inte säga så av min mamma- att jag älskar ditt eller datt. Jag älskar bara min man.....</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh584AbhWzblQaukbHtyHYgw2u5N5MLrwH0BAOtf6mRkcS4NyBU0eQkgOT0QUi_UNM1lDkqbfubXOjobHlVJzO2CF1Ewo1M8-xR7qLCj8yGMMEP7OB6ktchflw1FC7x_3d3tmPvbtC-GII/s1600/IMG_6052.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh584AbhWzblQaukbHtyHYgw2u5N5MLrwH0BAOtf6mRkcS4NyBU0eQkgOT0QUi_UNM1lDkqbfubXOjobHlVJzO2CF1Ewo1M8-xR7qLCj8yGMMEP7OB6ktchflw1FC7x_3d3tmPvbtC-GII/s400/IMG_6052.PNG" width="400" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Men det är faktisk så att jag älskar tulpaner.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och min Iphone- det är den perfekta kombinationen. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag blir aldrig ALDRIG trött på att ta bild på tulpaner.</i><br />
<i>En och samma bukett bjuder på nya, vackra visuella njutningar varje dag.</i><br />
<i>Ofta kan jag tycka att dom är som mest fascinerande och vackra när dom är utblommade...</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9n1rWx3IQ9q1gs0_LUXvKz5YfnvIJDcRvacgqsb-J1GXg5noYFL1-Q7VZpGu_7PRaALPMMa8G9I4wM3dZKw8VDPSSpuMi2OEVPZ2Hrl6fKnbksAUfPYAXeX40yU6KSHkzhMk1qXybwtc/s1600/IMG_6053.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9n1rWx3IQ9q1gs0_LUXvKz5YfnvIJDcRvacgqsb-J1GXg5noYFL1-Q7VZpGu_7PRaALPMMa8G9I4wM3dZKw8VDPSSpuMi2OEVPZ2Hrl6fKnbksAUfPYAXeX40yU6KSHkzhMk1qXybwtc/s320/IMG_6053.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><i>visst är det vackert ?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Otrolig kul att det med sin telefon går att ta slika underbara färggranna foton !</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9tJ29T9H-nIC6j5FPK7YZKBzVOI2hhZBBWvN5i54qF-yra5uBaYfWnnqFQYbyJ3dY3H1dU1sZ3llYcovZnd4KtZ6YshC6mc7p8Q9lL4YHZDvtMBf36htwrAlM62JIg_vOy6Ex6eYx8M0/s1600/IMG_6056.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9tJ29T9H-nIC6j5FPK7YZKBzVOI2hhZBBWvN5i54qF-yra5uBaYfWnnqFQYbyJ3dY3H1dU1sZ3llYcovZnd4KtZ6YshC6mc7p8Q9lL4YHZDvtMBf36htwrAlM62JIg_vOy6Ex6eYx8M0/s640/IMG_6056.PNG" width="426" /></a></div><br />
<br />
<i>I morgon är det dags för första ronden i andra halvdelen av mina cellgifter. Hm, låter lite konstig- men nu börjar jag alltså på sista halvdelen!!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ajamensann- håret sitter kvar.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Var faktisk hos frisören förra veckan- skönt faktisk att klippa bort allt det döda- som bara tova sig och var irriterande.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dock har det ju dröjt fram tills nu innan jag klarade av att kapa av det- har känts helt fel att klippa av det efter cellgifterna. Håret har känts så dyrbart- inte kan man klippa av det fantastiska håret !!! . </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8ydww2rVKOzM2r0CT744kY4HyCk_-PiWKAIfkjgMlBEB_jdJemZMhn0SkMcJVOjNfH3XkOOV7VaCkZqGU-XpJ2XE3Mcwm71pP0bNBBK-gV-oTsNxZDqBnmqUuZlxPoeRDOt3hgu4bfrg/s1600/IMG_6048.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8ydww2rVKOzM2r0CT744kY4HyCk_-PiWKAIfkjgMlBEB_jdJemZMhn0SkMcJVOjNfH3XkOOV7VaCkZqGU-XpJ2XE3Mcwm71pP0bNBBK-gV-oTsNxZDqBnmqUuZlxPoeRDOt3hgu4bfrg/s400/IMG_6048.PNG" width="266" /></a></div><br />
<i>Men förra veckan då hela familjen var i Oslo under sportlovet- så åkte jag med min syster till hennes frisör- det är hon som har klippt mig dom få gångarna det har hänt dom senaste två åren.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Även om det var min syster som hade tid- så fick jag med en gång en stol att sitta i- i ett eget rum, en hårkur samt skön och långvarig huvud- massage- och sen så hittade vår älsklingsfrisör även tid att klippa mig! Samtidig fick jag en fantastisk god cappucino - och en god chokladbit.</i><br />
<i>inte mera än kanske två cm gick av- men det gjorde susen. Inga tovar mer- och lockarna finns kvar : ) </i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpf7XNgL8JG3mwgkdTnMunaPkC2xqlUAIOFf3IB_PMD-gghEBYs2VvXDNhpPz4kXAaA6lkK3Ear9JwVCQfg3qI__EQDNGRwMDV86j4XZMwTeqg0_1-nMSNTX9yUTvlShom9wiac4B081o/s1600/IMG_6042.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpf7XNgL8JG3mwgkdTnMunaPkC2xqlUAIOFf3IB_PMD-gghEBYs2VvXDNhpPz4kXAaA6lkK3Ear9JwVCQfg3qI__EQDNGRwMDV86j4XZMwTeqg0_1-nMSNTX9yUTvlShom9wiac4B081o/s400/IMG_6042.PNG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Veckan i Oslo var skön - barnen o S har åkt på skidor- i går hade barnen snowbords kurs i 1 1/2 timma.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Det var fantastisk !! att stå och se på. Vilken progression - från knall och fall- både neråt, samt i hissen - till att dom klarade att åka nerför samt ta hissen utan att ramla !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Fick några härliga ögonblick på film, många goda skratt- samt ett ENORMT sug att åka snowboard igen. Det är 9-10e år sedan !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijxyNwE_L0BU05WN7BIQZ2vqYpE-CbkDtbmWkclDMBd3fPpY8Y8DINOPJCOASzHQqc15P4F3GaiBCVaZ2sXk1qt0K9U-Lfh0nRxA_dXaD0Vv6FkdlAYaijL-N-Hv-vGTtVUaAVYHSESOc/s1600/IMG_6050.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijxyNwE_L0BU05WN7BIQZ2vqYpE-CbkDtbmWkclDMBd3fPpY8Y8DINOPJCOASzHQqc15P4F3GaiBCVaZ2sXk1qt0K9U-Lfh0nRxA_dXaD0Vv6FkdlAYaijL-N-Hv-vGTtVUaAVYHSESOc/s400/IMG_6050.PNG" width="400" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<i>Så nu har jag egentligen lovat mig själv att jag näste år ska stå med barnen!</i><br />
<i>Dock är det egentligen ingen smart idé- pga. mina multipla diskbråck i nacke samt rygg. Och inte vill vi åter uppleva att ett diskbråck kan förstöra min tarm, urinblåsa samt bensmärtor mer än det redan är.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Får nog fundera över saken, men my god vad SUGEN jag blev !!!!!! </i><br />
<i>Det är ju oxå en fantastisk glädje att göra det tillsammans som en familj. </i><br />
<i>Otrolig att våra barn har blivit så stora att detta är möjlig- " plötslig är dom 6 och 9e år.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYgPPNkrdMfieDeep4XndRDr_hBJNlY87uxIPUq-m94M9XCKfqDZYoKmEiXnyKKJInzF7UB3Ituan9OzU9sZdOfAdj0YgmikpDwhJanfj_uuZnwAk1qu-UrBikBdOvz6cDau4_NrAmCLs/s1600/IMG_6039.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYgPPNkrdMfieDeep4XndRDr_hBJNlY87uxIPUq-m94M9XCKfqDZYoKmEiXnyKKJInzF7UB3Ituan9OzU9sZdOfAdj0YgmikpDwhJanfj_uuZnwAk1qu-UrBikBdOvz6cDau4_NrAmCLs/s640/IMG_6039.PNG" width="426" /></a></div><br />
<i>Vi har annars njutit av att träffa familj och vänner, samt att S's kusin med familj även åkte med från Gbg för att upptäcka hur det är att åka skidor i Oslo. Då min stackars lilla mamma är på rehabilitering så kunde dom bo i hennes lägenhet. Jag har besökt min mor varje dag, - det var fint att kunna vara hos henne i en tid då hon har det extra svårt. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh584AbhWzblQaukbHtyHYgw2u5N5MLrwH0BAOtf6mRkcS4NyBU0eQkgOT0QUi_UNM1lDkqbfubXOjobHlVJzO2CF1Ewo1M8-xR7qLCj8yGMMEP7OB6ktchflw1FC7x_3d3tmPvbtC-GII/s1600/IMG_6052.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh584AbhWzblQaukbHtyHYgw2u5N5MLrwH0BAOtf6mRkcS4NyBU0eQkgOT0QUi_UNM1lDkqbfubXOjobHlVJzO2CF1Ewo1M8-xR7qLCj8yGMMEP7OB6ktchflw1FC7x_3d3tmPvbtC-GII/s640/IMG_6052.PNG" width="640" /></a></div><br />
<i>Jag vet- bilden ovan är den samma som första bilden i detta inlägget - men jag bara MÅTTE förstora den lite - njuta av den lite till : ) </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Förra veckan tog jag prov av svullnaden på halsen. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>På torsdag har vi en timmes besök hos min nya onkolog inbokat- så då lär vi få svaret. Denna gången ringer vi inte själva för att få svaret så snabbt som möjlig. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Å ena sidan tror jag inte att det är cancer, men å andra sidan tycker jag faktisk att det låter lite konstig att det skulle vara fettväv. Fettväv som växer såpass snabbt..? Samtidig har jag även sätt där pathologen har stuckit- och SJÄLVKLART har tankarna kommit att jag tror att han inte har stuckit rätt. Stuckit brevid. Same old song- slika tankar kommer varje gång jag tar slika vävnadsprov. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vet inte vad jag ska tänka, känna. Jag väljer att inte tänka, känna så mycket. Är det cancer, så får man väl utreda om det finns annan spridning, om man ska ändra behandlingen. OM, om, om.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>När tankarna virrar på det sättet så går det upp för mig att jag nu verkligen mer än någon gång lever från dag till dag.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag tänker faktisk inte särskilt längre än fram till nästa dag. Iallafall inte så långt fram i tid att jag behöver fundera över hur det ska gå med cancern- hur det ska gå om cancern kommer tillbaka- inte har försvunnit.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och far tankarna tills att jag ska dö från mina barn, min man- så säger jag bara till mig själv att dom klarar sig. Dom klarar sig fint.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Om jag nu blir tvungen att befinna mig själv i en slik situation- då får jag ta det som det kommer då. </i><br />
<i>NU är det bara att NJUTA av LIVET.</i><br />
<i>Och det funkar, trots att jag oftast är trött, jag vilar mycket, illamåendet kommer och går, huvudvärk lika så. Vardagen känns ändå bra : ) </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Njuta av att ta bilder av vackra tulpaner : )</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ2YfbnaxoUCakzhE8KiW8-eZ0PjW5g-qatgRS9kdwPSzbkj0k6xe-PnTmmglo-qGNeEWwI3RtVJSHbjUNjpmcXG9_VnvzrmuDxcltAYt_BNIM_GZx42uHPAyFIWe2PSzlgtkNv9mtUJ4/s1600/IMG_6069.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ2YfbnaxoUCakzhE8KiW8-eZ0PjW5g-qatgRS9kdwPSzbkj0k6xe-PnTmmglo-qGNeEWwI3RtVJSHbjUNjpmcXG9_VnvzrmuDxcltAYt_BNIM_GZx42uHPAyFIWe2PSzlgtkNv9mtUJ4/s400/IMG_6069.PNG" width="266" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><i>I eftermiddag var jag och fick akkupunktur. Ett tag efter jag kom hem - kliade jag mig lite på huvudet- o där hittade jag min sann en kvarsittande nål !! Hoppas det att den satt extra länge i gör underverk ! </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I morgon innan kur klockan 13 så ska jag få lymfdrenage kl 09e.</i><br />
<i>Vid 10e tiden ska jag träffa en ny funnen kompis i stan för en fika.</i><br />
<i>Kl 12 hämta S på jobbet för att sedan åka in till Sahlgrenska för kur: Herceptin samt Taxol.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hela veckan är fullbokat - så jag hoppas att kortisonet ger mig mycket energi ! </i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-22489312081186576982012-02-13T08:04:00.000-08:002012-02-13T08:04:40.680-08:00En vanlig vardag<i>En vanlig vardag.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det är ju det vi eftersträvar.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Inte bara vi som på ett eller annat vis har fått ändrade vardager pga tex sjukdom i familjen, eller annan strul som markant ändrar " den vanliga vardagen ".</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Inte bara vi eftersträvar den- men hela samhället.</i><br />
<i> Och det är ju hälsosamt.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFBFP6nSrQfye77LJvYmelovpaFJywOGkkmy-BRS1ie15yFQusGGgCefKmSE09SgEVa9QlGwzLUb3hj_tHEoh0we7GvBLANFZPsDFJQRoknExSxu72K0jcip7UyzyXl4ERism05fbAo2c/s1600/IMG_5976.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFBFP6nSrQfye77LJvYmelovpaFJywOGkkmy-BRS1ie15yFQusGGgCefKmSE09SgEVa9QlGwzLUb3hj_tHEoh0we7GvBLANFZPsDFJQRoknExSxu72K0jcip7UyzyXl4ERism05fbAo2c/s320/IMG_5976.JPG" width="271" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Försäkringskassan kan dock överdriva lite.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Påminn mig på att jag ju absoluuut måste blogga en dag om hur jag i höstas var mitt i en process som kallas - " Utvidgad medicinsk värdering "- i regi av Försäkringskassan ( NAV på norska ) .</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det var för att få en översikt i vilken grad jag var arbetsför. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>( Detta för att jag gråtande innan sommaren i fjol hade måttet berätta framför min arbetsgivare, och försäkringskassa, samt min ryggmergsskadedoktor ock socialkurator- att det inte gick bra med mig, heller sämre- och att jag åter igen måtte meddela att jag ej kände mig redo för arbetet. )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men det ska jag inte berätta om NU</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu tänkte jag bara visa att en " vanlig " vardag kan se ut som i dag:</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyd13TcCaxq9hklOLVT0tUE7HKzlYYEKdLhSyQGCrWwnrIiiAu5EftQ-Y7VPSxXoAoLtFZ3zPG9mA-pZ7tHIZUDLPMX3b9AQ0eaPi1lmRnik1MwHRC6OpPrQ_ODLcBY0Dx3w56CUChUNo/s1600/IMG_5975.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyd13TcCaxq9hklOLVT0tUE7HKzlYYEKdLhSyQGCrWwnrIiiAu5EftQ-Y7VPSxXoAoLtFZ3zPG9mA-pZ7tHIZUDLPMX3b9AQ0eaPi1lmRnik1MwHRC6OpPrQ_ODLcBY0Dx3w56CUChUNo/s320/IMG_5975.JPG" width="298" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Förutan en lite tråkig natt pga. långdragen förkylning senaste par veckorna- som långsamt blir sämre och sämre, samt att jag är trött av cellgifterna, illamående och har lite huvudvärk- så var jag i dag hos en lymfdrenage-therapeut.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För jovisst- jag fick åter bevisat att jag är expert på min egen kropp.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Förra veckan fick jag påvisat att jag visst har lymfödem, även i min andra arm.</i><br />
<i>Skittråkig tycker nu jag. Samtidig säger jag snabbt till mig själv att det faktisk finns sämre ting här i världen. Då känner jag mig faktisk direkt mycket bättre : ) Glad ett så enkelt trix funkar på mig : ) !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har lymfödem som är snäppet sämre än i min " första" lymfödem arm. </i><br />
<i>Jag är besviken av att det kom så snabbt . </i><br />
<i>Ofta brukar det komma först efter strålningen- och ofta mycket senare än det. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu har jag alltså TVÅ OSEXY armstrumpar och handskar.</i><br />
<i>Hur jävla sexy är det ?!?!?!?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKjig2Z3M5nXydA9jRcwpocCci0YOW0qz2pIufzVQkcq1Hz2d2vcQ628ho9CVFMpt7yahdGgH41S_KULCCc9gU5RgpCfv3XR-gFVNCgJjzEmvpdlt5cW2LRnwaVd3VFMQrW31jghpQsqQ/s1600/IMG_5995.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKjig2Z3M5nXydA9jRcwpocCci0YOW0qz2pIufzVQkcq1Hz2d2vcQ628ho9CVFMpt7yahdGgH41S_KULCCc9gU5RgpCfv3XR-gFVNCgJjzEmvpdlt5cW2LRnwaVd3VFMQrW31jghpQsqQ/s320/IMG_5995.JPG" width="93" /></a><i>Hur jävla snyggt blir DET till sommaren ?!?!?!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min son som redan ogillade min första strumpa- blev inte nöjd han heller. I don't blame him !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det konstiga är att jag som har blivit supervan till min ena armstrumpa- klarar fortfarande inte vänja mig till denna !?! Tycker den är bökig att få på, ha på- etc.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Idag har jag alltså varit till en lymftherapeut som ska prova ut behandling på mig i dom kommande veckorna. Två gånger i veckan.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I dag hann hon inte göra annat än att ta mått och känna lite- då jag kom en kvart för sent.... Samt att jag hade munndiarée -dock tycker jag hon var otrolig duktig på att fortsätta sitt arbete medan jag pratade, pratade och pratade.....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min kära Annika och jag har länge tittat på arm strömpar i alla färger och mönster.</i><br />
<i>Så långt har jag inte beställt hem några då jag har tvekat på om det var något för mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu när åter något på min kropp har blivit symmetrisk- så känns det dock som att det kanske nu är läget för att få mig några fancy armstrumpor</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJAfGL97St64Rskpakg62B0_Ja41NK23I_x3DkHcRRvwkaPi78kP-ZxHr8JBoiFho29raNK9fsA8wCezMu2FCBkBoRLW3jSjwu4OvA7F7YyvoYBBv-H9Vo6uXUMAGivmPUSLjWsCQV0zQ/s1600/IMG_5783.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJAfGL97St64Rskpakg62B0_Ja41NK23I_x3DkHcRRvwkaPi78kP-ZxHr8JBoiFho29raNK9fsA8wCezMu2FCBkBoRLW3jSjwu4OvA7F7YyvoYBBv-H9Vo6uXUMAGivmPUSLjWsCQV0zQ/s1600/IMG_5783.JPG" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPMVtKU5eyn3R2jMdBL-JyTMNZgUF1X9gvyGpwcEVQZvtd2SILwNRYKnYE3a8bL4orlrgBNesR0mIPeLnTFubi9U0lDxVXhOSwYBAaTdknnSFjcHAm3uBjacd5bCr4Y4kwNQv4O8wsSFI/s1600/IMG_5787.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="116" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPMVtKU5eyn3R2jMdBL-JyTMNZgUF1X9gvyGpwcEVQZvtd2SILwNRYKnYE3a8bL4orlrgBNesR0mIPeLnTFubi9U0lDxVXhOSwYBAaTdknnSFjcHAm3uBjacd5bCr4Y4kwNQv4O8wsSFI/s320/IMG_5787.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZQ5uW3JPKn9XAJOGG6A4Res2PJuqIDIGlzHVlLvSXKnZAGiM40UCK1g00I09MPCod1hzhncYBa9mAey58hQBD6ueSeLgkpsR4gbwDWBty5gObPOaq-pbAaHPoOC3RhbOGCfBuP_YYkGY/s1600/IMG_5788.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="101" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZQ5uW3JPKn9XAJOGG6A4Res2PJuqIDIGlzHVlLvSXKnZAGiM40UCK1g00I09MPCod1hzhncYBa9mAey58hQBD6ueSeLgkpsR4gbwDWBty5gObPOaq-pbAaHPoOC3RhbOGCfBuP_YYkGY/s320/IMG_5788.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLEyYWN0qCqg-XGLxQAb_GGGLRC2NzbgR0zAz1fVfjjBS6_WOj8Rh-9MjXqIuI9A39cFbmMjKumaj4Iub6XjY0yZM8jUDgsKi1jnGY9RUnIJavoiuw4XO22FZ1BeB_N06eeu2okHWOIqM/s1600/IMG_5789.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="97" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLEyYWN0qCqg-XGLxQAb_GGGLRC2NzbgR0zAz1fVfjjBS6_WOj8Rh-9MjXqIuI9A39cFbmMjKumaj4Iub6XjY0yZM8jUDgsKi1jnGY9RUnIJavoiuw4XO22FZ1BeB_N06eeu2okHWOIqM/s320/IMG_5789.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtv1n54dvGhk3dipRarucgJUyrLWjp6WwbWB17y64o6ziwEtccuIsARQo9IvEK6TMDNgCE5Qz5ONueFlfaDM5fjpbVvDl_zdzp1yMQYE5uZklZb_tTHALhuLg5kAtq0qkZRNV9dmvCWCE/s1600/IMG_5790.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="103" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtv1n54dvGhk3dipRarucgJUyrLWjp6WwbWB17y64o6ziwEtccuIsARQo9IvEK6TMDNgCE5Qz5ONueFlfaDM5fjpbVvDl_zdzp1yMQYE5uZklZb_tTHALhuLg5kAtq0qkZRNV9dmvCWCE/s320/IMG_5790.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidt0I7xEzgiiwS00HxxVqV-YO3pthqWeZ6qyI0InqCYYjTzgy9WV1NBcmc9qXWrRmosOZV7itklgWWRbBbEq2jAsRFho8CE0Bkffc3NOugKa4rQlu0_IUKZa3CESOglZj2BKgnt6sNZcw/s1600/IMG_5791.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="96" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidt0I7xEzgiiwS00HxxVqV-YO3pthqWeZ6qyI0InqCYYjTzgy9WV1NBcmc9qXWrRmosOZV7itklgWWRbBbEq2jAsRFho8CE0Bkffc3NOugKa4rQlu0_IUKZa3CESOglZj2BKgnt6sNZcw/s320/IMG_5791.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA-e42nnts8BsUdI_MVy1625345ZwdUm8pDD0ezoChBfURB9KCQVavjG55WFYr2TLEv4dYbE-ZzmIXiiOXWrWmba4lITXnpk-x9_OlGPQHELN80TVNZ-JDTR_9iUFe2MXa32fNgC_fshg/s1600/IMG_5799.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="98" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA-e42nnts8BsUdI_MVy1625345ZwdUm8pDD0ezoChBfURB9KCQVavjG55WFYr2TLEv4dYbE-ZzmIXiiOXWrWmba4lITXnpk-x9_OlGPQHELN80TVNZ-JDTR_9iUFe2MXa32fNgC_fshg/s320/IMG_5799.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWl-yb8kBQPqNp2oNSLH5oAQZwRNdgHGwrexn8PelM4Fofm3CQe3BVwr8zrGub_4EuoIQZWDqrVYi8qmwBe18uVV0XZxzkwnONNdPgVyA10x2pvuFgl46OhB_NCoPhJRQ0EzTRGxndHRM/s1600/IMG_5801.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="96" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWl-yb8kBQPqNp2oNSLH5oAQZwRNdgHGwrexn8PelM4Fofm3CQe3BVwr8zrGub_4EuoIQZWDqrVYi8qmwBe18uVV0XZxzkwnONNdPgVyA10x2pvuFgl46OhB_NCoPhJRQ0EzTRGxndHRM/s320/IMG_5801.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2lnDH5XswFS5LxfeXRfFnRz-Lm9Iw2_io2oKGTGKhHww4z9snOvf5zshwGCAEetnawYWaTCfVciFPc_lz0nuE6xuaQwp1arbRpjqPxPrbF2mV5JT1Fmobj84h3XjU99adMQ0K9jdJ1N4/s1600/IMG_5804.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="103" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2lnDH5XswFS5LxfeXRfFnRz-Lm9Iw2_io2oKGTGKhHww4z9snOvf5zshwGCAEetnawYWaTCfVciFPc_lz0nuE6xuaQwp1arbRpjqPxPrbF2mV5JT1Fmobj84h3XjU99adMQ0K9jdJ1N4/s320/IMG_5804.PNG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJPEBASgtjISRpV_gQx3cw1cTPQRoYZL7d2bYrBUg64HtqltkFLlEUo0sLiRNa7bYJZJm30Gg0Bed_AcUPJqeVi8jA2u0JU_B7Ahqezm8vaFKIhY9K6MbJ4qoog3ngCRHTUOJMqA6NYSo/s1600/IMG_5805.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="99" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJPEBASgtjISRpV_gQx3cw1cTPQRoYZL7d2bYrBUg64HtqltkFLlEUo0sLiRNa7bYJZJm30Gg0Bed_AcUPJqeVi8jA2u0JU_B7Ahqezm8vaFKIhY9K6MbJ4qoog3ngCRHTUOJMqA6NYSo/s320/IMG_5805.PNG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Här kan man ju matcha strumpa med kläder, väska, skor mm : ) </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Orange här nedan är ju mycket modern i år !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpd9QoEKrUSOv5kW2-tBxKqTnIfnc55XYg6_f_Aoh6UKe26BQGVViYe3BW0vudPFl5mue7fIluRqYyzRLtw1OXsP9yo_-GrhMsfvsHYB-9bHuqwqr9RfW50x-oR67uG-ctgX7nDXaHcJM/s1600/IMG_5880.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="103" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpd9QoEKrUSOv5kW2-tBxKqTnIfnc55XYg6_f_Aoh6UKe26BQGVViYe3BW0vudPFl5mue7fIluRqYyzRLtw1OXsP9yo_-GrhMsfvsHYB-9bHuqwqr9RfW50x-oR67uG-ctgX7nDXaHcJM/s320/IMG_5880.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Projekt nummer två idag var att åka till Sahlgrenska för en punktion av knölen på halsen.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min sköna nya onkolog sa att hon skulle bli mycket förvånad om det visar sig vara cancer.</i><br />
<i>THANKYOU !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag delar hennes uppfattning- men det är skönt att höra henne säga det- och att jag i dag fick utförd en punktion.</i><br />
<i>Även där hade jag munndiarée. Undrar hur ofta dom har patienter som bablar på i ett kör medan en nål sticks in tre upprepade gånger på halsen... : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Skönt att få gjort detta i dag som sagt- Bäst att bli av med dom tankarna.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men min onkolog skrattade åt min teori om att det var thymus hyperplasi.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ok- jag köper det. </i><br />
<i>Det bäste är ju oxå trots allt att detta sannolikt bara är fettvevnad.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För som onkologen sa: Nu har du ju ingen könshormoner längre- o då blir du ju tjockare- och får lite mer valkar här o var.....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Så sant så sant.</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGUTNQdN26a4WqS8PY17HYVkgXivcrsCuZKcvdvgIjHU4x-DHuTwxvGZtiVSH7QgAWKKQ5Ozan_tO7_Q95NdD3UzFPLJcdRlJsOVq2bBNs_m8uuPDbv5_YXITn6J9TGGqnyy_CEydBFLs/s1600/IMG_5992.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGUTNQdN26a4WqS8PY17HYVkgXivcrsCuZKcvdvgIjHU4x-DHuTwxvGZtiVSH7QgAWKKQ5Ozan_tO7_Q95NdD3UzFPLJcdRlJsOVq2bBNs_m8uuPDbv5_YXITn6J9TGGqnyy_CEydBFLs/s320/IMG_5992.JPG" width="296" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Efteråt åkte jag till makens praktik och fick en sådan där elak stålpinne igenom nesan ock ned i halsen.</i><br />
<i>I hate those things !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men iom att förkylningsförloppet påminner mig om då jag hade mykoplasma i november- så ville jag kolla upp det.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Även det är säkert inget. Jaja- bättra att ha kollat upp det tycker nu jag.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Har haft en del smärtor i mitt hö " ickebröst "- och där har jag få även känt en knöl......</i><br />
<i>I morse såg jag att den " gamla " svullnaden ( vätske ) från två år tillbaks- nu bara ökar på. Helt säkert pga cellgifterna. Är även mycket mera svullen i händer, fingrar och arm. </i><br />
<i>Men knölen jag kände- där smärtan var- sätter ju genast i gång cancertankarna.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>MEN jag KAN ju detta nu- det är bara att ha tålamod- inte känna efter på några veckor- sedan känna igen- ock om den är där fortfarande- ge det en månad till. Än så länge säger jag bara att det säkert inte betyder cancer.</i><br />
<i>Sååå lätt gick det inte att lugns ner sig själv för ett år sedan kan jag berätta !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHkhT_vTShI-_hbigQi6qbGKLqvd4dg5J7lepmfBE8zFLmUrzM42I27hY8e_Pw4tjwn4daS-FK_OiciSp9M_jr6vzqX42670pwNtEIPyXe3e-9ZUXEQLDv4Jg6-oq35svWuvp5AMie2OM/s1600/IMG_5999.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHkhT_vTShI-_hbigQi6qbGKLqvd4dg5J7lepmfBE8zFLmUrzM42I27hY8e_Pw4tjwn4daS-FK_OiciSp9M_jr6vzqX42670pwNtEIPyXe3e-9ZUXEQLDv4Jg6-oq35svWuvp5AMie2OM/s320/IMG_5999.JPG" width="258" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>SÅ - </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>slik kan en " vanlig vardag" se ut för mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Den känns, som tur är- som en vanlig vardag. </i><br />
<i>Jag är- som ni vet- mycket nöjd med mitt liv för tiden- otrolig nog.</i><br />
<i>Jag är verkligen tacksam för varje dag jag har haft- som jeg har här med mina nära ock kära.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Kan säkert låta oerhört mellodramatisk.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men det är sanningen. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag tänker ofta på att jag numera är så tacksam.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För två år sedan var jag övertygad om att jag i dag inte skulle finnas till längre.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I blogger jag har läst över tid- finns tillräcklig med exempel på just dom som inte fick leva länge efter sin cancerdiagnos.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det händer. Det kan hända vem som helst.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag är otrolig glad för att jag finns här i dag.</i><br />
<i>Basta</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1h7_tz2xfm4183esIEKBo5j3GVxnxEIK2SV6agCzYXP-ggu5f77vaohVF64hRXVsikXIsA4pmZiyqh1jzsf-XIQyWJ8OCbW58qGxJ7Y4YMlOriwCVNXnwUy1OxPOz8O1xPOHlbbgtFRk/s1600/IMG_5928.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1h7_tz2xfm4183esIEKBo5j3GVxnxEIK2SV6agCzYXP-ggu5f77vaohVF64hRXVsikXIsA4pmZiyqh1jzsf-XIQyWJ8OCbW58qGxJ7Y4YMlOriwCVNXnwUy1OxPOz8O1xPOHlbbgtFRk/s320/IMG_5928.PNG" width="213" /></a></div><i><br />
</i><br />
<br />
<i>Jag tycker det är värd att skriva ner lite om hur en vanlig vardag ser ut.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>En vanlig vardag nu är nämligen alltid- på det ena eller andra viset ALLTID fylld med flera aspekter som berör cancer. Dock känns det numera som vanlig vardag.</i><br />
<i>Det vill inte säga att det är synd om mig, att jag blir deppig av det. Absolut inte. Men jag har nu ändå behov av att meddela- inte bara för er- men även för mig själv- att min familjs vardag nog kräver en del krafter av oss som vi numera inte ens själv tänker på, känner av- medvetet.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Samtidig har vi ju vardagens alla problem- som " alla " har.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Förra bloginlägg skrev jag ju att det går bra med min dotter.</i><br />
<i>Tog lite fel där, tyvärr.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Skolsjuksöster ringde och sa att hon är orolig för henne.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Själv hade H berättat om samtalet med skolsjuksyster- men jag blev ju självklart mer oroad när samtalet från sjuksyster kom.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vi tycker att H har nog svårigheter i vardagen med det vi som familj nu går igenom. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag blir så ledsen av att höra att problemen mellan tjejer på skolan - fortfarande - efter mååånga månader är ett problem för henne, att det influerar på hur hon mår, hur hon klarar av att consentrera sig i skolan.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Känner att det liksom inte helt finns kraft att hantera slika onödiga, men ytterst trista problem oxå. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhm3nDkV8vP1hYPRufEvFNYouZz86fQnzQpOEtNQcRXz4miUiYpi2o8ZhbFufLiNx0W-0WRod3iFykFd7i58_2R8NvzV9UcmhVfHclZC2-rQdp-pW5zo0pVQ6L3zL6x_kSCCS4dpy2ycCo/s1600/IMG_5886.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhm3nDkV8vP1hYPRufEvFNYouZz86fQnzQpOEtNQcRXz4miUiYpi2o8ZhbFufLiNx0W-0WRod3iFykFd7i58_2R8NvzV9UcmhVfHclZC2-rQdp-pW5zo0pVQ6L3zL6x_kSCCS4dpy2ycCo/s320/IMG_5886.PNG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nej - nu måste jag avsluta- </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och hör ni- jag blir så glad för att ni lämnar kommentarer- tusen tack ! </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Vet tyvärr inte hur jag kan fixa problemet många uppger - om att det är svårt att kommentera. Innan kommentaren hinner publiceras försvinner det. Tråkig !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Fortsätt dock gärna försöka : ) </i><br />
<i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-66955599014665570002012-02-10T01:23:00.000-08:002012-02-10T01:23:47.878-08:00Ursäkta<i>Visst.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Bloggen är till för MIG - men jag vet att jag har flera som följer min blogg- och därför ber jag om ursäkt för att jag har låtit det gå så länge utan att jag har skrivit. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>För just i denna fasen, med cellgiftsbehandling- så undrar ni kanske hur det går ....?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBAk0803KnjgYeTxNrsK61IKBK6eQSiiWPTAnfOCs5cvivUoHHUXw5fP8EAUWJ48whNbdKWW-F_xgTB5v4gTSqwi8SOAFPY4oqsmxCtrOziuP_8vSfGtuGboy8Nec3h4J_HkORGdjR5wM/s1600/IMG_5601.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBAk0803KnjgYeTxNrsK61IKBK6eQSiiWPTAnfOCs5cvivUoHHUXw5fP8EAUWJ48whNbdKWW-F_xgTB5v4gTSqwi8SOAFPY4oqsmxCtrOziuP_8vSfGtuGboy8Nec3h4J_HkORGdjR5wM/s320/IMG_5601.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm1mlk41XRDP_qPFJkPeA1zs4i6BBgMKuirvcSjLsNz6ZNfrquOBs16Sm4e-v6SHQLwlDcMPCGNfooGQcF00pTqkWSi2-nYwHiB0_Jx3z3HfCIl8Up87-GyoVXDCRjzYdNiHDTYAn35gA/s1600/IMG_5634.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm1mlk41XRDP_qPFJkPeA1zs4i6BBgMKuirvcSjLsNz6ZNfrquOBs16Sm4e-v6SHQLwlDcMPCGNfooGQcF00pTqkWSi2-nYwHiB0_Jx3z3HfCIl8Up87-GyoVXDCRjzYdNiHDTYAn35gA/s320/IMG_5634.JPG" width="320" /></a></div><br />
<i>När dom jag träffar på frågar, så säger jag att det egentligen går jätte bra. Är min man då i närheten, så kommenterar han att jag nog inte själv helt ser att jag ofta går runt som en gammal strumpa..... </i><br />
(<i> dvs. så säger han inte- det är jag som hittar på jusst det uttrycket så jag inte kommer i håg hur han ordlegger sig. När han i vår mest romantiska period - vi hade varit i hop i 3 månader- kunde kalla mig för " min gamla russin "- så kunde han i dag säkert ha hittat på att säga gammal, utvriden strumpa : ) )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>MEN - jag tycker det går bra- enligt omständigheterna !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det går ganska upp och ner- vissa dagar är jag en " strumpa- har ofta varit illamående- vilket är nytt för mig. Inga illamående alls för två år sedapå FEC och Taxotère.</i><br />
<i>Det som är värst är en för jääääcklig huvudverk. </i><br />
<i>SKALLEBANK.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Den har varit en objuden gjäst</i> <i>sedan jag började med kurerna i december- och här i förra veckan var jag till slut så sliten av huvudvärken och illamåendet, att jag blev lite desperat.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och vad har man goda vänner för ? </i><br />
<i>Jo - jag började prata om accupunku, då jag mistänker att delar av huvudvärken kommer av även muskelsåänningar från tunga, käka, tenner.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Då googlade min kompis Heidi i Oslo, och hittade et ställe precis i närleken här jag bor- där jag fick tid samma dag pga. att behandlaren fick en avbokning. !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>En annan kompis- Maria- gav mig idéen om att jag ju kan sätta nålarna själv! Why not- dom senaste åren i mitt läkaryrke är det jnu just det jag har gjort av patientarbete- sticka nålar i patienter- dock i ett helt annat syfte än accupunktur.... Men jag vet ju precis vart dom ska sitta- så det är kanske värd ett forsök. Säkert inte helt slik det ska gå till, men,men.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Oavsätt- nu har jag ju hittat en som har behandlat mig två gånger- och jajamensan - jag har nu blivit bättre av huvudvärken. Den har inte försvunnit " som dugg for solen "( nosk uttryck ) -men stegvis lagt sig lite mer i bakgrunden. Jag njuuuter av att vara lite fri från huvudvärken !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nog om det !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag har hunnit med hela 2 eller möjligtvis 3 kurar sedan senast jag skrev... !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Här är jag - fortfarande med håret på plass : )</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEKFRZiF94cujuBCAVRNgRj9kdw_EuUxuZBwgdnw5qCO8IvYqIdW9c5OD9r7saLCClmMaqCQPjrVF43xHkDqiTzxhDH53p_54z8s3qsvrfa2X8zlLsgP3qSJG_I98CKfo88o2bNPvTLAg/s1600/IMG_5517.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEKFRZiF94cujuBCAVRNgRj9kdw_EuUxuZBwgdnw5qCO8IvYqIdW9c5OD9r7saLCClmMaqCQPjrVF43xHkDqiTzxhDH53p_54z8s3qsvrfa2X8zlLsgP3qSJG_I98CKfo88o2bNPvTLAg/s320/IMG_5517.JPG" width="238" /></a></div><br />
<i>Som sagt- jag tycker det stort sätt går BRA- så ofta jag kan springer jag på lunch med dom av kompisarna som måtte ha lite ledig tid på dagarna- tack alla ni snälla kompisar som håller mig sälskap !! Jag blir så GLAD av det !!!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Här är Annika och jag- båda i våra Desigualkappar : ) Annika och jag har blivit underbart nära kompissar efter att vi traff varandra igenom bloggandet om bröstcancer </i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpdeTCdWjk5bvKUBmlg1EPJK2RZMMs65gUSck8A4JisGLQVgX7EeQ2CgU7QGzhxCGMB3ngorq_cbGXnvWkTXtKcXit51XVIVAoQbi650Knbkg-m5hGAO5PLvTcjnQJMeqSZxsbVs7dI3E/s1600/IMG_5559.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpdeTCdWjk5bvKUBmlg1EPJK2RZMMs65gUSck8A4JisGLQVgX7EeQ2CgU7QGzhxCGMB3ngorq_cbGXnvWkTXtKcXit51XVIVAoQbi650Knbkg-m5hGAO5PLvTcjnQJMeqSZxsbVs7dI3E/s320/IMG_5559.JPG" width="238" /></a></div><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKGuaiKXEDj7fTic6KONiZ5wqHXKi9sv8_QFbJFK4GZcFfa6d50p7mVBLd6Ieq83kRtRPYoiXS4zLkV_8XhFNjM4z9qIbeDAWTbw084OTWXyK6MZhsfd5GJlqhihRC0918-LkxIALRHjo/s1600/IMG_5563.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKGuaiKXEDj7fTic6KONiZ5wqHXKi9sv8_QFbJFK4GZcFfa6d50p7mVBLd6Ieq83kRtRPYoiXS4zLkV_8XhFNjM4z9qIbeDAWTbw084OTWXyK6MZhsfd5GJlqhihRC0918-LkxIALRHjo/s320/IMG_5563.JPG" width="238" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">action action. shopping på g......</td></tr>
</tbody></table><i>Det har varit härligt socialt hela januari och så långt in i februari. Senast förra helgen var vi bortbjudna fredagen till våra goda kompisar med barnen- och ett otrolig kult 40 års kalas på lördagen. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Min man forsökte i timmer att få mig med hem - men en möjlighet att dansa o ha trevligt kunde jag inte bara lämna så där. Så mycket härliga menniskor som vi aldrig förut hade mött- så skoj på dansgolvet. Det att jag och en danspartner ramlade på golvet - över tre stoler, hvarav én gick sönder..... säger nog lite om at jag var i slaget : ). Och ett lite böått minne på min stjärt finns fortfarande... : )</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Som min man sa- när jag ser deg där hoppandes på dansgolvet blir det svårt sedan att tro dig när du säger att du mår dålig av cellgiften..... : )</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLsOvKZVh_ZSqlXpuZ4X0b58qcKi9Rxc6wcae0ZRJA-jI9UYqxuRj0h6MQU7mOpw0ghZJh09Ap2wljnAsTvqiPN5rp6761HmOEb8_2Sx8S64Q4zlx35gDjprI9FdtfqXA2fBiTQ76rVaA/s1600/IMG_5767.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLsOvKZVh_ZSqlXpuZ4X0b58qcKi9Rxc6wcae0ZRJA-jI9UYqxuRj0h6MQU7mOpw0ghZJh09Ap2wljnAsTvqiPN5rp6761HmOEb8_2Sx8S64Q4zlx35gDjprI9FdtfqXA2fBiTQ76rVaA/s320/IMG_5767.PNG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs0L_2hyphenhyphenZFcT5ngGiBgEXZ_igenMpyt6dIw-85Fg46l3vwsJfJlY25WyvknReXgN95e6B4pmJTcgUG77dPhbPQxNHb2BuYgxqafGHhn0QUsp99WH63lNpOKaAXZKtRa06DTFe3TQYV0b8/s1600/IMG_5751.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs0L_2hyphenhyphenZFcT5ngGiBgEXZ_igenMpyt6dIw-85Fg46l3vwsJfJlY25WyvknReXgN95e6B4pmJTcgUG77dPhbPQxNHb2BuYgxqafGHhn0QUsp99WH63lNpOKaAXZKtRa06DTFe3TQYV0b8/s320/IMG_5751.JPG" width="239" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">här bor numera pallen från Oslo : )</td></tr>
</tbody></table><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_pf0aityOrd4lsfO2yZlWdP-E2zfWwQyjr-Lu1L5czmwnaWkhJ9bWH8zdaJtDgV87FrWSTieydCN0YRpAEs_NAdB_ZcuvL1keXYPXn7rcvQvT9mnEKALe75v3ziLNlDgk7bwQ5Gy2ZTI/s1600/IMG_5766.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_pf0aityOrd4lsfO2yZlWdP-E2zfWwQyjr-Lu1L5czmwnaWkhJ9bWH8zdaJtDgV87FrWSTieydCN0YRpAEs_NAdB_ZcuvL1keXYPXn7rcvQvT9mnEKALe75v3ziLNlDgk7bwQ5Gy2ZTI/s320/IMG_5766.JPG" width="298" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwfss_hLBcNK36Dtd9tawdqYqdsEr4aOINmulmrgFdsI7Vkte2QaedIX6fVNBNsVA_ty44lmJiv-CR84foRpTwleIvropZub0ao6OhI1uDG3XtQrh-l_GFINfLEpsNmLa-TkvK7s5iPDY/s1600/IMG_5675.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwfss_hLBcNK36Dtd9tawdqYqdsEr4aOINmulmrgFdsI7Vkte2QaedIX6fVNBNsVA_ty44lmJiv-CR84foRpTwleIvropZub0ao6OhI1uDG3XtQrh-l_GFINfLEpsNmLa-TkvK7s5iPDY/s320/IMG_5675.JPG" width="240" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><i>Håret hänger fortfarande på som sagt !! Ett tag där blev jag nästan lite frustrerad då jag hade trott att NU skulle det ramla av- eller nu - eller NU då ?! Jag som ju gillar kontroll ( vem gör inte det ? ) - tyckte det var lite jobbig. Men så har jag ju förstått att det faktisk bara är att NJUTA medan jag kan !! Härligt med hår- även om jag tycker det har blivit tort och mer dött. Men jag klagar inte !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Visst- det kommer en del hår på hårborsten den ena gången i veckan jag borstar det... ( ett privilegium nu när jag har lockigt hår : ) ) men det är fortfarande en normal frisyr jag har !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheoG5XDYr6K8Jx-sc0GA4DISnMgoLQsLjPb-85wF_OuyOTPbDboz9iWCB4r_hT1OjNr9Qjnhk3V7txHGtLxv5-QWKC7ToLfPnwjK5u-nobY-Aui29X3pgHUw_yTPvHN0wcL6mVkTdR57Q/s1600/IMG_5720.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheoG5XDYr6K8Jx-sc0GA4DISnMgoLQsLjPb-85wF_OuyOTPbDboz9iWCB4r_hT1OjNr9Qjnhk3V7txHGtLxv5-QWKC7ToLfPnwjK5u-nobY-Aui29X3pgHUw_yTPvHN0wcL6mVkTdR57Q/s320/IMG_5720.PNG" width="213" /></a></div><i>Bilden ovan blir då gång nummer två att jag har haft kur sedan jag sist skrev.</i><br />
<i>Ingen peruk eller sjalar här nej !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMnGw8sG7wiF5GFm5Xzd__BFZ5gJxAYBUDor_J6SxKSo4VvCyh9aziDO9nLamK89xtYx0gh8pMcVKouiut65nuuB_dsBaUfqKxItZSn0c4mM3t3iClshAhRDvGxGnyzSk0sTWfEnc5eUo/s1600/IMG_5598.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMnGw8sG7wiF5GFm5Xzd__BFZ5gJxAYBUDor_J6SxKSo4VvCyh9aziDO9nLamK89xtYx0gh8pMcVKouiut65nuuB_dsBaUfqKxItZSn0c4mM3t3iClshAhRDvGxGnyzSk0sTWfEnc5eUo/s320/IMG_5598.JPG" width="238" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHjDEzscGdYvFAkn-e2drPIjFdgdF0V8vxNVE7yVSMT_pemn3-jg5oz6XfaHeOdZV2VkCJBM_4F5mqEpGOWHpMceZxwmG2qnG1K2IiATK7xQMfwkE_Kb8ycEjphwRl4JSNgS3zjiZ8qA0/s1600/IMG_5847.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHjDEzscGdYvFAkn-e2drPIjFdgdF0V8vxNVE7yVSMT_pemn3-jg5oz6XfaHeOdZV2VkCJBM_4F5mqEpGOWHpMceZxwmG2qnG1K2IiATK7xQMfwkE_Kb8ycEjphwRl4JSNgS3zjiZ8qA0/s320/IMG_5847.JPG" width="238" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Här är en bild på mig från denna veckan, tisdag. Jag är mer sliten- tycker jag ser blek ut- trots att jag har makeup på. Ser också att jag ser lite fluffig ut ( ehhh - lite mullig / tjockare) - även om jag inte har gått upp mer än ett par kilo i vikt. Men det kan vara cortisoneffekten så klart.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag var sååå nöjd nu under kuren !!!!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>För att:</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har sedan början av januari känt att jag har en slags fettklump precis i mitten av halsen - precis där vart nyckelbenen möts. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har provat att inte känna efter för mycket- tänkt att - oavsett - om det är spridning av min cancer- så får jag nu behandling, inte mycket mera att göra att den saken.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Men nu ville jag ändå fråga- iom att den har blivit större. Och självklart- även om jag inte låter känslorna fara i väg- så jobbar det nog på i mitt (o)medvetne.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har även - igen - fått endel smärtor från hö höften, vilket också kräver att tankar ock känslor måste städas lite bort slik att dom inte kreerar en vedvarande oro. Det är alltid länt att låta det går ett par månader och se om det går över- innan man börjar oroa sig- för mycket... </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaBlBvd0_OeIQIbYtxRdCfWpiWUzOf7iJ3jvXRCI36fTasjrDI22lujXX22KZPtve8fpDTYwhZRxupSHpYXPvl1qzLxEHDgjx5fBDS4Ju_ArHlNUGDJZpUnKTyv4OjfCmcNUcK08uLUzY/s1600/IMG_5690.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaBlBvd0_OeIQIbYtxRdCfWpiWUzOf7iJ3jvXRCI36fTasjrDI22lujXX22KZPtve8fpDTYwhZRxupSHpYXPvl1qzLxEHDgjx5fBDS4Ju_ArHlNUGDJZpUnKTyv4OjfCmcNUcK08uLUzY/s320/IMG_5690.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Det som gjorde mig så oerhört glad nu då - var att den läkaren som jag för två år sedan gillade allra mest- men som inte arbetade på just på mottagningen på onkologen, och därför inte kunde ha mig som patient- hon är nu tillbaka på mottagningen !!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och - turen ville ha det slik att hon just när jag fick min behandling och ville tala med en läkare- gick förbi i korridoren !! Sjuksyster hämtade henne ( efter att ha tröstat mig lite- då tårarna plötslig bara kom ) - och visst- då jag berättade att jag vill byta onkolog- så var jag hjärtlig välkommen att komma till henne !!!!!!!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag blev så glad !!! Känns so att komma hem till en mamma !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYwTW8f0V6Qefn3mtdYMtOOwOBBOGT35wXCj9lVF1muqnfK-GmuhC-BgsWgkDbCaG0Wzffz6ibHUptOrArJKEHysaqN7b1y2Xc7_B0LlJwsVC7Qwo9QPMREIzZKMhIqakFhO3GZhkSo00/s1600/IMG_5863.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYwTW8f0V6Qefn3mtdYMtOOwOBBOGT35wXCj9lVF1muqnfK-GmuhC-BgsWgkDbCaG0Wzffz6ibHUptOrArJKEHysaqN7b1y2Xc7_B0LlJwsVC7Qwo9QPMREIzZKMhIqakFhO3GZhkSo00/s320/IMG_5863.PNG" width="244" /></a> <i>Eva som läkaren heter- hon kände, och sa att hon också kände något, men hon trodde inte att det fantes lymfkörtlar där. Något även min man och jag hade kommit fram till. Dock - inte konstig att jag tänker spridning när jag känner något där.?</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Hon konkluderade inte med något- utan gav oss en tid- vi ska till henne i dag. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbnhqB8GIzHp2z4Ve6BeV-YBsgJidYn4BUrbbpt0qbvBtFwOo6NXsl2PHF_Kauh0G00V2Z8-f4LVoUIHHRU9tA8gtjSjq0UauAuVfw_2Z60IuANGc6ZTp_-9v6t2yAe9tgxO284tTpUhw/s1600/IMG_5864.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbnhqB8GIzHp2z4Ve6BeV-YBsgJidYn4BUrbbpt0qbvBtFwOo6NXsl2PHF_Kauh0G00V2Z8-f4LVoUIHHRU9tA8gtjSjq0UauAuVfw_2Z60IuANGc6ZTp_-9v6t2yAe9tgxO284tTpUhw/s320/IMG_5864.PNG" width="258" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har googlat liiite- och på bilderna ovan ser man ju att det inte finns lymfkörtlar precis i mitten där jag känner min knöl. Dock tror jag visst att naturen är slik att vissa av oss säkert har det även där !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Men ! </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har googlat lite till- och upptäckt att jag kanske har en Thymus som har vuxit - dvs thymus hyperplasi- som faktisk är något man kan får efter att man har genomgått cellgifter !! Aha !! Mycket sällsynt- framför allt ser man det hos barn och unga vuxna. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>( lägger inte ur i detalj o detta nu iom att det ju fortfarande bara är något jag har " hittat på " så långt... )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag tror jag har löst gåtan- hoppas det- för i dom flesta fallen är det inget farligt. Men man måste kolla upp det för att utesluta malignitet. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Så idag ska jag berätta för läkaren vad jag tror- höra om hon har någon erfarenhet med detta- och om hun vil remittera mig för en CT. Hon förstår nog att jag är orolig.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Min man kan inte känna den- men det är för att han inte VILL känna den. Så var det för två år sedan oxå när jag fick min första bröstcancer.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Det kan jag förstå </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimpiRfTjRyFgbH4cfQZynRlrtor2NiIfT0gYfSYbfBHSXuk675tSICobFL7wb4UGar4ZNT8tndiOlANeH_1SZ4mDDigPfv6r0XQLbbA-f7KfnMtyR3Hlxc5si1rVCz7Fs3iLq5Ur3iijA/s1600/IMG_5907.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="305" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimpiRfTjRyFgbH4cfQZynRlrtor2NiIfT0gYfSYbfBHSXuk675tSICobFL7wb4UGar4ZNT8tndiOlANeH_1SZ4mDDigPfv6r0XQLbbA-f7KfnMtyR3Hlxc5si1rVCz7Fs3iLq5Ur3iijA/s320/IMG_5907.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicHwB-ps4EodMg9hq_vbAq_rTn0Q1xv3ngszuVOoPxKbh70DV_Wvipu_fU1XJEPHn-7F8iBGIq_Raa-58vtwVZx9hSFTiTy7dZCBAReCKmcvKSzhLnFauNddt-d7iKJ2khTIoCp4CH5-k/s1600/IMG_5940.PNG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicHwB-ps4EodMg9hq_vbAq_rTn0Q1xv3ngszuVOoPxKbh70DV_Wvipu_fU1XJEPHn-7F8iBGIq_Raa-58vtwVZx9hSFTiTy7dZCBAReCKmcvKSzhLnFauNddt-d7iKJ2khTIoCp4CH5-k/s320/IMG_5940.PNG" width="213" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPJtY-IbJaVwerOPRNHyXX6_xukiOxRmsW4ytVA-0qkugsiG2ptcAriGaE0GEsjPamAFwqNtO-eaI7eLbUrwFbnLabf2j6R3FduxSQxNojLpH6W7ettCwdjFZGYJ4IxUw5oJFiOcLU4GA/s1600/IMG_5937.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPJtY-IbJaVwerOPRNHyXX6_xukiOxRmsW4ytVA-0qkugsiG2ptcAriGaE0GEsjPamAFwqNtO-eaI7eLbUrwFbnLabf2j6R3FduxSQxNojLpH6W7ettCwdjFZGYJ4IxUw5oJFiOcLU4GA/s320/IMG_5937.PNG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<i>Kan annars berätta att både S oc jag är nöjda med tillvaron nu. </i><br />
<i>Med tillvaron med tanke på omständigheterna.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag tog mig i förre fredag att säga till våra goda vänner att jag känner mig så harmonisk och lycklig. Hör ju själv att det kan låta lite knäppt när det kommer i från min mun - men så känns det.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nästa morgon sa S att han känner precis likadant.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTas8wW8vgn-9-i-9p1qnnVxAcFLT2YKtrnqXbYRdN6O9rSqY7T6iHQSfBDJH1cYcC8QvHWaJoVn_zdmUwsGE9-8227E_WIFk88jt9tyYjsZBJZnQXfcSxX_rYr4KbW1RcfUY6tB5uHeg/s1600/IMG_5948.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTas8wW8vgn-9-i-9p1qnnVxAcFLT2YKtrnqXbYRdN6O9rSqY7T6iHQSfBDJH1cYcC8QvHWaJoVn_zdmUwsGE9-8227E_WIFk88jt9tyYjsZBJZnQXfcSxX_rYr4KbW1RcfUY6tB5uHeg/s320/IMG_5948.PNG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och då är det ju bara att njuta.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Vi vet ju hur det oxå kunde har varit. Been there- no thankyou !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyxagCJTDt1kuVY9UW7bz32zoLV_JOdA59_5UPV0lOBvoVdZSzw-DFxSS5YpdXbKoZTC4Ib7x8tXdDXl33GKvwmca893pduFVvGfc2zQF1MRC_NPFK4s1ST7KOysChvC8em3WegNhj4kY/s1600/IMG_5957.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyxagCJTDt1kuVY9UW7bz32zoLV_JOdA59_5UPV0lOBvoVdZSzw-DFxSS5YpdXbKoZTC4Ib7x8tXdDXl33GKvwmca893pduFVvGfc2zQF1MRC_NPFK4s1ST7KOysChvC8em3WegNhj4kY/s320/IMG_5957.PNG" width="213" /></a></div><br />
<i>Med barnen går det bra. F har sina små hang-upps- vill bla inte tvätta händerna med sprit- för han vill inte döööda dom stackars bakterierna.... Vill inte kasta saker- för då försvinner dom bort från sitt hem.....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hanna frågar titt som tät om jag någonsin kommet att bli helt frisk- helt frisk som pappa . Då tar vi en pratstund om detta. Hon var i går hos hälsosyster på skolan- och hon hade tydligen frågat bla. annat om hur det gick hemma. det känns betryggande att dom är mån om det. Hanna hade sagt att mamma kan bli så arg att hon exploderar.....jahapp ! Måtte skratta. För visst är det slik- ett par dagar efter varje kur- när kortisonet har lämnat kroppen- då kan jag bli så arggggg på min familj !. Men jag berättar varför - och det hade hänt precis den morgonen i går.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFQJneibyBZP83DmDhveIT66zo2i6ySlIjpEVX2c5Y8S-Kk9aHvUF2ivfs0NBL9kheTzFk4OkztSSJNN1wf1YQScjQH4Fo_9t844b0ZKMz_GMKruHEPebKFp4nsjF5m8B_u-68vnPUHrE/s1600/IMG_5951.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFQJneibyBZP83DmDhveIT66zo2i6ySlIjpEVX2c5Y8S-Kk9aHvUF2ivfs0NBL9kheTzFk4OkztSSJNN1wf1YQScjQH4Fo_9t844b0ZKMz_GMKruHEPebKFp4nsjF5m8B_u-68vnPUHrE/s320/IMG_5951.PNG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Nu sitter jag här med tända ljus, som vanligt- lyssnar på skön SPA- musik - med tvättmaskinen i bakgrunden....</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>När min man o jag är färdiga med läkarsamtalet ska vi luncha på stan - och i kväll kommer min storebror med sin dotter från Oslo ! Åter igen en härlig weekend att se fram emot !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>har känslan av att det var mycket mer jag ville berätta - men nu är det tomt. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Villl dock GÄRNA passa på att säga TACK - blir så glad när någon tassar in och lämnar kommentar här hos mig. Tusen tack för att du undrar hur jag mår : )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och så fick jag en kommentar till vidrörande det jag skrev om hundar och cancer. Uppskattade det så mycket- tack Anne !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och jag- jag är medlem av unge Johanna i Gbg..... : ) - dock inte särskilt aktiv ...</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI5jm-Ip6mkrjvtxYfEGBDsctwup7XY7pD9fiUoPAPHNUr7QXVOtmKE_iE7qqfSPpknlbUVNi5RyJC4_WsW4EMgDJBuW4uSrmCgtcV1LwlIiY_PFAgJz8TUfQniV30MIBCkPlVN2KXsbw/s1600/IMG_5827.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI5jm-Ip6mkrjvtxYfEGBDsctwup7XY7pD9fiUoPAPHNUr7QXVOtmKE_iE7qqfSPpknlbUVNi5RyJC4_WsW4EMgDJBuW4uSrmCgtcV1LwlIiY_PFAgJz8TUfQniV30MIBCkPlVN2KXsbw/s320/IMG_5827.JPG" width="274" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Mina tankar går till <a href="http://jennymarklundstankar.blogspot.com/">Jenny</a> som dog av cancer i går. Hon skrev och delade med sig så otrolig ärlig och vackert i sin blog. Mina tankar går till hennes alla nära och kära. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-3720894222435339302012-01-12T11:36:00.000-08:002012-01-12T11:36:27.867-08:00För första gong<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>För första gången är jag inte hos mina barn när dom fyller år. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Nu tycker inte jag att jag är en särskilt sentimental person, men just idag, när minsten fyller 6 år, så längtar jag faktisk efter honom. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitoJnpNyp1h2vVlBhDQeubE8ELjKkQHt17_nklHNAX63zZWA8VLATC9OCZK5LP3i3Hc5n3DYx5LG7xX18MBmv7FR-YgWkHxEA6hk-4JS84e2vLnEnGiZisGCg8SOjpeWFPJM7u1PCCyzU/s1600/IMG_4841.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitoJnpNyp1h2vVlBhDQeubE8ELjKkQHt17_nklHNAX63zZWA8VLATC9OCZK5LP3i3Hc5n3DYx5LG7xX18MBmv7FR-YgWkHxEA6hk-4JS84e2vLnEnGiZisGCg8SOjpeWFPJM7u1PCCyzU/s320/IMG_4841.JPG" width="213" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har varit utan min man och mina barn helt sedan 2 januari !!!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>I dag firar minsten 6 år.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Som tur är kommer dom nu dock äntligen hem igen : )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag skickade dom i väg till GC - slik att åtminstone någon av oss kunde få njuta av den initialt planerade, och traditionella jul och nyårssemesteren på Gran Canaria</i><i>. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRjIEbKo-IOQ0qTh_6gX9vodmvZn4FhUe5AlEm-C_d4CgFdlI20p93pNi_wPIjBgAvgrOO6E2-T27O3pix4NUtsQmp8ocOipF6ruHrEpHREmOELabZZqdkndA4RhDiDpIAw2Aakbc0ME8/s1600/IMG_4992.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRjIEbKo-IOQ0qTh_6gX9vodmvZn4FhUe5AlEm-C_d4CgFdlI20p93pNi_wPIjBgAvgrOO6E2-T27O3pix4NUtsQmp8ocOipF6ruHrEpHREmOELabZZqdkndA4RhDiDpIAw2Aakbc0ME8/s320/IMG_4992.JPG" width="213" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1mxUuF2Q3M2eM_HG1QIQzJoyLsBnTnA8-qX7A72XRhsZ1jSOUHo46yTi-7guYKtUhUlv9lKylJtOITZOLUgUMIx-Of-u7mOzJ-a-BEetJxdys003d-gZwBywIprquTFu-7oy1o8qwqNo/s1600/IMG_4989.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1mxUuF2Q3M2eM_HG1QIQzJoyLsBnTnA8-qX7A72XRhsZ1jSOUHo46yTi-7guYKtUhUlv9lKylJtOITZOLUgUMIx-Of-u7mOzJ-a-BEetJxdys003d-gZwBywIprquTFu-7oy1o8qwqNo/s320/IMG_4989.JPG" width="320" /></a></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQZC22VXIfLKQgdDZZWtVCH_pkAflDqnCE8UA3lXFsi4YDlmGeGfvitFjfa0RByEHQ_3w8V8ZiTIzANIRJCHRCRkaGICOn21V-uJcDbpw1HACTZYf8m1R0NHbqlZOgDS8anceP4j7fFFU/s1600/IMG_5139.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQZC22VXIfLKQgdDZZWtVCH_pkAflDqnCE8UA3lXFsi4YDlmGeGfvitFjfa0RByEHQ_3w8V8ZiTIzANIRJCHRCRkaGICOn21V-uJcDbpw1HACTZYf8m1R0NHbqlZOgDS8anceP4j7fFFU/s320/IMG_5139.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Min man var något svår att övertyga, vilket ju var gulligt, men till slut åkte dom alltså. Förhoppningsvis kommer dom nöjda och glada tillbaks nu, - och framför allt hoppas jag att min kära man har fått vilat ut sig lite, samlat lite energi....!!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguFUX-tMXBLxgDCJ1TS6AGNO6jRxEFpkn7QmT_qqK-kyTg1DtnW0aryoqvw0NEhJFwiHx9q5pYlSbw_cnrEMI0ihSzR-1uaYtwsocua2upUEDAl17W_nqp9VHToOWY98lQC0-oBgYuug0/s1600/IMG_8293.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguFUX-tMXBLxgDCJ1TS6AGNO6jRxEFpkn7QmT_qqK-kyTg1DtnW0aryoqvw0NEhJFwiHx9q5pYlSbw_cnrEMI0ihSzR-1uaYtwsocua2upUEDAl17W_nqp9VHToOWY98lQC0-oBgYuug0/s320/IMG_8293.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKqIQPhm4U9TPgYh3IvjTOf7qn3vk1o53ctzrDzOPMR4ErTFP075fWXDelnWkAHCBACt3x7Q0mFC4ehwj8r6SYiIjkYHskr6QTk1-sHSClvlqMxNhDhNNFxVv7SDQ600rv3dDt2jDtQ1E/s1600/IMG_8294.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="291" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKqIQPhm4U9TPgYh3IvjTOf7qn3vk1o53ctzrDzOPMR4ErTFP075fWXDelnWkAHCBACt3x7Q0mFC4ehwj8r6SYiIjkYHskr6QTk1-sHSClvlqMxNhDhNNFxVv7SDQ600rv3dDt2jDtQ1E/s320/IMG_8294.JPG" width="320" /></a></div><br />
<i>Skulle hemskt gärna ha varit med dom där nere, - där har dom varit en " storfamilj, med vänner och kusin med familjer, farmor och farfar - hela 17 stycken har dom varit !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men, jag har faktisk också haft det skönt, - det mesta av tiden har jag nämligen spenderat i Oslo, inneboende hos min syster med familj. En perfekt lösning när jag ändå inte kunde följa med till GC. </i><br />
<i>I Oslo har jag blivit omhändertagen som en prinsessa, och jag har haft möjligheten att träffa resten av min familj samt enstaka vänner eftersom orken har tillåtet det. Skulle gärna ha hälsat på alla mina vänner jag har där, men det får bli vid ett annat tillfälle. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu har det trots allt varit fokus på att ta det lugnt, - två gånger har jag blivit skjutsat från Oslo- Gbg- Oslo, i loppet av ett dygn, av bästisar, för att få mina kurar. </i><br />
<i>Vilken tur att jag har kompisar som åker med mig hela vägen och ger mig trevlig sällskap.</i><br />
<i>I love you G og H !!!</i><br />
<i>Jag är otrolig tacksam. Det vet ni <3 <3 <3</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyNTicQVOVr5_ZrS0u-fsIK0C_o0fyPbW5Jfv-R727yo-aVuaR0I_niJm8JKWXDnkarmeEt6EvuNU40uFpYr7Y1CJZYOS9K5ym-_8S1drNVbGT9E5rXEFbFJxR1PA5sahGdr9esj_9KHc/s1600/IMG_2192.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyNTicQVOVr5_ZrS0u-fsIK0C_o0fyPbW5Jfv-R727yo-aVuaR0I_niJm8JKWXDnkarmeEt6EvuNU40uFpYr7Y1CJZYOS9K5ym-_8S1drNVbGT9E5rXEFbFJxR1PA5sahGdr9esj_9KHc/s320/IMG_2192.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Ock så - över till något annat....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hundar......</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA8JQzrbPZ342Z_IIXGjG9gWgC8BPFn1SqjSVgzrgA_4qrM6RJtvlgyyUF8yjMMcAk5GT7J4wpUm0VxRpvBwTm4Vmr_POfRURwaSHvTb2wQCcejcqcAKt-dsCzLJBAq97d2E0BO8qEdsw/s1600/IMG_5259.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA8JQzrbPZ342Z_IIXGjG9gWgC8BPFn1SqjSVgzrgA_4qrM6RJtvlgyyUF8yjMMcAk5GT7J4wpUm0VxRpvBwTm4Vmr_POfRURwaSHvTb2wQCcejcqcAKt-dsCzLJBAq97d2E0BO8qEdsw/s320/IMG_5259.JPG" width="233" /></a></div><i>Denna fina hunden - Fia, har alltså lagt sin all sin kärlek på mig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Fia är hunden till min tvillingbrors familj.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Första gången vi uppmärksammade Fia's uppträdande var faktisk sommaren för 1 1/2 år sedan. Då hade jag avslutat min cellgifts behandling ca 6 månader innan.</i><br />
<i>Då ville hon vara mycket bredvid mig, och gärna sitta i mitt knä, något Fias " mamma / matte ( som det heter på svensk )sa att var mycket sällsynt för Fia. Hon brukar inte sitta hos många andra än i sin mattes knä.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Lite efter den semestern så läste jag om hundar som kan lukta cancer. </i><br />
<i>Nu år ju detta tränade hundar, som bla kan lukta sig fram till urinen från en person med blåscancer. </i><br />
<i>Hundarna är alltså tränade - och jag har ingen aning om hur en otränat hund skulle reagera om den skulle lukta sig till att någon har cancer.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag vet bara att jag kände snäv av ångest då jag läste det- och tänkte självklart direkt på Fias reaktion på mig.</i><br />
<i>Jag gillade ju inte att hon evnt skulle lukta cancer hos mig- då jag ju för fasan var färdig med cellgiftsbehandling, och " teoretisk" var frisk för min cancer .....?!?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXEEdHSJw6O7kLn3IberQgGHcaN1TaIEtwKaqE6IW-U-RVfG4w4mDip60kAD67CT__KCJSRPIK6uK_66KRwnu9x2MzUQ2T8ehrDXKI45ULQL_JC5_G-BGw1vOEkUdLK1S9y-OFN-T0fXY/s1600/IMG_0720.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXEEdHSJw6O7kLn3IberQgGHcaN1TaIEtwKaqE6IW-U-RVfG4w4mDip60kAD67CT__KCJSRPIK6uK_66KRwnu9x2MzUQ2T8ehrDXKI45ULQL_JC5_G-BGw1vOEkUdLK1S9y-OFN-T0fXY/s320/IMG_0720.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Sedan tänkte jag på flatcoaten till min syster- som nu är död ( för ca 2 år sedan ).</i><br />
<i>Även han ( Teddy- bollo ) - var så glad när jag kom, och utan att jag gav honom särskilt med uppmärksamhet, så la han sig oftast just vid mina fötter.</i><br />
<i>Detta var ju innan min cancerdiagnos- men jag vet att jag ju undrade över varför han alltid i mina ögon visade mig så mycket uppmärksamhet / sökte närhet hos mig. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Denna julen har Fia varit rakt av extrem. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>hon har pipit när hon ser mig, hon vill hela tiden upp i mitt knä - hennes " mamma / matte " har nog inte ofta sätt Fia slik. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOlSyKadzVo5RpUfjByuvN9JXfd74In63VOe6rpuNMmBxXwlKgcM07jM684C_dRgJmpvtmbYFdO3hLI0qkjZYjJKc7XhnoLwbVWZZo7VAN7hCKn4OVHdTbpBMq7DeEYqF7Ca7Uq7bzK9s/s1600/IMG_0725.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOlSyKadzVo5RpUfjByuvN9JXfd74In63VOe6rpuNMmBxXwlKgcM07jM684C_dRgJmpvtmbYFdO3hLI0qkjZYjJKc7XhnoLwbVWZZo7VAN7hCKn4OVHdTbpBMq7DeEYqF7Ca7Uq7bzK9s/s320/IMG_0725.JPG" width="320" /></a></div><br />
<br />
<i>Fia har sovit inne i rummet jag har sovit när vi har gästat där. </i><br />
<i>Hon brukar aldrig lämna matte's " sida, hon kommer åtminstone alltid ock möter sin matte om morgonen, ligger bredvid duschen när matte duschar mm.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu sov hon hos mig, kom inte till matte, även när hon hörde att matte var uppe på morgonen. </i><br />
<i>Husse kom och släppte Fia ut en snabbis för att kissa sent på kvällen och på morgonen - sedan kom hon direkt tillbaka och lade sig ner precis nerför där jag sov med huvudet på min kudde i min säng.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Matte blev faktisk sårad av Fias beteende !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och jag ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag blir orolig.....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och så tycker jag att jag är LÖJLIG.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Herregud- hon gillar mig bara. !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Eller ?....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag kan ju inte / vill inte tro att Fia på något sätt söker sig till mig på detta påfallande sättet för att hon luktar cancer. </i><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAaCfGshHJ2wKs9L5J9PkiIsjWY5LmR_48lGGgwFxlY56gFXmFMwnTm0TTfVQWyrVe27jrKMX5xdMaehxbMnRC6fiBXX7KsSmednQL__-5jvJryov2knUh4UGdYmS4iUomCPeMsobDfJM/s1600/IMG_0724.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAaCfGshHJ2wKs9L5J9PkiIsjWY5LmR_48lGGgwFxlY56gFXmFMwnTm0TTfVQWyrVe27jrKMX5xdMaehxbMnRC6fiBXX7KsSmednQL__-5jvJryov2knUh4UGdYmS4iUomCPeMsobDfJM/s320/IMG_0724.JPG" width="320" /></a><i><br />
</i><br />
<i>Herregud, det är ju löjlig.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hon är ju inte tränat till att reagera på cancer. </i><br />
<i>Vi vet inte hur en otränat hund skulle reagera på cancer.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Varför detta beteendet då ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jo, mot bättre vetande så orrar det mig faktisk.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Dock kan det också kanske vara så att Fia känner att jag nu för tiden faktisk känner mig mycket harmonisk , glad för livet.</i><br />
<i>Kanske hon känner på det- och njuter av det lugnet jag utstrålar ? ehhh ?...</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Kanske hon med sitt 6e sinne känner av att jag behöver lite extra tröst efter allt vi har varit med om ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Eller kanske hon förstår att jag är syster till hennes husse- en mer feminin utgåva - och som tar sig mera tid att mysa med henne ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Att tro att det skulle betyda att jag har cancer fortfarande höres ju i mina öron helt PSYCHO ut.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Men ? </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Eller ?</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I går skrev jag ju redan lite om detta- och någon av er har redan skrivit lite om erfarenheter ni har haft med detta. </i><br />
<i>Tack!!-</i><br />
<i>Det är intressant att höra om andra har upplevt liknande. Jag är tacksam för det ni har berättat- och jag hör gärna från flera !</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFmH4Qr-GbOo9KbHBuCsyUYCZtz1IwNlRjZ-2NmYwUzW-mOPqT2kVoaydyMc_UkQ3bbMu7FPaBg26w-QjTaFgRKDkahqWu02rV7KeJGWyodoIzo-rkn6tCDOZaN7ZOc5tJNaXG0RxlVuk/s1600/IMG_0727.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFmH4Qr-GbOo9KbHBuCsyUYCZtz1IwNlRjZ-2NmYwUzW-mOPqT2kVoaydyMc_UkQ3bbMu7FPaBg26w-QjTaFgRKDkahqWu02rV7KeJGWyodoIzo-rkn6tCDOZaN7ZOc5tJNaXG0RxlVuk/s320/IMG_0727.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-79418149411159917802012-01-11T13:08:00.000-08:002012-01-11T13:27:48.751-08:00Poff !!<i>På väg till en interiörbutik i dag, för att shoppa .... en pall ( REA !! )- som jag länge har haft mina ögon på - så kände jag hur cortisonet plötslig förlorade sin effekt. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Poff !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Otrolig att man så snabbt kan gå från att må helt ok - till att känna att kroppen närmast går i upplösning. </i><br />
<i>Men- denna damen gav inte opp - min syster och jag körde inom en bensin mac där jag fick köpt en bulle och något att dricka - i hopp om att det skulle hjälpa. </i><br />
<i>Ingen övertygande effekt, men pallen blev åtminstone min till slut : ) !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtE21rUeRAEJruGrNZ6W__Cgreyafc65uwkueJU6xKIYzO3lL0EkUUsX1_pEjpQthYju4vvCF7qML4W30NtqMQeVGKfgTrZZ1wWOU-PJzxQmpHvTDFGQymbFxGkGrzHsvzlsxuqgvzueo/s1600/IMG_5458.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtE21rUeRAEJruGrNZ6W__Cgreyafc65uwkueJU6xKIYzO3lL0EkUUsX1_pEjpQthYju4vvCF7qML4W30NtqMQeVGKfgTrZZ1wWOU-PJzxQmpHvTDFGQymbFxGkGrzHsvzlsxuqgvzueo/s320/IMG_5458.JPG" width="238" /></a></div><br />
<i>Sen bar det hemåt - och där har jag tagit det lugnt i soffan hela dagen</i><br />
<i>. </i><br />
<i>Nu får vi se hur länge jag mår så här. På sätt och vis tycker jag ju om att må dåligt av kuren- som jag sa i gårdagens inlägg. Psykets makt över förståndet....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I går kväll vid läggdags fick jag besök av tankar kring det faktum att jag blir behandlat för bröstcancer, för andra gången, i loppet av två år -" vem tror du att du lurar- du kanske är död inom ett par år. ".....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Känner hur det långt där inuti mig luskar sig fram en ångest som känner till varenda krok i min kropp och själ - som bara väntar på ett klartecken för att få fritt spillrum.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>I och med att jag denna gången i övervägande grad har vägrat att tänka, känna efter, analysera särskilt över cancer och döden, det att skulle behöva lämna min familj, så känns det i det närmaste helt bissart att låta tankarna leka med dödsscener mm. </i><br />
<i>Hela min kropp - eller så är det bara mitt huvud- säger till mig att NU ska jag, vill jag, måste jag bli FRISK. Jag kan inte se för mig något annat.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Och DET - DET är obegriplig - att jag, Ingrid - kan tänka så. </i><br />
<i>Läs i början av min blog bara, så finns inlägg om ångest, ångest, ångest- vissheten om att jag ska dö. Snart. </i><br />
<i>Jag behöver inte läsa det - jag minns så mycket väl. Därför är det så otrolig att jag i dag känner så annorlunda.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag vet att detta är ett tema som jag berör om och om igen här på bloggen- tydligen blir jag inte trött på det...</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i><span class="Apple-style-span" style="color: red;">The power of the mind.</span></i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Oavsett hur denna cancer-skit-historien kommer att utveckla sig- så är det väl till allas bästa att jag denna gången kan känna att jag är Ingrid- till 100 %- - och inte som förra gången, då jag kända att hela jag som person försvann, jag var invaderat av ett stort, stort monster som hade tagit över min kropp, min själ. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnwjK4mnVunlBYbnfGz_tP7km-INEk-yculIBo0AmWAsFoOmipTdIuvCA9BHF9qUCOw1r82c7z5KhIkjAWnuIakeUyplP8oxCbOiXqQpZaLi9abkl_VDIKABYcmJG1fW_IEb3m5O9S2XU/s1600/IMG_5468.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnwjK4mnVunlBYbnfGz_tP7km-INEk-yculIBo0AmWAsFoOmipTdIuvCA9BHF9qUCOw1r82c7z5KhIkjAWnuIakeUyplP8oxCbOiXqQpZaLi9abkl_VDIKABYcmJG1fW_IEb3m5O9S2XU/s320/IMG_5468.JPG" width="239" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det får mig faktisk till att tänka på något annat- och det är att innan cancerbeskedet kom i oktober- " out of the blue "- så tyckte jag det var svårt att klara att övertyga mig själv om att jag var frisk. Hur kunde jag våga att tro det- hur kunde jag våga lita på min kropp - våga tro att det inte fantes någon cancer i min kropp?! En osynlig kamp jag förde med mig själv - som krävde mycket energi.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>När cancern blev upptäckt på mammografi kontroll nu i oktober- ku</i><i>nde jag faktisk efter ett tag konstatera en konstig känsla, - en påtaglig lugn: - Det kändes faktisk som om axlarna hade sänkts.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu- äntligen, var min fiende synlig ( igen ). Jag vet nu vad jag </i><br />
<i>har att kämpa emot- det finns protokoller, behandlingsprocedurer, rutiner - you name it - ett helt apparat som ska hjälpa mig att kämpa mot cancern. Nu FÅR jag även LOV att vara sjukskriven igen !?!? , - det är ok att, om jag skulle vilja det ( det vill jag inte ) - tänka att jag ska dö i cancer, utan att känna att samhället tycker att " nu räcker det "- " gå vidare ". </i><br />
<i>Om det vore så lätt....</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF8LyUzb-VmrRmvfLjVXJKlZyQ6uk6UJa9dad1PCJMUfeZ55pu7OQLp34rsqJbqMitrxZ4E4aybmXz7R1toRF4xOOdm8FVv0-u8o9AEz16HEaL6j95nCvH6V7lDAj5ty3vrJzDElY95XM/s1600/IMG_5466.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF8LyUzb-VmrRmvfLjVXJKlZyQ6uk6UJa9dad1PCJMUfeZ55pu7OQLp34rsqJbqMitrxZ4E4aybmXz7R1toRF4xOOdm8FVv0-u8o9AEz16HEaL6j95nCvH6V7lDAj5ty3vrJzDElY95XM/s320/IMG_5466.JPG" width="197" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det vacum jag hade gått i - senaste året - där man liksom ska vara frisk, tänka positivt, gå vidare- " 90 % överlever ju bröstcancer -samtidig som cancerspöket hänger över en som ett mörkt moln.</i><br />
<i>Den jobbiga vacum- perioden - där det kändes som jag levde två parallella liv- den är över.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Crazy nog så känns det faktisk nog som en lättnad att nu ha en synlig känd fiende. Att inte längre behöva gå att undra om fienden finns där- luskande runt med hänsikt att mörda mig, långsamt, men kraftfullt, utan att jag vet om det.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Självklart vill jag helst inte ha haft cancer igen. Självklart INTE !</i><br />
<i>Det jag gör nu är bara att berätta om mina känslor, men det betyder inte att känslorna är logiska, förståeliga. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag kommer faktisk i håg att jag - innan denna nya cancern blev känd- hörde mig själv säga att jag nästan kunde önska att cancern skulle komma tillbaka, " visa sig "- så jag visste vad jag hade att kämpa emot. </i><br />
<i>Jag är inte övertroisk- jag tror inte att det är därför att jag nu har cancer igen. Jag blir däremot fascinerad av att det faktisk känns så som jag trodde.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag kan se hur sjukt det låter, men känslor är känslor.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Nu är det mat på gång - så jag avslutar mitt skrivande.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Hade tänkt att fråga er om någon har erfarenhet med att hundar har fått en enorm stor kärlek till en efter en cancerdiagnos....... ....jag ska säga mer om vad jag har upplevd senare- även om jag står i fara för att bli sätt på som en totalt galen kärring... Har både läst och sett på tv om hundar som kan lukta sig till cancer.......</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Mer om det senare. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7hK0DLhIhieUVZnfe-jw68bOzH-whFj7Un8T9ERKeilCILTLGpU8GSWqafaat7LPEQhrHhFl2AbqEmkMngTdtt9TV1LQFUVE2m_JhQYWFjPitKpoNTsEJFr86ac5gZX0fW0OEvrrT96I/s1600/IMG_5464.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7hK0DLhIhieUVZnfe-jw68bOzH-whFj7Un8T9ERKeilCILTLGpU8GSWqafaat7LPEQhrHhFl2AbqEmkMngTdtt9TV1LQFUVE2m_JhQYWFjPitKpoNTsEJFr86ac5gZX0fW0OEvrrT96I/s320/IMG_5464.JPG" width="239" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-20910799562708242642012-01-10T03:48:00.000-08:002012-01-10T08:57:26.929-08:00Alive and kicking !<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag var nervös för ingenting ! </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4mC84YdKoFEnl0McUzdfflJO7dThHpXXI_Kk5aopRk71Fm-p3DNlrVMgsfNxiD_ijYfXKDyVX4SrfJcc2g4AcJvs_kPt5FIq0ukiCj69tyDPygCeVDxnyN8PfmwQHEmdV3Xhs81a1EYM/s1600/IMG_5405.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4mC84YdKoFEnl0McUzdfflJO7dThHpXXI_Kk5aopRk71Fm-p3DNlrVMgsfNxiD_ijYfXKDyVX4SrfJcc2g4AcJvs_kPt5FIq0ukiCj69tyDPygCeVDxnyN8PfmwQHEmdV3Xhs81a1EYM/s320/IMG_5405.JPG" width="238" /></a></div><br />
<i>Kurerna gick in som bara den- inga särskilde obehag- enda potentiella livsfaran den morgonen var då jag i mina nya stövlar halkade inne på blodlabb - . My God, vilket</i> <i>syn det måste ha varit. </i><br />
<i>Jag slog mig faktisk ordentligt - trodde initialt jag hade brutit fingret- men nejdå. </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Det blev ett stort ståhej - min härliga cappucino hade förflyttat sig från koppen och ut i rummet där det smyckade möblerna - samt byxorna - till en herre med ett prickig design.... </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Lycklig över att allt gick så bra, i trevlig sällskap av min bästis H från Norge- så bar det av till att få min kur- som jag ju redan har berättat att gick komplikationsfritt.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5T7mZ589VbsZrg001N5ZVOKN4rniSTvS2FujxJxd3oirgQdKggk_z-yv1d9NMlY54zQ6JAll81xdxFtgst3WCqfjp8rlU6O_pcJrgMy-m3Ogqc4eeBfWGnlkGebDM1MObRsN1O_Ro080/s1600/IMG_5400.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5T7mZ589VbsZrg001N5ZVOKN4rniSTvS2FujxJxd3oirgQdKggk_z-yv1d9NMlY54zQ6JAll81xdxFtgst3WCqfjp8rlU6O_pcJrgMy-m3Ogqc4eeBfWGnlkGebDM1MObRsN1O_Ro080/s320/IMG_5400.JPG" width="148" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Psykologiskt är det intressant hur jag - precis som för två år sedan, egentligen önskar att jag ska må dålig när- och efter att jag får kur. Det är en helt naturlig koppling jag får, om jag mår skit- då mår säkert evnt cancerrester som kan finnas kvar i kroppen, också skit.... ?</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Som läkare vet jag att så inte alls behöver vara tillfälle. Mår jag dåligt så kan det faktisk endast bero på toxicitet / biverkningar, och inte säga någonting om att cellgiften då tar bättre på cancern. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Trots min medvetenhet om detta så känner jag att jag faktisk har behov för att må lite dålig, det ger mig fascinerande nog en lugn, mot bättre vetande. Psyken är ett mysterium. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Föresten så kom en läkare och hade samtal med mig och lyssnade på mina lungor och hjärta.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Detta för att jag fortfarande, efter tre veckors behandling mot högt blodtryck, - har allt för högt blodtryck. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Hon har nu skrivit remiss till midicinsk avdelning slik att någon annan än min man och jag behandlar detta. Vi har konfererat med njurläkare och på det viset inte hanterat det helt själva, men det är trots allt bättre att lämna ansvaret över till någon annan. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Vi har ju erfaret hur oerhört tråkig det är att förebrå sig själv för att ha agerat för sänt vidrörande våran egen hälsa. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Inte att det är någon skön känsla att en annan missar en diagnos ( tänker på läkaren som missade min bröstcancer första gången- vilket ledde till en försenad diagnos med 7 månader. ) - Fortfarande efter två år gör det mig galen av känslor att tänka på det. Men - trots allt bättre en att vi själva hade missat det.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOWnquC75ZHWOUbe24hFz52Qw3GzVclMmaPy8bQJTm2iRCVS2qr8l1twevfOV-tuK1950fLvAn46vJHKtHgBLDOEWuz1RWm7-VnntT6X7l8E-bQ4N_uwFCEnJO2bZtucHqFAe1WJ5Cg10/s1600/IMG_5168.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOWnquC75ZHWOUbe24hFz52Qw3GzVclMmaPy8bQJTm2iRCVS2qr8l1twevfOV-tuK1950fLvAn46vJHKtHgBLDOEWuz1RWm7-VnntT6X7l8E-bQ4N_uwFCEnJO2bZtucHqFAe1WJ5Cg10/s320/IMG_5168.JPG" width="196" /></a></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgGRVdRZawPUSeRAgDworeJZsRTQcanbz9MMbBb43dv9JuQff6KTKVN8iwfHW4K6pZRh7hAYo26mxqMrAMapedHy6mgc11bvXSmlNGDurq_iQ5KTfUZn21pRwnPW2ksq_4m2jutvcXLB8/s1600/IMG_5170.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="173" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgGRVdRZawPUSeRAgDworeJZsRTQcanbz9MMbBb43dv9JuQff6KTKVN8iwfHW4K6pZRh7hAYo26mxqMrAMapedHy6mgc11bvXSmlNGDurq_iQ5KTfUZn21pRwnPW2ksq_4m2jutvcXLB8/s320/IMG_5170.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg90pKHjJ2AwwDpo_3_eSb_7W46oFGVJVhhbgEZ-ySWuNLe8rB6aHuKuhYZGQvzQz9Kp-_UJbEPsgA7TVBjZ-EF9UOCFLy2DrVP2CkwQnk1t0ZWy9Rgg4vW7p5w4avMUG2KxtyFScevwJ0/s1600/IMG_5170.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg90pKHjJ2AwwDpo_3_eSb_7W46oFGVJVhhbgEZ-ySWuNLe8rB6aHuKuhYZGQvzQz9Kp-_UJbEPsgA7TVBjZ-EF9UOCFLy2DrVP2CkwQnk1t0ZWy9Rgg4vW7p5w4avMUG2KxtyFScevwJ0/s320/IMG_5170.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Kolla in droppan på trädet ! Ser ut som om den er fylld med guld droppar ! </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Okey -ville bara berätta om att allt gick fint i går- ställer åter ut att skriva mer av det jag har på hjärtat- då jag nu måste kila i väg : )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Vill passa på att tacka för kommentarer som jag får. Det er SÅ TREVLIG ! skönt med HEJA -rop och att ni berättar om egna erfarenheter. Vet att - i alla fall mina norska kompisar- har problem med att få till att skriva kommentarer som " stannar kvar "- hoppas inte det är ett generellt problem- för kommentarer gillar jag: )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Klem Ingrid</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1x4C1NKgUq5vDMr5C9-xvI7hMZSMLVaI-aykuIEDTigOteZPQ3Qyu6CO4DZy2QZdQGHmhFOVL5fYziHNZlz_eDTLcP3_gQn855CXmEXYw0JhyEgGYRDwqyfRwhyO09haPyNu54s9U7V4/s1600/IMG_5418.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1x4C1NKgUq5vDMr5C9-xvI7hMZSMLVaI-aykuIEDTigOteZPQ3Qyu6CO4DZy2QZdQGHmhFOVL5fYziHNZlz_eDTLcP3_gQn855CXmEXYw0JhyEgGYRDwqyfRwhyO09haPyNu54s9U7V4/s320/IMG_5418.JPG" width="129" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Nya stövlar. - Och blus, som är från BB avdelningen från HM. Och HÅR, som inte släpper taget : )</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Nu ska jag UT !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-8620178483850239684.post-68861382789826858602012-01-08T06:55:00.000-08:002012-01-08T06:55:07.613-08:00Piiiip<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><i>Iom att jag har varit totalt frånvarande på skrivarfronten " här inne "- så tycker jag att jag trots att det är januari månad- får komma med några julinspirerade bilder. .... För dom som har följt min blogg så vet ni att jag ju gillar att plåta julpynt : )</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmmP0ZG_hNEENKCljxWavBAqHqHoCSrSo9It30L8qREJtImwc5TQuyt4bNhnAFldWFy2dyoRYrL4fxfwVRIp54hhLNak25LqqoAq9lKGOwECUhMSOFZkDbcMXUIW5QWUnloyeo9ym5WX8/s1600/IMG_0386.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><br />
</a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi66AcJEWjkMSpPbSNQH38Wsj_o1_psAhzWB6b2wMVSvvBM9Ad8330rQF-3YIvAdV8oiYHrD0DK1QqMLptMpvWgP5BvK30vY4Zhc3J64jJbyDzf_AIZsnz_AxqDBz6uHqsfXGYkO2HQPog/s1600/IMG_0385.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzVwOgDx64YWiBk10SLgUZPyZOBwzI9MNOOHr0vUBd-2fcsjEUg_dl64c3OnOS_Q2hCV1wZXXC8PDbX9LMuBPL89Pxohi4j6XyyEL1Eo4_gMS3daQSBmDA2ehGk9ao8_zHw8N1CG25PeI/s1600/IMG_0384.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzVwOgDx64YWiBk10SLgUZPyZOBwzI9MNOOHr0vUBd-2fcsjEUg_dl64c3OnOS_Q2hCV1wZXXC8PDbX9LMuBPL89Pxohi4j6XyyEL1Eo4_gMS3daQSBmDA2ehGk9ao8_zHw8N1CG25PeI/s200/IMG_0384.JPG" width="131" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmmP0ZG_hNEENKCljxWavBAqHqHoCSrSo9It30L8qREJtImwc5TQuyt4bNhnAFldWFy2dyoRYrL4fxfwVRIp54hhLNak25LqqoAq9lKGOwECUhMSOFZkDbcMXUIW5QWUnloyeo9ym5WX8/s1600/IMG_0386.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmmP0ZG_hNEENKCljxWavBAqHqHoCSrSo9It30L8qREJtImwc5TQuyt4bNhnAFldWFy2dyoRYrL4fxfwVRIp54hhLNak25LqqoAq9lKGOwECUhMSOFZkDbcMXUIW5QWUnloyeo9ym5WX8/s200/IMG_0386.JPG" width="131" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Trots att jag ej har bloggat sedan i fjol !!! - så har jag läst andras bloggar- så helt asocial på blogfronten har jag inte varit.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTB1sj1-mvWgN4d4zL8-40nHo8Idm1k0vob1xraC7-2BIkp0_xWl1-jmiwM5fJ1X5sjB5spiDDRKa60xOUtbstOjQ5ATCe6bjf5QzoO7tWMXDqrvR_y8E8onwMeu3GWX67HtiosnpcSjI/s1600/IMG_0347.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTB1sj1-mvWgN4d4zL8-40nHo8Idm1k0vob1xraC7-2BIkp0_xWl1-jmiwM5fJ1X5sjB5spiDDRKa60xOUtbstOjQ5ATCe6bjf5QzoO7tWMXDqrvR_y8E8onwMeu3GWX67HtiosnpcSjI/s200/IMG_0347.JPG" width="133" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Lite som mössen här ovan har min jul varit.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag har varit bortskämd åskådare hela julen- som vi firade hos min familj i Oslo. Min syster med familj har jobbat häcken av sig med massor av gäster - och jag var lxygäst nummer 1 ! Och jag- och min familj - har haft det underbart.</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Vi brukar vara på Gran Canaria över jul och nyår, men pga. cellgifterna</i><i> blev det inget av i år. </i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhMophpHzm0vUZvl9Xmh4oMQSOxOoXFM-WEzz5FUuUA_6NpF8MgBIDp5zY4IiIzq-s4tYuUqQaOeua2347Adl7CLVn5GJ1QaKueSZ9vbbMm_2tWKeh6XprXezoxS11NTWAFNvBg96lBNU/s1600/IMG_0389.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhMophpHzm0vUZvl9Xmh4oMQSOxOoXFM-WEzz5FUuUA_6NpF8MgBIDp5zY4IiIzq-s4tYuUqQaOeua2347Adl7CLVn5GJ1QaKueSZ9vbbMm_2tWKeh6XprXezoxS11NTWAFNvBg96lBNU/s200/IMG_0389.JPG" width="133" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4PgNKRl0gWL3YAa2eftz2yIrFJcc1KKQPhSAJBDg3SDJAu-GqPWvxLSwgbzsBb_ZuL6VyetiYO_s89Lk8NZ2xsfgiVh6PfWzX5-HNL_bPpbxH2DjzUbRd3nCD98mbGx8trVSioPwLYtc/s1600/IMG_0390.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4PgNKRl0gWL3YAa2eftz2yIrFJcc1KKQPhSAJBDg3SDJAu-GqPWvxLSwgbzsBb_ZuL6VyetiYO_s89Lk8NZ2xsfgiVh6PfWzX5-HNL_bPpbxH2DjzUbRd3nCD98mbGx8trVSioPwLYtc/s200/IMG_0390.JPG" width="133" /></a></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och inte hör du mig klaga - särskilt jag och min dotter har sätt fram emot att fira denna tiden i Norge jätte länge ! F är för liten för att komma i håg förra gången vi firade jul här.</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>I stil med tidigare jul i Oslo - var det ett vackert vitt landskap som väntade oss då vi ankom 23 dec.</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaAoOvvenPSo3qeg9sZgKCzAo0UXJ_8g7Ko5XVEubWMvUdz-oQjq0jR3PjdcOQnuwKodlys6tGqH8T4JM9MuFaNkBuSksOaEeMl791JPemaGv_yNypmmYBjxwBHAQtEWyGV4mJPPA3iR8/s1600/IMG_0966.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaAoOvvenPSo3qeg9sZgKCzAo0UXJ_8g7Ko5XVEubWMvUdz-oQjq0jR3PjdcOQnuwKodlys6tGqH8T4JM9MuFaNkBuSksOaEeMl791JPemaGv_yNypmmYBjxwBHAQtEWyGV4mJPPA3iR8/s320/IMG_0966.JPG" width="320" /></a></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>För mina arma barn som ej har sätt snö i år var glädjen stor ! Det har varit lek med pulka samt hela 3 dager upp och ner till Norefjell där S och barnen har åkt slalom. 1 1/2 timme i bil upp - och 1 1/2 timme ner - inget hinder för dom att göra den resan tre dagar ! Så kul för dom - och lite slitsamt för pappa självklart. Jag åker tyvärr ! inte med då jag är rädd för att skada ryggen efter min ryggmärg skada. Jag är ju såld i snowbord åkning, hvilket nog inte är särskilt lämpad.</i><br />
<i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Det har varit samling med familj, mat, mat, mat och mera mat, barnen har haft det underbart med sina kusiner- och vi vuxna har njutit av varandras närvaro. </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAjfMrh4nSuBAJReH69RE1rXg2FqY3wDt1UziSXPjCIDLYGxNdFQHx1oXekTifgR80mQofpAqZII4hfnrl42Ngd0GzMkFTJg78qDne-pcIeV0NjwPIM_8NqTDtTCsC9UOBIuOQlRCgvfg/s1600/IMG_1014.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAjfMrh4nSuBAJReH69RE1rXg2FqY3wDt1UziSXPjCIDLYGxNdFQHx1oXekTifgR80mQofpAqZII4hfnrl42Ngd0GzMkFTJg78qDne-pcIeV0NjwPIM_8NqTDtTCsC9UOBIuOQlRCgvfg/s320/IMG_1014.JPG" width="320" /></a></div><br />
<div class="" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkn5qBEKVR63oGAGg2SoxbJFBCbhdhk8I289eEdAX2hLIvDDFnX_AGD0mDyWznP10NjlMFLoG__oS9TFEMQw_r6KmwfgpCmt6r1x57I-QR1iQ1PiyALlVSW4PhdnXGxndfVNP-tMIuR4M/s1600/IMG_0013.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkn5qBEKVR63oGAGg2SoxbJFBCbhdhk8I289eEdAX2hLIvDDFnX_AGD0mDyWznP10NjlMFLoG__oS9TFEMQw_r6KmwfgpCmt6r1x57I-QR1iQ1PiyALlVSW4PhdnXGxndfVNP-tMIuR4M/s320/IMG_0013.JPG" width="320" /></a></div><i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsAFxRu25Z3_ucWDCUiSrlxcovadk3BjYCXxwY2QyTlUxaSI15VhSSPZUYZLPr0Md8vDCsfWwS0-L339oFbcxC6VWGzL_r-doi5QDiop26tg8wNPg0raAsLcXYN-VH2ZEgjiDzrsoWlEc/s1600/IMG_5367.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsAFxRu25Z3_ucWDCUiSrlxcovadk3BjYCXxwY2QyTlUxaSI15VhSSPZUYZLPr0Md8vDCsfWwS0-L339oFbcxC6VWGzL_r-doi5QDiop26tg8wNPg0raAsLcXYN-VH2ZEgjiDzrsoWlEc/s320/IMG_5367.JPG" width="238" /></a></div><i><br />
</i><br />
<i>Det har varit supertrevlig hela vägen.</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Annan dag jul åkte jag och min snälla kompis G med bil till Gbg för att få min andra omgång med cellgift. </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Har mått helt ok efter min första kur. Förutom huvudvärk ( samma som jag hade när jag hade kur med Taxotère för två år sedan ) , ont i bröstkorgen och magen, så har jag haft det bra. Jovisst- trött blir jag snabbt- men det har ej hindrat mig från trevliga träff med väninnor, shopping etc...</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i><br />
<i>När jag fick min kur nu senast så var jag faktisk lite nervös- då jag hade läst att man kunde få en kraftig reaktion på Taxol - en reaktion som kunde ge andnings stop.........</i></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Men jag var lugn- då jag ju vet att sjuksyster sitter bredvid och observerar, och att dom är tränat i vad som ska göras om något skulle inträffa. </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Sjuksyster o jag sa till varan att det nog säkert inte kom att inträffa något då jag med kurerna förra gången hade så mycket otur att det räcker. Nu ska allt gå efter planen. </i><br />
<i>Basta !</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEZuQwa_BMQ3Jeb6CKCEUJ-0vSWe-lv2j8sfpxtqJAKmgpzx8kcoygD4iCP2Bmj3V03POTycOyjE9bbXPO6mP0m_LvbBS7-pG1knT9nGqD55gyKvlbRT3kNqWFZ8XpOl-NM33uaMKTCT8/s1600/IMG_5190.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEZuQwa_BMQ3Jeb6CKCEUJ-0vSWe-lv2j8sfpxtqJAKmgpzx8kcoygD4iCP2Bmj3V03POTycOyjE9bbXPO6mP0m_LvbBS7-pG1knT9nGqD55gyKvlbRT3kNqWFZ8XpOl-NM33uaMKTCT8/s200/IMG_5190.JPG" width="150" /></a><i>ganska direkt efter påbörjat infusion så fick jag en stark och konstig smak i munnen- efter ett tag fick jag ett tryck / press över bröstkorgen- som mycket snabbt blev starkare och starkare, och gick även upp i halsen, upp mot huvudet och öronen. Det kändes som om jag skulle sprängas inifrån</i><i>.- Sen kände jag att det blev svårt att andas. Tydligen var jag i samma väva blivit helt vit i ansiktet- sedan röd som en tomat. </i><br />
<i>Infusionen blev stoppat, symptomen gick över efter vart- och efter en halv timme kunde vi starta infusionen igen- och det gick hur fint som helst.</i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag blev faktisk inte rädd, men det var en obehaglig upplevelse. </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Efter kuren- som endast tog ett par timmer- så åkte G och jag till stan- där framör allt jag..... fick shoppat både det ena och andra .... : ) </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Därefter var det åter att sätta sig i bilen riktning Oslo.</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Pga. att känslan av ett smärtsamt tryck över bröstet upp mot halsen och öronen, dock mindre intenst, fortsatte i dagarna som gick, så gick min syster och jag och fick kollat upp det ( onkologen i gbg sa att jag borde göra det )</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>"</i><br />
<i>Kollat upp det " - </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>betyder något så lyxig som att min syster- som är sjuksyster- låste oss in på hennes kontor, tog blodtryck ( har haft ALT för högt blodtryck ), tog EKG - ringde laboratoriet slik att någon kom och tog blodprover. Blodproverna kunde min syster rekvirera till samman med mig- då vi hade fått kod för att logga oss in av min goda kompis P som arbetar som läkare på det sjukhuset. </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Sedan gick vi till intensiv avdelningen där en kompis av min man och mig var på jour- och han kunde dubbel kolla EKG samt att han gav mig en extra medicin ( stod redan på två mediciner ) för mitt höga blodtryck.</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i><br />
<i>Det hela var avklarat på én timme !!!!!!</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i><br />
<i>Vilken lyx ! </i><br />
<i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och min syster var nöjd- för hon stod mitt i förberedelserna till nytt årsfest dagen efter - och lämnade matlagnings förberedelserna mm för min skuld. Som vanlig- hon är en ängel. Tack E !!!</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5VEc8kvjKMdc5k_hmqoj-D_cMFwTwHinJdrdjBhJwz9E6B-QoJxd3Adcz2tEgF8TYLLWOIYFIhuQFFH8WtGUUGtgIw8VKBobqaB9BajqmQFKCTlwgfof4rKB5yhYvr3ILxy8xS0efjBc/s1600/IMG_0447.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5VEc8kvjKMdc5k_hmqoj-D_cMFwTwHinJdrdjBhJwz9E6B-QoJxd3Adcz2tEgF8TYLLWOIYFIhuQFFH8WtGUUGtgIw8VKBobqaB9BajqmQFKCTlwgfof4rKB5yhYvr3ILxy8xS0efjBc/s200/IMG_0447.JPG" width="133" /></a></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i><br />
<i>OBS ! kolla in chokladen ! Egen produktion av min syrra och henns dotter. Flaket som ser ut som guld där på toppen bredvid hjärtat- ÄR <span class="Apple-style-span" style="color: orange;">GULD</span> ! Första gången jag har smakt äkta guld - på choklad. Could it be better ?! </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Jag är sååååå glad för att vi inte behövde slå oss ner i timmer den fredag kvällen - på akuten...!!!</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Och : inget fel på mitt hjärta : )</i><br />
<i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i><br />
<i>I morgon är det kur igen- denna gången Taxol och åter igen Herceptin (som jag får varje tredje vecka ).</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Det blir spännande - då reaktionen jag hade förra gången åter igen kan uppstå. Bara jag inte får andnings stop är jag nöjd !! uääähhhh !</i><br />
<i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Har mycket mer jag skulle vilja skriva om - men det hinner jag inte med just nu. Kan dock kort berätta att jag - som vanlig- i min systers sälskap, har shoppat massor med fina outfits till mig på REA. Som hon så klokt säger- " det är viktig att ha lite fina fräscha kläder när man inte mår så bra av cellgifterna "- och som jag säger " när jag är hårlös och tjock ! " - jovisst- då hjälper det med lite snygga kläder !!</i><br />
<i><br />
</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4ygeGvbBBMawozCZPGbc0fb3BTw0gvcl6n7VirWwdOj88WkCI7KUvl5d0Mso5GsCB1JPWzIDnaIwm1O9DPWDq82V5XdftfTZRFzq8h85dGxOaW48UXSftQkaOg-vCUdLztlFTfKI4_w0/s1600/IMG_5313.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4ygeGvbBBMawozCZPGbc0fb3BTw0gvcl6n7VirWwdOj88WkCI7KUvl5d0Mso5GsCB1JPWzIDnaIwm1O9DPWDq82V5XdftfTZRFzq8h85dGxOaW48UXSftQkaOg-vCUdLztlFTfKI4_w0/s320/IMG_5313.JPG" width="238" /></a></div><i>Jag tar mig en liten paus i ett provrum : )</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><i><br />
</i><br />
<i><br />
</i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Förhoppningsvis skriver jag mer inom kort- what can I say - </i></div><div class="" style="clear: both; text-align: center;"><i>Time flies while you're having fun !!!!!</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoiEyKs_rT53LT7Cin6GO2EDvQJQS-e-pj_qXnCWNIVQt8MzxDHhUE-ul3FSGJ8G0xKdyaPZdScn8ruPs9Vvve5gebwqKQvcMxMGKzdZFu34hgqFruwotQ2L5Vio8TLXVv14uGy8Dp3GI/s1600/IMG_0825.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoiEyKs_rT53LT7Cin6GO2EDvQJQS-e-pj_qXnCWNIVQt8MzxDHhUE-ul3FSGJ8G0xKdyaPZdScn8ruPs9Vvve5gebwqKQvcMxMGKzdZFu34hgqFruwotQ2L5Vio8TLXVv14uGy8Dp3GI/s400/IMG_0825.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><br />
<i>Föresten ! Håret sitter fortfarande fast !!!!!! Joehoe !!!!! Inget glädjer denna madamen mera !! Dock tycker jag att jag har fått lite högre hårfäste... - och slik var det nog förra gången också tror jag - det börjar med att liksom drar sig tillbaka ( som hos män ). </i><br />
<i><br />
</i><br />
<i>Jag håller tummarna och hoppas att håret klamrar sig fast så länge som möjlig.</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihX_GhwAOYIS-l6bixURv6pSzrIsju1QCHtv2bNeJWLxTDLz31X2BRNcZ9HBF9GIUzJldNTEN7J4p6DkGD4i2nAkS11EuK7sr2_rsq0F9L0FJrLW73e7kzzJlcIbqd7sjWxC8Y8y1u_hU/s1600/IMG_5388.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihX_GhwAOYIS-l6bixURv6pSzrIsju1QCHtv2bNeJWLxTDLz31X2BRNcZ9HBF9GIUzJldNTEN7J4p6DkGD4i2nAkS11EuK7sr2_rsq0F9L0FJrLW73e7kzzJlcIbqd7sjWxC8Y8y1u_hU/s320/IMG_5388.JPG" width="238" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><br />
</i></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i>Oeps- hoppas ni står ut med att den norska flaggan lurade med sig på bilden.....</i></div>Ingrid Hhttp://www.blogger.com/profile/10740489013730070490noreply@blogger.com4